390 Nordiskt och internationelltDen europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna har till ny ordförande efter presidenten Sture Petrén, som lämnat ordförandeskapet i samband med sin utnämning till ledamot av den internationella domstolen, valt professorn i statsrätt och folkrätt vid universitetet i Århus Max Sørensen.
A. K.
1967 års Stockholmskonferens om immaterialrätt. Under tiden 12 juni—14 juli 1967 hålls i Stockholm en internationell konferens för revision av den s. k. Bernkonventionen av år 1886 för skydd av litterära och konstnärliga verk. Konventionen reviderades senast i Bryssel år 1948.
Inför konferensen föreligger flera förslag till ändringar i konventionen. Dess tillämpningsområde föreslås vidgat genom att nationalitetsprincipen accepteras i full utsträckning så att medborgare i unionsland får skydd för sina verk oavsett var de ges ut. Skyddet för den ideella rätten föreslås bli utsträckt att gälla även efter upphovsmannens död så länge verket är skyddat. Förslaget innehåller vidare regler om en allmän ensamrätt för upphovsmannen att i olika former mångfaldiga sitt verk med de undantag som krävs av hänsyn till olika kulturella och andra samhälleliga ändamål. I detta sammanhang föreslås att den nuvarande s. k. pressens lånerätt slopas. På filmrättens område föreslås att skydd införs för verk som skapas för television genom att sådana verk i viss utsträckning jämställs med vanliga filmverk. Skyddstiden för filmer skall bli densamma som för andra verk och alltså vara intill 50 år efter upphovsmannens död, alternativt från filmens första utnyttjande.
Bernkonventionens skyddssystem har blivit så omfattande och komplicerat att u-länder som önskar delta i det internationella upphovsrättsskyddet tvekar att ansluta sig till konventionen. För att underlätta för u-länderna att inträda eller kvarstå i unionen föreslås nu att dessa länder får möjlighet att i begränsad omfattning göra förbehåll om mindre omfattande skydd än som föreskrivits av konventionen. Bestämmelserna har tagits upp i ett separat protokoll, bl. a. för att markera deras undantagskaraktär.
Programmet för Stockholmskonferensen omfattar också frågan om en partiell revision av den s. k. Pariskonventionen av år 1883 för skydd av den industriella äganderätten. Här föreslås införande av vissa regler om s. k. uppfinnarcertifikat. Detta är en form för skydd av uppfinningar som används i Sovjetunionen och vissa andra öststater vid sidan av patent. Rätten att exploatera uppfinningen tillkommer staten mot att uppfinnaren erhåller en ersättning, vars belopp beror på vilken användning som uppfinningen får, vad den sparar in och andra faktorer. Förslaget går ut på att ansökan om uppfinnarcertifikat skall jämställas med patentansökan när det gäller s. k. prioritetsverkan.
Konferensen skall vidare behandla ett förslag om upprättande av en internationell immaterialrättsorganisation som skall stå öppen för alla stater oavsett om de har anslutit sig till Paris- och Bernkonventionerna. Den nya organisationens uppbyggnad är enligt förslaget i huvudsak följande. Som gemensamt organ för samtliga deltagande länder skall fungera en konferens. Denna skall utgöra diskussionsforum för frågor av allmänt intresse inom immaterialrätten och skall kunna lägga fram förslag och rekommendationer inom detta område och om juridiskt-tekniskt bistånd. Vidare skall det finnas en generalförsamling, vari Paris- och Bernunionernas medlemsstater deltar och som i princip är organisationens beslutande organ. Vidare skall en koordinations-