VIIe Congrès international de droit comparé, anordnad av Académie internationale de droit comparé i Paris, Juridiska fakulteten i Uppsala och Svenska samfundet för jämförande rättsforskning, ägde rum i universitetshusets lokaler i Uppsala d. 6—13 aug. 1966. För det förberedande organisationsarbetet hade i första hand svarat den internationella akademiens sekretariat med generalsekreteraren, prof. Gabriel Marty, Toulouse, i spetsen och från svensk sida en organisationskommitté ledd av prof. Åke Malmström. Kongressens president var Cambridgeprofessorn C. J. Hamson.
Kongressen besöktes av c:a 420 jurister från ett stort antal olika länder. Bl. a. omfattade den franska delegationen många framstående domare och rättsvetenskapsmän. De övriga västeuropeiska länderna var likaledes väl representerade. Antalet deltagare från Norden utanför Sverige var jämförelsevis ringa. Däremot infann sig en tämligen talrik rysk delegation och åtskilliga representanter för det övriga Östeuropa, USA, Sydamerika och vissa orientaliska stater.
Till grund för kongressarbetet låg i första hand generalrapporter över ett drygt fyrtiotal ämnen, upprättade på grundval av nationella rapporter. Vissa nationella grupper hade låtit sammanställa och trycka sina rapporter; så t. ex. hade den belgiska delegationen utgivit en mycket omfattande volym. Även från Israel, Venezuela och Polen förelåg de nationella rapporterna samlade itryck, medan de franska och tyska rapporterna tryckts i separata häften. De svenska nationella rapporterna har utgivits i en volym utgörande nr VII i den av professor Åke Malmström redigerade serien »Acta Instituti Upsaliensis Jurisprudentiae Comparativae» (Uppsala, Almqvist & Wiksell 1966). Häftet omfattar bidrag av prof. Malmström (»The problem of coordinating movements for unification of law»), prof. Jan Hellner (»The sanction for breach of contract, including anticipatory breach»), jur. kand. Carl Hemström (»Theone man company»), hovrättsfiskalen jur. lic. Tore Sigeman (»The legalstatus of labour unions») och preceptor Jacob Sundberg (»Les éléments internationaux dans le transport aérien»). I två ämnen fungerade svenska jurister som generalrapportörer: prof. Åke Lögdberg beträffande »Les droits d'auteur sur les films cinématographiques» och prof. Stig Jägerskiöld i ämnet »Le contrôle parlementaire de l'administration (y compris l'ombudsman)».
De representerade ämnena ger en antydan om kongressens universella syft-
ning. Inom den »allmänna sektionen», som i övrigt omfattar rättshistoriska och rättsfilosofiska ämnen — bland de senare må noteras frågan om verkan av okunnighet rörande gällande rätt — samt frågor hörande till områdena kanonisk rätt, orientalisk rätt och juridisk etnologi, hade särskild plats beretts åt den komparativa rättens och unifikationssträvandenas problematik. Sålunda diskuterades, förutom det ovan angivna av prof. Malmström behandlade ämnet, frågan om användning av jämförande material i domstolarna.Även förhållandet mellan juridisk och samhällsvetenskaplig-ekonomisk utbildning diskuterades inom denna grupp. Det må nämnas — ur svensk historisk synpunkt väl närmast som en kuriositet — att lärda katolska andliga debatterade gränsdragningen mellan offerntlig och privat rätt hos kanonisterna ochatt framstående muselmanska jurister diskuterade, f. ö. med betydande hetta,det av allt att döma mycket diskurabla begreppet »subjektiv rätt» i muhammedansk rätt.
Den andra huvudgruppen av ämnen avsåg allmänt civilrättsliga, internationellt privaträttsliga, civilprocessuella och fastighetsrättsliga frågor, flera avstor aktualitet, såsom utvecklingen av lagstiftningen rörande utomäktenskapliga barns ställning, påföljderna av kontraktsbrott, utländska investeringarsrättsliga behandling, fastställandet av behörig domstol i internationella måloch jordbrukets strukturrationalisering. I diskussionen framkom i många av dessa frågor intressanta meningsmotsättningar och belysande uttryck för radikalt skilda ståndpunkter. Så var t. ex. fallet beträffande de utomäktenskapliga barnen, även om utvecklingstendenserna icke är att ta miste på, liksom i fråga om det utländska kapitalets behandling, där skiljelinjen mellan kapitalexporterande och kapitalimporterande länder klart framträder i juristernas attityder. Likaså framkom överraskande olikheter i angreppsvinklarna i fråga om jordbruksrationaliseringen, där flertalet delegater betraktade problemen ur rent praktisk synvinkel medan andra skärskådade dem med utgångspunkt frånett teoretiskt äganderättsbegrepp. Den agrara ägodelningen och rättsreglerna om jordbrukets planering gjordes för övrigt också till föremål för debatt ur ett vidare perspektiv inom en arbetsgrupp, som studerade den regionala planeringen och FN:s strävanden på detta område.
Inom den tredje huvudgruppen, likaså med civilrättslig inriktning, behandlades ett par bolagsrättsliga spörsmål: sammanslagning av bolag (dock med bortseende från koncern- och fusionsfrågor) och enmansbolagens problem. Även på det senare området framstod klart motsättningen mellan de rättssystem som angriper frågorna utifrån väsentligen praktiska utgångspunkter och dem som utgår från teoretiska definitioner — in casu ett bolagsbegrepp som definitionsmässigt omfattar flera samverkande delägare. Även en checkrättslig fråga av internationell räckvidd, resecheckarnas juridiska status, dryftades inom denna huvudgrupp, som också omfattade immaterialrättsliga ämnen: de berömda varumärkenas internationella behandling och filmens upphovsrättsliga problem. Bland de arbetsrättsliga ämnena må noteras frågan om fackföreningarnas rättsliga status. Här framträdde under diskussionen avgränsningen mellan väst och öst med särskild tydlighet, i det uppfattningarna om fackföreningarnas frihet och förhålande till staten gick starkt isär. Slutligen behandlades inom ramen för den tredje ämnesgruppen frågan om de internationella inslagen i lufttransporträtten.
I en fjärde huvudgrupp hade sammanförts offentligrättsliga och folkrättsliga ämnen. De senare var dels av aktuell karaktär — skyddet för atmosfären
i folkrätten — dels av mer klassisk innebörd: frågan om konflikter mellan nationell rätt och internationella fördrag. Skatte- och förvaltningsrätten företräddes vardera av ett par ämnen, medan fyra problem från den konstitutionella rättens område hade upptagits till behandling. Främst må nämnas frågan om parlamentarisk kontroll över administrationen. Här framträdde det ofta dokumenterade utländska intresset för den svenska JO-institutionen, som i olika variationer införts eller är i färd med att införas i flera länder. I någon mån var diskussionen otvivelaktigt ägnad att demonstrera de talrika missförstånd i detalj som uppstår när en i ett givet rättssystem infogad institutionskall föras över till ett främmande system. Intressanta paralleller mellan socialistisk och västeuropeisk samhällsekonomisk planering framkom under diskussionen av ämnet »De statliga organens roll i den ekonomiska planeringen ».Mindre konkret blev — naturligt nog — debatten över ämnet »Rättsliga inskränkningar i den personliga friheten».
Straffrätt och straffprocessrätt diskuterades inom en femte ämnesgrupp. Det första ämnet, som avsåg det straffrättsliga ansvaret för vårdslöshet i yrkesutövning, kan sägas ha illustrerat den specialstraffrättsliga apparatens utveckling mot allt större förfining, framför allt i de västeuropeiska kontinentalstaterna. Vidare dryftades familjens straffrättsliga skydd och domstolarnas behörighet i avseende på brott begångna i utlandet.
En specialsektion under särskild ledning av dr. William B. Stern, initiativtagare till den banbrytande serien »Index to Foreign Legal Periodicals», diskuterade den juridiska bibliografiens och tidskriftslitteraturens problem. Inom ramen för specialsektionens arbete hölls även ett symposium om det juridiska biblioteksväsendet i de nordiska länderna.
Kongressens karaktär och målsättning var helt vetenskaplig. Några beslut eller rekommendationer i juridiska sakfrågor utmynnade den icke i. Vid avslutningssessionen kungjordes, att nästa kongress i den internationella akademiens för jämförande rätt regi skall äga rum i Aten sommaren 1970. För de svenska värdorganisationerna återstår, sedan kongressarbetet avslutats, att sammanställa och utge de ingivna generalrapporterna. Det må tilläggas, att de nationella rapporterna, i den mån de icke göres tillgängliga på annat sätt, arkiveras hos Centre frangais de droit comparé i Paris och att i mån av tillgång ett exemplar av varje sådan rapport ävenledes kommer att finnas tillgängligt i Uppsalafakultetens institut för jämförande rättsvetenskap (Juridicum, Riddartorget 5, Uppsala). Det ligger i sakens natur, att dessa rapporter är av högst varierande kvalitet och omfattning. I många fall är de emellertid tämligen utförliga och lämnar fyllig information om eljest svårtillgängliga juridiska fakta.
S. S.