668 Nordiskt och internationelltEngelsk diskussion av lagtolkningsfrågorna. I arbetsprogrammet för den utomordentligt livaktiga engelska Law Commission ingår (som item XVII) uppgiften att undersöka reglerna om tolkning av »statutory law». Samma uppgift återfinnes på programmet för Scottish Law Commission.
    De båda kommissionerna ha nyligen för diskussion bland intresserade utsänt en promemoria i ämnet som synes förtjäna intresse även bland nordiska jurister, icke minst på grund av den relativt framträdande plats som danskt och svenskt jämförelsematerial intager i dokumentet (Published Working Paper on the Interpretation of Statutes, stencilerat), vilket — som understrykes redan på omslaget — är en probleminventering och icke uttrycker kommissionernas slutgiltiga uppfattning i de berörda frågorna.
    I promemorian genomgås först ett antal frågor, försedda med »tentative answers». Frågorna beröra den kritik som kan riktas mot rådande brittiska tolkningsprinciper, lämpliga botemedel mot konstaterade brister och vissa speciella problem rörande internationella konventioner. Kritiken anges främst riktad mot »bristande kommunikation» mellan lagstiftare och domare. Lagstiftning i tolkningsfrågor avvisas som botemedel. Däremot föreslås dels åtgärder som göra lagförarbeten mer användbara som tolkningsunderlag, dels övergivande av de i praxis förhärskande tolkningsprinciper som förbjuda utnyttjandet av förarbeten.
    Den schematiska uppställningen över frågor och svar fullständigas av en synnerligen intressant, på färskt och svårtillgängligt material grundad översikt över tolkningsproblematikens behandling i brittisk praxis och över lagstiftningsmaterialets beskaffenhet och användbarhet. I de fylliga bilagorna, där redogörelser lämnas för fransk, tysk och skandinavisk tolkningsdiskussion, förekommer — framför allt i fråga om fransk rätt, där det tryckta materialet är relativt magert — ett mycket intressant och värdefullt material, sammanställt av förre presidenten i la Cour de Paris M. Simon; från tysk sida ha bidrag lämnats av professorerna G. Leibholz och K. Larenz. Svensk rätt presenteras av presidenten Sidenbladh och departementsrådet Nordenson, men artiklar av Schmidt, Thornstedt och Strömholm i Scandinavian Studies in Law (1957, s. 157 ff.; 1958, s. 75 ff.; 1960, s. 211 ff.; 1966, s. 175 f.) ha även utnyttjats av kommissionen. Dansk rätt diskuteras av advokat Per Federspiel och kontorchef M. N. Madsen.
    Förutom det i och för sig värdefulla material som återfinnes i den brittiska promemorian — och som vittnar om ökat intresse för den komparativa rättens lärdomar — är initiativet intressant genom den öppenhet för fri diskussion av så traditionsbundna frågor som lagtolkningens som här kommer till uttryck. Liksom många andra tidens tecken, t. ex. upphävandet av överhusprejudikatens slutgiltighet, tyder diskussionen av lagtolkningsfrågorna på att den engelska rätten står i början av en omfattande nydaningsprocedur. Naturligt nog komma utländska lärdomar därvid att spela en roll som de aldrig kunnat göra anspråk på inom det insulära och traditionalistiska brittiska rättssystemetsram.

S. S.

 

Världsjuristmöte i Genève. World peace through law är namnet på en organisation av jurister, som skapats av den amerikanske advokaten Charles S. Rhyne. Den bygger på tanken att genom internationellt arbete på rättens grund förutsättningarna för världsfredens bevarande skall förbättras. Organisationen arbetar från ett nygrundat center i Genève med olika utredningar

 

Nordiskt och internationellt 669men har utåt framför allt framträtt med världsomfattande kongresser. Den senaste hölls i Genève den 9—14 juli 1967 under stor anslutning. Kongressen tros ha bevistats av mer än 2 000 jurister från hela världen, framför allt från USA.
    Den mera seriösa delen av kongressens verksamhet var förlagd till möten i olika undergrupper behandlande tolv skilda specialämnen. Störst intresse tilldrog sig frågan hur datatekniken skall kunna vinna tillämpning inom det juridiska arbetet. På detta fält står man ännu blott i begynnelsen, och olika amerikanska universitetscentra redovisade sina erfarenheter av experimentarbete på området. Bl. a. visades hur lagtexter rörande ett visst ämne t. ex. adoption kan matas in på datamaskin för att vid tillfälle framtagas. Någon slutgiltig teknik torde dock ännu icke föreligga. Teknikproblemet är särskilt aktuellt för USA, där i många ämnen lagstiftningen i de 50 delstaterna uppvisar en myckenhet inbördes variationer. För vår del torde intresset snarare samlas kring metoder för databehandling av rättsfall.
    Vid sidan av sektionsmöten ägnade sig konferensen åt massmöten och åt att antaga ett antal icke alltför realistiska resolutioner, bl. a. om skapande av ett system för en världsdomstol. Även mera substantiella frågor behandlades i allmänna resolutioner såsom undvikande av dubbelbeskattning, etablerandet av en arbetsförmedling på mondial basis för alla slag av jurister, höjda löner för juridiska universitetslärare m. m. Inalles antogs 21 resolutioner.
    I hägnet av Rhynes allmänna organisation hölls också i Genève under kongressen konstituerande möte med World Assembly of Judges. Organisationen är förbehållen medlemmar av ländernas högsta domstolar eller andra överdomstolar. Sammanslutningens medlemmar utgjorde ett pittoreskt inslag i öppningsceremonien, då de intågade i sina färgrika och ofta praktfulla ämbetsdräkter. Från Sverige medverkade icke någon medlem av Högsta domstolen. Under förhandlingarna, vid vilka stadgar antogs, behandlades bl. a. vissa frågor rörande utbildning av domare och urvalsproceduren vid tillsättning av dessa. Till ordförande i organisationen valdes Chief Justice Earl Warren, president i USA:s Supreme Court. Bland de nyvalda fyra vicepresidenterna återfinnes Norges Höyesterettsjustitiarius Terje Wold som representant för Europa. I styrelsen invaldes bl. a. följande nordbor: Hojesteretsdommer Theodor Petersen, Danmark, medlemmen av Internationella domstolen Sture Petrén, Sverige, och justitierådet Voitto Saario, Finland.

G. P.