Haagkonferensens extraordinära session. Haagkonferensen för internationell privaträtt sammanträdde d. 13—26 april 1966 vid en extraordinär session för slutförande av arbetet på en konvention om erkännande och verkställighet av utländska domar i förmögenhetsrättsliga mål. Vid sessionen var 16 västeuropeiska stater samt Förenade Arabrepubliken, Israel, Japan och Amerikas Förenta Stater företrädda. Från Sverige deltog prof. Lars Welamson, departementssekreteraren i UD Reinhold Reuterswärd och hovrättsfiskalen Trygve Hellners. Övriga nordiska delegerade var: från Danmark byretsdommer J.Bangert och fuldmægtig i justitsministeriet O. Due, från Finland prof. B. Godenhielm och lagstiftningsrådet H. Grönqvist samt från Norge ekspedisjonssjef S. Rognlien.
    Till president vid konferensen utsågs den holländske professorn L. I. de Winter. Denne, som d. 1 sept. 1965 utsetts till ordförande för den nederländska statskommissionen för kodifiering av den internationella privaträtten (SvJT 1966 s. 312), övertog därmed presidentposten efter prof. J. Offerhaus, som innehaft presidentskapet vid de fyra närmast föregående konferenserna (SvJT 1952 s. 163, 1957 s. 73, 1961 s. 71 och 1965 s. 73). Till vicepresidenter valdes biträdande rättsavdelningschefen i State Department i USA R. D. Kearney, den italienske domaren vid EEC-domstolen R. Monaco och den schweiziske federale domaren A. Panchaud. Generalsekreteraren vid Haagkonferensens permanenta byrå M. H. van Hoogstraten tjänstgjorde som konferensens generalsekreterare.
    I sitt hälsningsanförande hyllade de Winter särskilt Offerhaus för dennes insatser för Haagkonferensen och på den internationella privaträttens område.

 

636 Nordiskt och internationelltHan erinrade vidare bl. a. om den stora, ofta dominerande roll som numera avlidne justitierådet Sigurd Dennemark sedan 1950-talets början spelat vid de av konferensens sessioner vari denne deltagit.
    Konferensarbetet fördelades på två kommissioner, den ena under ordförandeskap av den luxemburgske riksåklagaren A. Huss och den andra under ledning av den grekiske professorn Ch. N. Fragistas. Den förra kommissionen behandlade på grundval av ett vid 1964 års konferens framlagt förslag de materiella reglerna i en konvention om erkännande och verkställighet av utländska domar i förmögenhetsrättsliga mål, dvs väsentligen bestämmelser om konventionens tillämpningsområde, om villkoren för och förfarandet vid erkännande och verkställighet samt om litispendens. Den senare kommissionen diskuterade frågan om konventionens karaktär. Därvid dryftades ingående det s. k. bilateraliseringssystemet, dvs ett system enligt vilket medlemsstaterna sluter en multilateral konvention men där konventionens definitiva ikraftträdande är beroende av bilaterala överenskommelser.
    Konferensen antog vid det avslutande plenisammanträdet en konvention i ämnet. Konventionen är utformad som en multilateral konvention med s. k. bilateraliseringsklausul.
    En kontroversiell fråga av ej ringa vikt kvarstod vid sessionens slut. Enighet nåddes inte om ett av Storbritannien och USA framfört förslag att ta in ett uttryckligt förbud i konventionen mot tillämpning av forumregler med utpräglat nationalistisk karaktär, t. ex. regler enligt vilka domstols kompetensgrundas uteslutande på kärandens nationalitet eller på hans hemvist i domslandet eller på svarandens tillfälliga vistelse där eller innehav av tillgångar i detta land. Man beslöt därför att tillsätta en särskild kommitté för att utarbeta ett tilläggsprotokoll rörande frågor om erkännande och verkställighet av domar, vilka meddelats med tillämpning av vissa behörighetsgrunder som inte täcks av hithörande regler i den antagna konventionen. Kommittén skall sammanträda i Haag d. 10—15 okt. 1966. Med hänsyn till vikten av den sålunda uppskjutna frågan flyttades även möjligheten att ratificera konventionen fram i tiden. Ratificering får ske antingen sedan nämnda tilläggsprotokoll utarbetats eller vid tiden för avslutandet av nästa Haagkonferens 1968.

T. H.