Nordiska sommaruniversitetet har under tiden 24 juli—5 aug. 1967 hållit sin sjuttonde session å Nørre Nissum i Danmark. Som vanligt var deltagarna uppdelade på ett flertal studiekretsar, denna gång fjorton till antalet. I kretsen för komparativ rätt medverkade ett trettiotal personer, de allra flesta forskare. Svenska deltagare voro jur. kand. Gunnar Hafström, jur. lic. Hans Klette, prof. Åke Lögdberg, jur. kand. Essi Malmström, prof. Åke Malmström, jur. kand. Gunilla Strömholm och docent Stig Strömholm. Från Norden i övrigt märktes prof. Stig Jørgensen från Århus, prof. Ole Lando från Köpenhamn och prof. Þór Vilhjálmsson från Reykjavik. Prof. Heikki Jokela från Helsingfors var studiekretsledare.
Inom kretsen för komparativ rätt ventilerades ett stort antal ämnen av tvärvetenskapligt intresse. Sålunda talade kandidatstipendiat Torben Worre om »Retssammenstødet i U-landene». Britt-Mari Persson Blegvad inledde över »Komparative metodeproblemer set fra et sociologisk synspunkt». Mag. scient. Fridolin Weis Bentzon öppnade diskussionen över temat »Den sardiske hævn— et parajuridisk sanktionssystem». Prof. Åke Lögdberg behandlade ämnet »Forskningsuppgifter rörande internationella konventioners tillkomst, ändringar, utformning och reella betydelse samt metoder för lösande av dessa forskningsuppgifter». Lektor Peter Germer var referent över ämnet »De europæiske fælleskabers erstatningspligt udenfor kontraktsforhold: En praktisk anvændelsesområde for den komparative retsforskning». Cand. jur. Agnete Weis Bentzon höll ett inledningsföredrag över »Lovgivningsproblemer i et udviklingsområde: Naturgivne og kulturelle forudsætninger for inførelse af retsenhed mellem Danmark og Grønland». Prof. Ole Lando redogjorde för »Erfaringer fra et semester i komparativ ret ved et amerikansk universitet». Docent Stig Strömholm framlade vissa »Idéhistoriska aspekter».
Under sommarmötet hölls utanför kretsarbetet en serie plenarföredrag över årets tema »Forskaren och samfundet». Bland talarna märktes prof. Stefan Dedijer från Forskningspolitiska programmet i Lund, som höll ett föredrag över ämnet »Researcher, research work and culture». Under fritiden gavs deltagarna möjlighet att besöka sevärdheter på nordvästra Jylland samt tillfälle att bevista ett flertal aftonprogram av varierande karaktär.
Det nordiska sommaruniversitetet, även med viss rätt kallat för »Forskarensuniversitet», har alltmer blivit ett värdefullt komplement till den vetenskapliga verksamheten vid de olika universiteten och högskolorna i de nordiska länderna. Till skillnad från den vanliga universitetsutbildningen lägges tonvikten vid det nordiska sommaruniversitetet på tvärvetenskapliga ämnen. Sommaruniversitetet har kommit att bli en naturlig träffpunkt under några som-