Justitiedepartementets huvudtitel för budgetåret 1967/68. Till justitiedepartementet hör bl. a. polisväsendet, åklagarväsendet, de allmänna domstolarna,vattendomstolarna, regeringsrätten och kriminalvården. Utgifterna inom departementets område ökar med 135 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Därmed omsluter verksamheten omkring 1 155 milj. kr.
Justitieministern framhåller i fråga om polisväsendet att antalet brottsbalks (strafflags-)brott som har kommit till polisens kännedom har ökat från omkring 235 000 år 1956 till nästan 400 000 år 1965. Ökningen av trafikbrott har också varit påtaglig. Personalstyrkan inom polisen har inte växt i samma takt. Rationaliseringsåtgärder har därför varit nödvändiga. Den omorganisation som genomfördes i samband med polisväsendets förstatligande den 1 jan. 1965 innebar i och för sig en väsentlig effektivisering av verksamheten. Därigenom skapades också goda möjligheter för fortsatt rationaliseringsarbete. I anslutning till förstatligandet och under budgetåren 1965/66 och 1966/67 har polisväsendet fått en kraftig förstärkning av de tekniska resurserna. Erfarenheterna av den nya organisationen är i allt väsentligt gynnsamma.
Polisutbildningen föreslås av justitieministern få en helt ny och förbättrad utformning från den 1 juli 1967. Förslaget grundas på ett betänkande »Polisutbildningen» som avlämnats av 1962 års polisutbildningskommitté.
I fråga om polischefsutbildningen anför justitieministern att utgångspunkten bör vara att skapa enhetliga kompetenskrav för lägre och högre polischefstjänster. Annars uppstår en kategoriklyvning som kan leda till svårigheter i rekryteringshänseende. För de högre polischefstjänsterna bör krävas juris kandidatexamen och fullständig tingstjänstgöring. Också för övriga tjänster är en sådan kompetens av mycket stort värde. Den som rekryteras direkt till polischefsutbildning bör därför ha avlagt juris kandidatexamen och fullgjort fullständig tingstjänstgöring. För att kravet på tingstjänstgöring inte skall bli alltför betungande bör praktiktjänstgöring hos länspolischef eller polischef kunna få tillgodoräknas för beräkning av tingstjänstgöringsmerit på sätt som gäller för tjänstgöring exempelvis hos kronofogde.
För den personal som rekryteras direkt till polischefsutbildning skall utbildningen bestå av omkring sju månaders teoretisk undervisning vid polisskola, omkring fem månaders polispraktik och ca två månaders tjänstgöring hos åklagarmyndighet, totalt alltså 13—14 månaders utbildning.
För den till polischefsutbildning inomverksrekryterade personalen föreslås nu gällande krav för att antagas till polischefsutbildning behållas. Detta innebär krav på konstapelsutbildning, studentexamenskompetens i vissa ämnen, juridisk grundutbildning samt praktisk tjänstgöring minst ett år. Praktiktjänstgöringen bör under minst nio månader ha fullgjorts hos annan myndighet än polischef, i första hand hos länsstyrelse. Den juridiska grundutbildningen blir tvåårigliksom den tidigare distriktsåklagarutbildningen. Undervisningen avses ske vid Stockholms universitet.
Det förslag som läggs fram om en förbättrad polisutbildning innebär att kostnaderna för polisutbildningen mer än fördubblas. Kostnaderna ökar nämligen från 4 milj. kr. till 8,6 milj. kr. årligen.
En datamaskin kommer att stå till rikspolisstyrelsens förfogande fr. o. m. hösten 1967. ADB-systemet kommer att omfatta bl. a. ett register på personer som har begått brott eller misstänks för brott i de fall anteckningar härom får finnas i polisens register. Det skall också finnas ett komplement till detta register, med vars hjälp man skall kunna få en bild av en persons vistelser på anstalter, permissioner, frigivningar m. m. Ett av brottsregistren i det framtida ADB-systemet skall innehålla en beskrivning över brott, där förövarna är kända, och ett annat ouppklarade brott. Vidare skall finnas särskilda fingeravtrycks- och passregister samt ett register över stulna fordon. ADB-systemet gör möjligt att mycket snabbt få fram upplysningar av stort värde för polisens spaningsarbete. För förbindelser mellan datamaskinen och polisdistrikten skall telexnätet användas. Polisens telexförbindelser byggs ut kraftigt under budgetåret 1967/68. Rikspolisstyrelsens datamaskin kommer också attbrukas för kameral och administrativ verksamhet inom polisväsendet.
Rikspolisstyrelsen får också viss personalökning för handläggning av frågor om ordnings- och parkeringsbot.
Justitieministern framhåller att påfrestningarna på polismännen är stora f. n. Antalet övertidstimmar, för vilka ersättning betalades ut, uppgick underbudgetåret 1965/66 till över 2 milj. Även om justitieministern anser att problemen i första hand måste lösas genom nya rationaliseringsåtgärder finner han det ofrånkomligt att i viss mån förstärka polisens personella resurser. För den lokala polisorganisationen beräknas medel för 250 tjänster, varav 200 polismanstjänster.
De tekniska resurserna inom polisväsendet förstärks avsevärt. Ytterligare 220 bilar och 20 motorcyklar köps in. En medelstor och en mindre helikopter skall skaffas. Helikoptern har nämligen visat sig vara ett synnerligen värdefullt hjälpmedel i polisverksamheten, främst i trafikövervakningsarbetet, men också t. ex. vid spaningar efter försvunna personer, gods och stulna fordon. Under sommaren 1966 disponerade rikspolisstyrelsen över sex helikoptrar, av vilka några förhyrts.
Polisorganisationen förses med den radioutrustning som är under utveckling för civilförsvaret och som under fredstid tillhandahålles som lån av civilförsvarsstyrelsen. För inköp av TV-kameror för trafikövervakning längs ett trafikstråk i Stockholm beräknas 1,3 milj. kr.
Justitieministern framhåller i fråga om åklagarväsendet att de regionala och lokala åklagarmyndigheterna har fungerat tillfredsställande hittills med den organisation de fick den 1 jan. 1965 när de kommunala åklagarmyndigheternaförstatligades. Det nya systemet med ordnings- och parkeringsbot kan enligt justitieministerns mening förmodas medföra viss lättnad i arbetsbördan vid de lokala åklagarmyndigheterna.
Kanslibyrån vid riksåklagarens kansli föreslås bli organiserad i enlighet med ett förslag av statskontoret. Förslaget innebär att byrån tillförs elva tjänster utöver de tretton som byrån fick när den omorganiserades den 1 juli 1964 inför förstatligandet av de kommunala åklagarmyndigheterna.
Justitieministern framhåller att den ökande kriminaliteten i storstadsområdena medfört vissa påfrestningar på åklagarmyndigheterna i dessa områden. Åklagarmyndigheten i Stockholms åklagardistrikt har måst förstärkas under år 1966. Justitieministern beräknar medel för viss ytterligare förstärkning av denna åklagarmyndighet. Vidare föreslås bl. a. en ny distriktsåklagartjänst vid åklagarmyndigheten i Gävle åklagardistrikt.
Det kan tilläggas att justitieministern den 20 jan. 1967 tillkallat f. d. hovrättspresidenten J. Laurin och länsåklagaren K. G. Olsson att som särskilda utredningsmän överse organisationen vid åklagarmyndigheten i Stockholm såklagardistrikt.
I fråga om domstolarna framhåller justitieministern att antalet mål vid häradsrätterna och rådhusrätterna har ökat under år 1966 efter en nedgång under 1965. I allmänhet har arbetssituationen kunnat bemästras väl. I stockholmsområdet har dock målbalanser uppkommit. Det har blivit nödvändigt att tillföra Stockholms rådhusrätt domarpersonal också från andra hovrätter än Svea hovrätt men situationen är fortfarande inte tillfredsställande. Justitieministern framhållerallmänt att i avbidan på resultatet av den reform som har genomförts den 1 juli 1966 i fråga om förenklad handläggning av trafikmål synes försiktighet böra iakttas, när det gäller att inrätta nya domartjänster vid underrätter som hittills har haft förhållandevis stor andel trafikmål.
Justitieministern anför vidare att inskrivningsärendena har ökat kraftigt i antal under de senaste åren. Underrätternas inskrivningsavdelningar har tillförts stora personalförstärkningar för att motverka balanser. Ökningen av antalet inskrivningsärenden har inte fortsatt under år 1966. Trots detta är expeditionstiderna för sådana ärenden otillfredsställande vid ett stort antal underrätter. Anledning att föreslå personalförstärkningar vid dessa domstolars inskrivningsavdelningar synes dock i allmänhet inte föreligga. Orsaken till de otillfredsställande expeditionstiderna torde enligt justitieministerns mening i många fall vara organisatoriska brister som får avhjälpas på andra sätt än genom personalförstärkningar.
I fråga om Stockholms rådhusrätt anmäler justitieministern att han tillkallat f. d. hovrättspresidenten J. Laurin att verkställa översyn av Stockholms rådhusrätts organisation och att utredningsmannen avgett förslag i frågan. Utredningsmannen har bl. a. föreslagit att rådhusrätten skall organiseras på ett mindre antal avdelningar med fler domare per avdelning än vad som är fallet f. n. Kungl. Maj:t har i enlighet med förslag av rådhusrätten och Svea hovrätt uppdragit åt hovrätten att anordna viss försöksverksamhet i fråga om större avdelningar vid rådhusrätten. Justitieministern förklarar sig ännu ej vara beredd att ta slutlig ställning till utredningsmannens förslag. — Vid Stockholms rådhusrätt finns nu 64 ordinarie rådmanstjänster och 9 extra rådmanstjänster. Justitieministern föreslår att fr. o. m. den 1 juli 1967 skall finnas 68 ordinarie rådmän och 10 extra rådmän.
För Göteborgs rådhusrätt föreslås en ny ordinarie rådmanstjänst. För Svartlösa domsaga föreslås en ordinarie tingsdomartjänst och för Skövde domsaga en ny tingsdomartjänst i utbyte mot en tingssekreterartjänst.
Landskrona stad förenas med Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsaga den 1 juli 1967. Domsagan skall kallas Landskrona domsaga. I denna domsaga skall finnas tjänster för en häradshövding och två tingsdomare. Domartjänsterna i rådhusrätten dras in.
Tingsdomartjänsten i Listers och Sölvesborgs domsaga dras in med anledningav en judiciell indelningsändring.
Arvodet till nämndeman avses bli höjt från 60 till 75 kr. per dag fr. o. m. den 1 juli 1967.
Justitieministern framhåller att antalet mål vid hovrätterna har varit i stort sett oförändrat sedan flera år men att målen i många fall synes ha blivit mer komplicerade på grund av samhällsutvecklingen. För att undvika balanser
har hovrätterna måst tillföras ett ökat antal extra ledamöter. Svea hovrätt har f. n. nio ordinarie och två extra avdelningar för allmänna mål. Den ena av de båda extra avdelningarna föreslås bli ordinariesatt. Därmed tillförs hovrätten tjänster för bl. a. en lagman och fyra hovrättsråd. Hovrätten för Övre Norrland får ytterligare en hovrättsrådstjänst.
I fråga om högsta domstolen och nedre justitierevisionen sker inga förändringar.
För vattendomstolarnas del föreslås att det nuvarande antalet domare vid de olika domstolarna skall behållas t. v.
I fråga om regeringsrätten har justitieministern i särskild proposition till riksdagen om tillfällig ökning av antalet ledamöter i regeringsrätten (prop. 1967: 13) föreslagit att detta antal skall ökas från 17 till 21 den 1 sept. 1967. Efter den 30 juni 1971 skall antalet regeringsråd minskas till 17, i den mån det kan ske till följd av ledigheter som inträffar. Ökningen av antalet regeringsråd vidtas för att möjliggöra att arbeta av den stora balansen i regeringsrätten. Denna är särskilt besvärande i skattemålen, där väntetiden från kammarrättens utslag till dess målet avgörs i regeringsrätten uppgår till tre och ett halvt till fyra år f. n. Under senare tid har också tiden tenderat öka från det länsstyrelserna avgjort kommunalbesvärsmål, hälsovårdsmål och byggnadsmål till dess de avgjorts i regeringsrätten. Genom ökningen av antalet regeringsråd kan regeringsrätten arbeta med fyra avdelningar istället för som nu med tre.
Justitieministern anför i fråga om kriminalvården att den nedgång av antalet intagna på fångvårdens anstalter som kunde konstateras i början av har bestått intill april 1966. Fr. o. m. denna månad visar fångantalet en mindre ökning i förhållande till vad som redovisades vid motsvarande månadsskiften under år 1965. Några bestämda slutsatser bör enligt justitieministerns mening inte dras av detta förhållande. Ökningen kan möjligen sammanhänga med att en viss utjämning synes ha skett av de säsongmässiga fluktuationer som tidigare har gett tydliga utslag i beläggningskurvorna. Beläggningstalen ligger fortfarande väsentligt under 1964 års siffror och —med undantag för två månadsuppgifter — även något under 1963 års siffror.
Högsta beläggningen under år 1966 var 5 324 mot 5 588 under år 1965 och 5 849 under år 1964. Medelbeläggningen, som år 1964 uppgick till 5 427 och år 1965 till 5 033, kan för år 1966 beräknas till 5 070.
Den 1 dec. 1966 undergick 3 285 personer fängelsestraff — varav 27 fängelse som förvandlingsstraff för böter — 774 internering och 552 personerungdomsfängelse. 71 personer av skyddstillsynsklientelet var intagna för kortvarig anstaltsbehandling. Antalet häktade undersökningsfall var 164 och antalet övriga häktade 412. Under perioden den 1 jan.—den 30 nov. 1966 intogs 12 851 personer.
Kriminalvården hade den 1 dec. 1966 nominellt 6 096 platser på fångvårdsanstalterna, varv 3 977 slutna och 2 119 öppna. I dessa siffror ingår 160 platser för personer som är dömda till skyddstillsyn. Antalet platser på de allmänna häktena är 239. Under år 1966 har tillkommit 195 slutna specialplatser på fångvårdsanstalten Kumla samt sammanlagt 220 öppna platser vid de nya anstalterna Skänninge, Djupvik och Valla. Genom att ett nytt häktetas i bruk i polishuset i Göteborg friställs Skogomeanstaltens 105 slutna platser för normalklientel.
Under budgetåret 1967/68 beräknas nya öppna anläggningar med samma-
lagt något hundratal platser kunna tas i bruk. Möjligen blir 75 specialplatser på anstalten Hall färdiga i slutet av budgetåret. Österåkeranstalten håller på att uppföras. Den första byggnadsetappen omfattar 195 specialplatser och avses bli klar i början av år 1969.
Inom frivårdsklientelet utgörs huvudgruppen dels av dem som är dömda villkorligt med övervakning eller till skyddstillsyn och dels av dem som har frigetts villkorligt med övervakning. Från den 1 sept. 1965 till den 1 sept. 1966 ökade den första gruppen med 585 till 15 763 och den andra gruppen med 149 till 2 435. Till dessa två huvudgrupper av frivårdsklientel kom 1 157 personer som hade förts över till vård utom anstalt och som stod underövervakning den 1 sept. 1966. Av dessa undergick 641 internering och 516 ungdomsfängelse.
För att generaldirektören för kriminalvårdsstyrelsen skall få ägna sig odelat åt de stora organisations- och utvecklingsfrågorna föreslår justitieministern att verkschefsavgörandena i allmänna administrativa och juridiska ärenden skall delegeras till en tjänsteman som skall förordnas att bestrida göromål som ankommer på avdelningschef i Cr 2.
För fångvårdsanstalterna beräknas medel för sammanlagt 24 nya tjänstemän bl. a. för att intensifiera förberedelsearbetet med de intagnas frigivning.
Justitieministern anmäler att Kungl. Maj:t tillkallat en särskild utredningsman för att bl. a. utreda verkningarna av den arbetstidsförkortning från 45 till 42,5 timmar per vecka för fångvårdsanstalternas personal som skall genomföras den 1 jan. 1968. Kriminalvårdsstyrelsen har begärt ytterligare 158 nya tjänster i anledning av denna arbetstidsförkortning. Anslaget räknas upp med 1 milj. kr. i avvaktan på utredningsresultatet.
Staten föreslås överta ansvaret för den övervakningsverksamhet som bedrivs av föreningen Skyddsvärnet i Göteborg. Skyddskonsulentorganisationen i övrigt får bl. a. två nya tjänster för biträdande skyddskonsulenter och viss förstärkning av biträdespersonalen. Medelsanvisningen till biträdeshjälp åt övervakningsnämnderna räknas upp.
Två s. k. frivårdshotell beräknas bli färdiga till budgetåret 1967/68. Dessa är avsedda för intagna, som skrivs ut från anstalt men för vilka bostadsfrågan inte har kunnat lösas. Varje hotell får 20 enkelrum och bostad åt heltidsanställd tillsynsman.
En viss intensifiering sker av den socialmedicinska verksamhet som skyddsvärnsföreningarna och andra kriminalvårdsorgan bedriver.
Följande tabell visar det antal tjänster som beräknas finnas vid olika myndigheter inom justitiedepartementets verksamhetsområde under budgetåret1967/68.
| Myndighet | tjänster för | | summa tjänster |
|---|
| justitedepartementen | handläggande personal | 451 | 122 |
|---|
| | övrig personal | 77 | |
|---|
| justitiekanslern | handläggande personal | 6 | 9 |
|---|
| | övrig personal | 3 | |
|---|