Internationella domstolen. Presidenten i Svea hovrätt Sture Petrén (se SvJt 1963 s. 380) har d. 3 nov. 1966 valts till ledamot av Internationella domstolen i Haag, vilken är Förenta Nationernas främsta rättsskipande organ. Domstolen består av femton ledamöter, vilka väljas av FN:s generalförsamling och säkerhetsråd för en tid av nio år. En tredjedel av domstolen förnyas vart tredje år. Domarna skola enligt domstolens stadga väljas »bland personer, som åtnjuta det högsta moraliska anseende och uppfylla de villkor, vilka i deras respektive hemland fordras för utnämnande av de högsta domarämbetena, eller som äro rättslärda med erkänd sakkunskap på den internationella rättens område» och böra enligt stadgan företräda »civilisationens olika huvudformer och världens främsta rättssystem».
    Generalförsamlingen och säkerhetsrådet skrida till val på grundval av förslag från de nationella grupper, som ingå i den permanenta skiljedomstolen i Haag. Denna domstol, som ej bör sammanblandas med den internationella domstolen, är ej en domstol i egentlig mening utan kan närmast sägas bestå av förteckningar från olika länder över fyra personer från varje land villiga att åtaga sig skiljeuppdrag — den svenska gruppen utgöres av Petrén, f. d. justitierådet H. R. J. Sjöwall, förutv. statsrådet, f. d. justitierådet R. H. F. Gyllenswärd och presidenten i hovrätten för Västra Sverige G. Lagergren. Den svenska nationella gruppen hade till årets val föreslagit Petrén, den polske professorn M. Lachs, den libanesiske domaren vid internationella domstolen F. Ammoun och den nigerianske domaren Charles D. Onyeama. Från svenska regeringens — liksom från övriga nordiska länders sida — stöddes vid den nu avslutade valförrättningen i första hand Petréns kandidatur.
    Valet tillgår så att generalförsamlingen och säkerhetsrådet oberoende av varandra förrätta val. För att bli vald kräves att en kandidat erhåller absolut röstövervikt såväl i generalförsamlingen (d. v. s. vid nu förevarande valtillfälle 63 röster) som i säkerhetsrådet (8 röster), där vetorätten ej gäller i detta sammanhang. Valförrättningen fortgår i så många omgångar, som erfordras för att domstolen på nytt skall bli fulltalig. Det händer därvid att röstetalet överraskande skiftar från omgång till omgång för samma kandidat samt att en som redan är vald av säkerhetsrådet men samlat föga röster i församlingen träder tillbaka för att möjliggöra för någon annan att rycka fram. Härvid kan det bli nödvändigt med nya valomgångar i säkerhetsrådet eller i generalförsamlingen för att få fram en ny kandidat i stället för någon som trots val av ett av dessa organ avsagt sig, då han ej ansett sig kunna samla majoritet i församlingen.
    Domstolens nuvarande femton ledamöter komma från följande länder: Filippinerna, Frankrike, Italien, Japan, Libanon, Mexico, Nigeria, Pakistan, Peru, Polen, Senegal, Sovjetunionen, Storbritannien, Sverige och U.S.A.
    Sverige har tidigare ej haft någon ledamot av Internationella domstolen i Haag men väl under en kort tid i dess föregångare, som tillskapades av Nationernas Förbund och i vilken Åke Hammarskjöld var domare under omkring ett år 1936—37. Danmark och Finland ha ej heller varit representerade i FN:s domstol men väl i NF:s. Norge har haft säte och stämma i bådadomstolarna.

L. K.