Juristernas fackliga verksamhet 1966. Införandet av ett kollektivavtalssystem på den offentliga sektorn av arbetsmarknaden har i hög grad präglat Sveriges Juristförbunds verksamhet under det gångna året. Genom informationsverksamhet i olika former har förbundet redan före ikraftträdandet den 1 jan. 1966 av stats- och kommunaltjänstemannalagarna försökt sprida kännedom bland medlemmarna om innebörden av det nya systemet. Övergången till kollektivavtalsreglering av stats- och kommunaltjänstemännens anställningsvillkor har på grund av den omfattande förhandlingsverksamheten krävt betydande arbetsinsatser från förbundets sida. Bildandet av lokalföreningar samt förstärkning av stödfonden under 1966 har varit en följd av den förändrade arbetsrättsliga situationen. Reformen har även tagit sig uttryck i ökad facklig medvetenhet hos juristerna, vilket bl. a. resulterat i osedvanligt hög medlemsrekrvytering under bägge de senaste åren.
    1966 års avtalsrörelse tilldrog sig särskild uppmärksamhet på grund av att förhandlingarna för första gången fördes enligt det nya regelsystemet. Enligt huvudavtalet mellan statens avtalsverk och statstjänstemännens huvudorganisationer utövas statstjänstemännens förhandlingsrätt av huvudorganisationerna. Statens dominerande ställning som arbetsgivare för den juridiskt utbildade arbetskraften medför, att de statligt anställda juristernas löneutveckling utövar ett normerande inflytande på juristernas hela arbetsmarknad. SACO:s utspel under hösten 1965 rörande reallöneutvecklingen för de statsanställda akademikerna under perioden 1963—65 fick därför direkt betydelse för flertalet av förbundets medlemmar.
    En reallöneutredning visade, att reallönen — varmed avsågs löneplanslönen efter skatt i 1965 års penningvärde — för akademikerna i genomsnitt under inkomståret 1965 var 2,9 procent lägre än under 1963. Motsvarande siffror för samtliga yrkesverksamma i riket (exkl. transfereringar och pensioner) visade en ökning på 3 procent. Utredningen visade vidare, att de statligt anställda akademikernas bruttolöner under 1966 måste höjas med genomsnittligt 20 procent om man åsyftade en likställdhet i reallöneutvecklingen sedan 1963 med de yrkesverksamma i allmänhet i landet. SACO:s utgångsbud i 1966 års förhandlingar beräknades därför till ca 20 procent av de statsanställda akademikernas lönesumma för 1965.
    Förhandlingarna fick av flera samverkande orsaker ett utdraget förlopp. Sedan förhandlingarna strandat den 6 maj tillsatte regeringen en medlingskommission bestående av landshövdingarna Jarl Hjalmarson, ordförande, och Valter Åman samt borgmästare Lars-Gunnar Ohlsson. Den 15 juli kunde parterna träffa ett preliminärt avtal sedan först medlingskommissionen medverkat till en etappöverenskommelse innebärande bl. a. ett ramavtal. Avtalet, som omfattar en giltighetstid om tre år räknat från den 1 jan. 1966, innebär i sina huvuddrag följande för juristernas vidkommande.
    I generellt tillägg för 1966 utgick 8 procent vartill kom att den tidigare kontant utbetalade kompensationen för folkpensionsavgiften avlöstes genom att löneplanslönerna räknades upp med ytterligare 1,5 procent. För 1967 och 1968

 

fastställdes genom ramöverenskommelsen vissa totalramar. Förhandlingar omfördelningen av respektive års totalram skulle ske såväl 1967 som 1968. Överenskommelsen innebar även, att förhandlingar skulle kunna upptagas mellan parterna dessa år angående frågan huruvida löneutvecklingen inom avtalsområdet under närmast förflutet redovisningsår motiverade särskilt hänsynstagande utöver de i respektive års totalram angivna procenttalen. Nyssnämnda s. k. kontrollstationsförhandlingsklausul har hämtat sin förebild från den privata sektorn av arbetsmarknaden. Förhandlingarna under 1967 och 1968 förs under fredsplikt.
    Ramöverenskommelsen innebar vidare, att de statliga löneplanerna omkonstruerades. Löneplan A tillfördes tre ytterligare lönegrader och löneklasser medan löneplan B ersattes av en ny löneplan B samt löneplan C. Därutöver tillskapades en särskild löneplan U för undervisningsområdet. Tjänster som överfördes från den gamla löneplan B till de nya B- och C-planerna fick genom revisionen förbättringar utöver det generella tillägget från 3,3 till 5,9 procent. Tjänster i A 25—29 uppflyttades fr. o. m. den 1 jan. 1967 en lönegrad.
    Genom löneplansrevisionen och uppflyttningen av samtliga tjänster i lönegraderna A 25 till och med A 29 samt uppflyttningen av tjänster på den s. k. B-listan tillförsäkrades det övervägande flertalet statsanställda jurister förmåner utöver det generella tillägget.
    Förhandlingarna rörande undervisningsområdet hade utbrutits från ovannämnda förhandlingar och upptogs i mitten av augusti. Kort därefter påbörjades även förhandlingarna för de kommunalt anställda tjänstemännen. De senare ledde — sedan medlingskommission fått tillgripas även på detta område — till en överenskommelse som för juristernas del värdemässigt i stort sett motsvarade avtalet på den statliga sektorn. Förhandlingarna för undervisningsområdet ledde, trots att de från mitten av september fördes inför medlingskommission, till öppen konflikt mellan parterna. För juristförbundets del innebar konflikten, att förbundets medlemmar i statlig tjänst till ett antal av omkring 3 500 deltog i en allmän strejk under tre dagar. Omkring 500 medlemmar deltog därefter i fortsatt strejk vid statsdepartementen och inom skoladministrationen. Efter närmare tre veckors öppen konflikt kunde avtal träffas mellan parterna, varigenom arbetsfreden säkrats.
    Under 1966 har, utöver vad som ovan nämnts, förhandlingar ägt rum med anledning av omorganisationer av verk och myndigheter. Bland annat har delar av kommerskollegium samt civilförsvarsstyrelsen varit föremål för omorganisation. Förhandlingarna i anledning av uppbördsverkens förstatligande och omorganisationen av de lokala skattemyndigheterna må även nämnas bland de relativt omfattande omorganisationsförhandlingarna under året.
    På den privata sektorn av arbetsmarknaden har förbundets verksamhet intensifierats under senare år. Tillsammans med övriga SACO-organisationer har förbundet förhandlat angående de allmänna anställningsvillkoren medSvenska arbetsgivareföreningen samt bankernas respektive försäkringsbolagens förhandlingsorganisationer. De mest betydelsefulla inslagen i de överenskommelser som träffades utgjorde förbättringar av pensioner och grupplivförsäkringar.
    Juristernas arbetsmarknadsläge undergick 1966 inte någon större förändring. Arbetsgivarnas svårigheter att rekrytera jurister har bestått, men under början av innevarande år synes en förändring ha inträffat, delvis beroende på att den snabbt ökande tillströmningen till de juridiska fakulteterna under sextiotalet

 

37—673005. Svensk Juristtidning 1967

 

nu börjar resultera i ökad utexamination. Inskrivningstalen vid fakulteterna har femdubblats under den senaste tioårsperioden och uppnådde 1966 den hittills högsta siffran. Totalt skrevs under detta år 1 570 nya studenter in medan siffran tio år tidigare var 275 inskrivna. Examinationen 1966 uppgick till 303 nya juris kandidater mot 207 år 1956. Med oförändrad examinationsfrekvens kan de närmaste åren komma att medföra problem för de nyutexaminerade juristerna.
    I januari 1966 arrangerade förbundet en kurs i konkurrensrätt, med ett sextiofemtal deltagare varav flertalet var advokater eller eljest verksamma inom den privata sektorn. Sektionen Sveriges Yngre Juristers Förening arrangerade i april en veckoslutskonferens i Stenungsund med ett trettiotal deltagare främst tingsnotarier från västsvenska underrätter samt ett antal yngre åklagare och privatanställda jurister.
    Medlemsantalet i förbundet visade även under 1966 en mycket kraftig ökning. Antalet medlemmar uppgick vid utgången av 1966 till 8 068 mot 7 412 vid årets början, Ökningen var som väntat störst inom sektionen Sveriges Yngre Juristers Förening, trots att rekryteringsverksamheten inte kunde fullföljas som planerat under hösten till följd av lärarkonflikten. På förbundskansliet är fyra jurister anställda, nämligen, förutom verkställande direktören Styrbjörn von Feilitzen, direktör Mats Börjesson och förbundsjuristerna Göran Kant och Anders H. S. Olsson. Informationssekreterare och redaktör för tidskriften Juristnytt är socionom Helge Cardmo.
    Juristnytt har under 1966 kommit med 18 nummer. Tidskriften har vid årsskiftet 1966/67 fått ny layout och ett breddat innehåll. Avsikten är att i högre grad än tidigare spegla olika sidor av samhällslivet av intresse för jurister. Ansvarig utgivare är direktör Styrbjörn von Feilitzen. Redaktionsnämnden består av hovrättsrådet Per-Erik Fürst, direktör Sven-Ivar Ivarsson, hovrättsfiskalen jur. lic. Ingemar Rexed samt ansvarige utgivaren och redaktören.
    Förbundet har under 1966 i likhet med tidigare år avgivit ett stort antal remissvar till Kungl. Maj:t eller SACO. I förbundets remissutskott har kanslichef Bertil Wennergren varit ordförande. Övriga ledamöter har varit länsåklagare Robert Clémentz, direktör Sven-Ivar Ivarsson, kanslichef Stig Radhe samt hovrättassesson Hans-Olov Stark. Till utskottets sammanträden har även i vissa fall särskilda sakkunniga kallats.
    Förbundets balansräkning för 1966 omslöt i runda tal 8,2 miljoner kronor medan stödfondens balansräkning slutade på omkring 2,6 miljoner kronor.
    Förbundsstyrelsen har 1966 bestått av borgmästare Carl Svennegård, Linköping, ordf., chefsåklagare Lennart Asplund, Bromma, 1:e vice ordf., hovrättsrådet Per-Erik Fürst, Bromma, 2:e vice ordf., landskamrerare Bengt Bohman Östersund, länsåklagare Robert Clémentz, Uppsala, rådman Nils Edwall, Stockholm, kanslichef Lars B. Elgh, Norrköping, hovrättsfiskal Per Falk, Lund, stadsombudsman Gunnar Granquist, Eksjö, departementssekreterare Karl-Erik Herngård. Spånga, advokat Åke B. Holmberg, Ystad, häradshövding Nils Källoff, Trollhättan, professor Leif Mutén, Uppsala, stiftssekreterare Sten G. Olsson, Mölndal, förbundsjurist Lennart Ramnek, Bromma, polismästare Lars Waesterberg, Nacka, förste länsassessor Carl-Gustaf Wennberg, Luleå, advokat Klas Kanegärd, Enebyberg, rådman Allan Sandberg, Hälsingborg, och kanslichef Bertil Wennergren, Uppsala. De tre sistnämnda är styrelsesuppleanter. Ordföranden i sektionen Sveriges Yngre Juristers Förening tingsnotarie Johan Annell, Stocksund, har adjungerats till styrelsens sammanträden.

 

    Chefsåklagare Asplund, hovrättsrådet Fürst, departementssekreterare Hemgård och förbundsjurist Ramnek har utgjort förbundsstyrelsens arbetsutskott till vilket även adjungerats tingsnotarie Annell.
    Ordförande i förbundets sektioner har varit; sektionen för advokater med egen verksamhet: advokat Åke B. Holmberg, Ystad, sektionen för jurister i central statsförvaltning: departementssekreterare Karl-Erik Hemgård, Stockholm, sektionen för jurister i enskild tjänst: direktör H. Bertil Lidgard, Stockholm, sektionen för jurister i kommunal förvaltning: kanslichef Stig Radhe, Stockholm, sektionen för jurister i lokal statsförvaltning: landskamrerare Bengt Bohman, Östersund, sektionen för jurister inom domstolsväsendet: häradshövding Nils Källoff, Trollhättan, sektionen för jurister inom exekutionsväsendet: kronodirektör Per Erik Holmberg, Göteborg, sektionen för jurister inom polisväsendet: länspolischef Lennart Palmér, Linköping, sektionen för jurister inom åklagarväsendet: länsåklagare Robert Clémentz, Uppsala, sektionen för vetenskapligt verksamma jurister: hovrättsfiskal jur. lic. Ulf Bernitz, Stockholm, sektionen för Sveriges Yngre Juristers Förening: tingsnotarie Johan Annell, Stockholm.
    I förbundets lokalavdelningar har följande varit ordförande: lokalavdelningen för Blekinge län: häradshövding Sven Norrsell, Karlshamn, lokalavdelningen för Jämtland och Härjedalen: förste länsassessor Claes Hammarskjöld, Östersund, lokalavdelningen för Jönköpings län: tingsdomare Rune Lindgren, Jönköping, lokalavdelningen för Kalmar län: häradshövding Liss-Eric Björkman, Växjö, lokalavdelningen för Norrbotten: länsåklagare Ingemar Bäärnhielm, Luleå, lokalavdelningen för Norrköping-Söderköping: rådman Carl Janssen, Norrköping, lokalavdelningen för Skåne: assessor Ingvar Pering, Malmö, lokalavdelningen för Skaraborgs län: byrådirektör Gösta Ingvarsson, Mariestad, lokalavdelningen för Stockholm: advokat Sigvard Olsson, Lidingö, lokalavdelningen för Uppland: chefsåklagare Bengt G. Gilmark, Uppsala, lokalavdelningen för Värmlands län: kronofogde Tord Eneström, Karlstad, lokalavdelningen för Västra Sverige: stiftssekreterare Sten G. Olsson, Göteborg, lokalavdelningen för Västra Östergötland: chefsåklagare Kurt Persson, Linköping.

A. H. S. O.