Litteratur om israelisk rätt
Sedan jag i denna tidskrift (1950 s. 338) redogjort för rättslivet i Israel, har landet genomgått en kraftig utveckling även på juridikens område. I denna utveckling är den engelska rätten alltjämt dominerande, låt vara att även nordamerikansk rätt vunnit allt större inflytande. I stort sett har Israel förblivit ett land, vars rättsordning vilar på common-law. Detta är dock ensanning med modifikation. I själva verket strävar man efter att tillgodogöra sig idéer även från andra rättssystem och ej minst det judiska rättsarvet, såvitt det kan anses berika rättsutvecklingen och vara förenligt med landets
förhållanden och det moderna livets krav. Den centrala lagstiftningen sker på en bred komparativ grund, men har inte karaktär av reception utan präglas av en strävan att sammansmälta olika både egna och främmande element till en harmonisk enhet och föra utvecklingen framåt genom nya lösningar.
Även om Israel i det internationella rättsutbytet av naturliga skäl alltjämt är en mera mottagande än givande del, har dock därifrån redan utgått impulser som väckt internationellt intresse även i Norden. Som exempel må nämnas, att Arvid Rudling i sin bok »Gammal i dyrtid» (1965) ägnat ett kapitel åt lösningen i Israel av frågan om inflationsskydd av ålderspensioner, att Ole Lando i en artikel om standardkontrakt (TfR 1966s. 345) förordat en kontroll över standard-villkor med israelisk lagstiftning av 1964 som förebild samt att Terje Wold i referat å 24:e nordiska juristmötet visat sympati för i Israel enligt lag av 1953 gällande regler för domarnas utnämning.
När hebreiskan återupplivades som den nya statens språk även i rättsliga sammanhang, innebar detta förvisso en renässans av grundläggande betydelse för landets rättskultur, men samtidigt en isolering mot yttervärlden. Israels lagstiftning, rättskipning och facklitteratur, som tidigare utkom i engelsk språkdräkt, har därigenom blivit otillgängliga för flertalet utomlandet.
Denna olägenhet har man på lagstiftningens område sökt avhjälpa genom en författningssamling i auktoriserad engelsk översättning, »Laws of the State of Israel», som utges av Justitiedepartementet i löpande följd med ett band för varje år. Denna samling innehåller dock endast av parlamentet beslutade lagar, alltså inte förordningar och kungörelser, och ligger efter i tiden (den senast utkomna delen avser 1962—1963).
Värre är läget ifråga om judikaturen, som även den erbjuder åtskilligt av internationellt intresse. Här har man dock börjat utgiva en översättning av Högsta domstolens domar i urval, »Selected Judgements of the Supreme Court», varav hittills två band utkommit, omfattande statens första decennium 1948—1958. En tredje volym för tiden 1959—1960 torde snart komma att publiceras.
Periodiska översikter över utvecklingen finns även hos Doris Lankin, »Biennal Survey of Israel Law», (Jerusalem), varav hittills två delar för 1960—1961 och 1962—1963 sett dagen.
Till allmän systematisk orientering rekommenderas Henry E. Baker, »The Legal System of Israel» (London 1961), och för ett mera utförligt studium av den offentliga rätten bl. a. Yehoshua Freudenheim, »Die Staatsordnung Israels» (Miinchen och Berlin 1963).
Även i övrigt finnes en hel del litteratur på europeiska språk, mest engelska, om den israeliska rättens skilda områden både i bokform och i uppsatser. Denna är redovisad av Ernst Livneh i »Israel Legal Bibliography in European Languages» (Jerusalem 1963), vari 400 titlar antecknats.
Även om den icke-språkkunnige sålunda inte saknar möjlighet att orientera sig, har detta dock hittills inte kunnat ske annat än ur spridda källor och ofta först långt i efterhand. Behovet av en kontinuerlig och aktuell information har nu sent omsider tillgodosetts genom en engelskspråkig tidskrift »Israel Law Review», som sedan 1966 utges under ledning av juridiska fakulteten vid Hebreiska universitetet i Jerusalem. Tidskriften utkommer med fyra häften om året à omkring 150 sidor.
De tre första häften, som föreligger, när denna anmälan skrives, ger ett övertygande intryck av en publikation av stort internationellt intresse och hög nivå. Varje häfte inledes med vetenskapliga uppsatser, följda av lagstiftningsrapporter, rättsfallskommentarer och bokrecensioner, allt omspännande juridikens hela fält.
Av artiklarna må här endast omnämnas en särskilt intressant utredning av docent J. Weisman om »The Kibbutz, Israel's Collective Settlement»,vari denna företeelse, som väckt så stor allmän uppmärksamhet, veterligen första gången mera ingående belyses ur juridiska och rättssociologiska aspekter.
I lagstiftningsavdelningen fängslas man av en av rättschefen U. Yadin författad redogörelse för den nya arvslagen, som trätt i kraft den 10 november 1965 och utgör ett exempel på en syntes av element från skilda rättssystem med nyheter av avsevärd betydelse även ur rättsjämförande synpunkt. Detta kan i viss mån även sägas om den nya straffprocesslagen, som gäller sedan 1966 och behandlas av bitr. riksåklagaren M. Shalgi.
Bland rättsfallskommentarer slutligen märkes bl. a. ett bidrag av docenten A. Shaki till frågan om prorogationsklausuler i internationella kontrakt i anslutning till ett av Högsta domstolen nyligen meddelat prejudikat.
Dessa exempel må ge en antydan om tidskriftens värde för alla dem, som vill följa rättsutvecklingen i Israel utan att ha tillgång till källorna.
Josef Fischler