Notiser
Juristernas fackliga verksamhet. Alltsedan början av femtiotalet har statstjänstemännens huvudorganisationer bedrivit regelrätta förhandlingar med arbetsgivaren representerad av civildepartementet angående löne- och anställningsvillkoren. Förhandlingarna utmynnade i överenskommelser som bägge parter var angelägna att upprätthålla, ehuru överenskommelserna inte kunde erhålla karaktären av kollektivavtal eller eljest blev civilrättsligt bindande. Förhållandena har varit likartade för kommunaltjänstemännen. 1936 års lag om förenings- och förhandlingsrätt var icke tillämplig på offentliganställda tjänstemän med ämbetsansvar, men genom 1937 och 1940 års författningar hade dessa grupper en begränsad förhandlingsrätt. Dessa regler medgav emellertid inte organisationerna någon rätt att träffa avtal och följaktligen inte heller någon rätt att tillgripa stridsåtgärder för att hävda sina anspråk i intressetvister. Genom den utveckling som faktiskt ägt rum har det emellertid för bägge parter blivit ett intresse att få de offentliganställda tjänstemännens förhållanden i detta avseende reglerade på ett sätt som motsvarade förhållandena för de privatanställda. I och med tillkomsten av stats- och kommunaltjänstemannalagarna under 1965 har förutsättningar skapats för en privaträttslig reglering av dessa tjänstemäns villkor. Man har därmed i stort sett utjämnat skillnaderna mellan den offentliga och den privata delen av arbetsmarknaden i arbetsrättsligt hänseende även om exempelvis statstjänstemännens möjligheter att i intressetvister tillgripa stridsåtgärder genom lagen fått vidkännas vissa inskränkningar. En närmare redogörelse för innehållet i den nya lagstiftningen har varit införd i SvJT 1965 s. 430 ff.
Denna reform har helt naturligt satt sin prägel på Sveriges Juristförbundsverksamhet under 1965. Anställningsvillkoren regleras fr. o. m. 1966 genom kollektivavtal och den förhandlingsordning som förutsättes enligt huvudavtalet, det s. k. »Slottsbacksavtalet», innebär att en tolkningstvist skall göras till föremål för lokal och central förhandling mellan parterna innan den i sista hand föres under arbetsdomstolens prövning. Detta system förutsätter i sin tur att arbetstagarna har med förhandlingsrätten förtrogna lokala förtroendemän och juristförbundet har under det gångna året genom kurser och annan information samt genom bildande av lokalföreningar försökt skapa den erforderliga basen härför. Lokalföreningar har exempelvis bildats vid flertalet hovrätter med underlydande domstolar samt vid några statliga verk. Vid vissa myndigheter har lokalföreningar funnits redan tidigare. Samtidigt har det bildats ett sextiotal SACO-föreningar med motsvarande uppgifter på arbetsplatser som sysselsätter akademiker med olika examina. Denna verksamhet fortsätter både inom förbundet och i SACO-regi med avsikt att täcka största delen av den offentliga förvaltningen.
Efter delvis mycket segslitna förhandlingar och under medverkan av medlingskommission slöts den 13 juni 1965 det första kollektivavtalet om allmänna anställningsvillkor för kommunalt anställda tjänstemän mellan kommunförbunden och personalorganisationerna däribland juristförbundet. Formellt erhöll avtalet kollektivavtals natur först vid årsskiftet då lagen trädde i kraft.