Comité Maritime International - Avdelning Finland höll sitt årsmöte d. 20 mars 1967. Vid mötet lade jur. lic. Carl-Henrik Lundell fram synpynkter på instititutet gemensamt haveri och dess berättigande. Föreningen hade per d. 31 dec 1966 66 medlemmar, varav 45 enskilda och 21 bolag eller andra sammanslutningar. Föreningens ordförande är sjöfartsrådet v. häradshövdingen Herb. Andersson, viceordf. jur. dr. Olof Riska samt sekr. v. häradshövdingarna Bertel Appelqvist och Heikki Mättä.

R. B-n.

Internordisk verkställighet som rör barn. I de nordiska länderna har utarbetats ett gemensamt betänkande angående internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn m. m. (NU 1967: 4). Frågan har upptagits på initiativ av Nordiska rådet och representanter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har deltagit i arbetet. Från svensk sida har spörsmålet behandlats av lagberedningen.

    Domstols beslut angående vårdnad om och umgängesrätt med barn kan redan nu i många fall verkställas inom hela Norden. Alltid är det emellertid inte möjligt att få till stånd sådan verkställighet. I Danmark, Island och Norge kan också administrativ myndighet meddela beslut i dessa frågor men ett sådant beslut kan f. n. ej verkställas utanför det egna landet. Även om några större praktiska olägenheter av de nuvarande verkställighetsreglerna hittills inte yppats, anser de delegerade det lämpligt att bristerna avhjälps. De delegerade har särskilt beaktat att med den växande rörligheten hos befolkningen behovet ökar av internordisk verkställighet och att brister på området i de särskilda fallen kan leda till stötande konsekvenser.
    De delegerade har utarbetat förslag till en ny konvention, som upptar bestämmelser om internordisk verkställighet med anledning av beslut som rör vårdnad eller umgängesrätt eller barns överlämnande i annat fall. Förslaget omfattar domar och andra beslut av domstol och dessutom beslut av administrativ myndighet. Undantag görs dock för beslut av verkställande myndighet, t. ex. svensk överexekutors beslut om handräckning för barns överlämnande. Sådana beslut har inte ansetts böra få exigibilitet utanför det land där de har meddelats. De delegerades förslag avser inte heller verkställighet av beslutsom barnavårdsnämnd eller annan myndighet har meddelat enligt tillämplig lagstiftning om det allmännas barna- och ungdomsvård eller annan därmed jämförlig vård eller behandling.
    Med nu antydda begränsningar avser konventionsförslaget alla avgöranden rörande vårdnad om eller rätt till umgänge med barn. Även beslut angående

 

388 Nordiskt och internationelltöverlämnande av barn i andra fall, t. ex. från fosterföräldrar till den som har den rättsliga vårdnaden, omfattas av förslaget. Däremot avser förslaget ej fall, när sökanden stöder sitt krav på att få barnet överlämnat, inte på dom eller administrativt beslut, utan enbart på sin ställning som vårdnadshavare. I sådana situationer torde enligt de delegerades mening sökanden normalt kunna påkalla verkställande myndighets bistånd även om hans ställning grundas på vårdnadsreglerna i annat lands lag.
    Den som begär verkställighet kan enligt förslaget efter eget val vända sig till myndighet i den nordiska stat där verkställighet skall äga rum eller där han själv vistas eller där beslutet tillkom. Framställningen skall i de senare fallen översändas till verkställighetslandet. I varje stat skall verkställighet ske enligt där gällande lag.
    Den internordiska verkställigheten bör enligt de delegerades mening ske utan avgift för sökande. Bestämmelsen anses motiverad av såväl sociala som praktiska skäl.

J. H-n