D. J. WEST. Murder followed by Suicide. Cambridge Studies in Criminology. Volume XXI. London 1965. Heinemann. VII+181 s. 35 sh.

 

Mord åtföljt av mördarens självmord är en vanlig form av mord i England. Hälften av alla mord där följes av självmord eller självmordsförsök, och i en tredjedel av mordfallen lyckas mördaren begå självmord. Förf., som är assistant director of research vid det kriminologiska institutet i Cambridge, har undersökt 148 fall av kombinerat mord och självmord och därvid funnit, att gärningsmännen hör till tre huvudgrupper: psykiskt abnorma, psykiskt normala som handlat under stress och en liten grupp individer, som är »criminally motivated». Den största gruppen utgöres av de psykiskt abnorma; bland dem är depression den vanligaste diagnosen, och deras offer är vanligen familjemedlemmar. Intressant är att de kombinerade mord- och självmordsfallen i USA utgör en betydligt mindre del av mordfallen än i England.

H. T.

 

Ur nordiska tidskrifter 1967

 

Förvaltningsrättslig tidskrift. Nr 1. Folke Schmidt, Eftermäle till lärarkonflikten, s. 1—26. — Nr 4. Nils Hj. Egedal, Några anteckningar om ansvar till följd av skada vid bilbesiktningar m. m., s. 190—199. — Nr 6. Sven-Eric Nilsson, Statsrådsberedningen, s. 261—283. — Halvar G. F. Sundberg, Funktion eller fiktion. Prövningsnämnden som domstol, s. 284—300.
    Juristen. Nr 26. Stig Jørgensen, Professionelt ansvar i skandinavisk ret, s. 425—439. — Nr 27. Peter Germer, De europæiske fællesskabers erstatningspligt uden for kontraktsforhold: Et praktisk anvendelsesområde for den komparative retsforskning, s. 449—463. — Nr 28. Karl O. Christiansen og Sv. Gram Jensen, Kriminaliteten i Danmark, s. 473—488.
    Lov og Rett. Nr 8. Terje Wold, Saksbehandlingen i Høyesterett, s. 337—351. — Helge Røstad, Kriminalitet — forbryter og fornærmet, s. 352—360.
    Läkartidningen. Nr 32. Karl-Erik Törnqvist. Reaktionssätt i häkten och fängelser, s. 3151—3161. — Nr 41. Narkotikainformation. Åtta artiklar av Gunnar Inghe, Jan H. Eriksson och Lars-M. Gunne, Ruth W. Ettlinger, Ingvar Nylander, Sten Mårtens, Magnus Kihlbom, Lennart Kaij, Anders Ekman och Justus Ström, s. 4051—4086.
    Nordisk försäkringstidskrift. Nr 3. Jörgen Hansen, Retlige refleksioner over transplantationsproblemet, s. 217—222. — Ebbe Jacobsson, En försäkringsbolagsjurist ser tillbaka. Gamla knäckfrågor, som ännu är aktuella, s. 223—248. — Allan Philip, Internationale erstatningsproblemer, navnlig ved bilulykker, s. 249—264. — A. Horn Rasmussen, Om uriktige opplysninger fra forsikringssökere i livsforsikring, s. 265—278. — Nr 4. Harald Wessling, Frågor kring rättsskyddsförsäkringen, s. 336—350.

 

Litteraturnotiser 245    Nordisk Kriminalteknisk Tidsskrift. Nr 7/8. B. Alpsten, ADB inom rättsväsendet i Sverige, s. 109—120.
    Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab. Nr 3. Inkeri Anttila, Konservativ och radikal kriminalpolitik i Norden, s. 237—251. — Vagn Greve, Om ungdomsfanger og recidiv, s. 271—285. — Per-Edwin Wallén, Har brottsrubriceringen någon betydelse? s. 286—293.
    Nordiskt Administrativt Tidsskrift. Nr 2. Bertil Wennergren, Svenska offentliga tjänstemän i arbetskonflikt, s. 105—114.
    NIR Nordiskt immateriellt rättsskydd. Nr 3. Erkki Wuori, Något om tellequelle-regeln, s. 239—252. — Nr 4. Hans Stenberg, EEC:s konkurrensrätt och avtalen om ensamförsäljning, s. 341—366. — Edvard Jeppesen, En oversigt over ophavsretten i USA og hovedpunktene i den foreslåede reform, s. 367—388. — Stig Hiljding, Svensk administrativ namnrättspraxis, s. 396—412.
    Skattenytt. Nr 10. K. G. A. Sandström, Äganderättens övergång vid köp av fast egendom, s. 355—383.
    Sociala meddelanden. Nr 7. Elina Rautanen, Några synpunkter på adoption av barn, s. 14—24. — S. Tidstrand, Något om fakta i vårdnadsutredningar, s. 31—45.
    Statsvetenskaplig tidskrift. Nr 5. Henrik A. Olsson, Den germanska laguppfattningen och några svenska medeltidslagar, s. 448—471.
    Svensk lantmäteritidskrift. Nr 2—3. Olle Höglund, Några huvudpunkter i lagstiftningen om gemensamhetsanläggningar, s. 157—169. — Helmer Wallner, Förrättningsförfarandet enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar m. m., s. 170—176. — Olle Millgård, Förvaltning enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar, s. 177—183. — Bertil Hall, Aktuella värderingsproblem vid tillämpning av lagen om vissa gemensamhetsanläggningar, s. 207—214.
    Svensk Skattetidning. Nr 7. Bengt Bohman, Processen hos skatterätt, s. 265—282.
    Tidsskrift for Rettsvitenskap. Nr 3. Carl Jacob Arnholm og Alf Ross, Rättsordningen, s. 273—301. — Carl Martin Roos, Mysteriet med de oåterkalleliga fullmakterna, s. 326—346. — Nr 5. Lennart Pålsson, Institutet litispendens i den internationella civilprocessrätten, s. 537—586. — Preben Stuer Lauridsen, Om forholdet mellem ret og moral, s. 587—629.
    Tidskrift för kriminalvård. Nr 1. Bengt Wieslander, Frivård, s. 1—10. — Nr 3. Barbro Lennéer-Axelsson, Vård utom anstalt, s. 1—4.
    Tidskrift för Sveriges advokatsamfund. Nr 2. Gunnar Bomgren, Den högsta instansens uppgift, s. 97—103. — Nr 3—4. Erik Lönnqvist, Om relevant tidpunkt för värdering i samband med bodelning, s. 179—189. — Nr 5. Rolf Dillén, Om tidpunkten för värdering vid bodelning, s. 340—342.
    Tidskrift utgiven av Juridiska Föreningen i Finland. Nr 1. Berndt Godenhielm, Bör stadgandena om moraränta reformeras? s. 1—10. — Svante Bergström, Upphovsrätten och det internationella kulturutbytet, s. 11—30. — Tenho Autere, Om kodifieringen av luftprivaträtten, III, s. 42—74. — Nr 2. Johs. Andenæs, Jus og politikk, s. 133—154. — Jan Hellner, Skadeståndsrättens utveckling och reformering, s. 155—167. — Hugo Tiberg, Sjömansrätten — en tradition med anpassningssvårigheter, s. 184—201. — Nr 4—5. S. Asztély, Utansjö-fallet. En företagsekonoms reflexioner med anledning av ett rättsfall, s. 287—300. — Carl M. Elwing, Om vissa tvångsmedel i svensk brottmålsprocess, s. 301—322. — Nr 6. Hjalmar Karlgren, Några synpunkter på den köprättsliga formulärrätten, s. 415—434.
    Ugeskrift for Retsvæsen. Nr 18. Allan Rise, Faglig voldgift i U.S.A., s. 101—106. — Nr 20. Finn Hjalsted, Tidsbefragterens ansvar overfor konnossementindehaveren, s. 109—120. — Nr 26. Stig Jørgensen, Træk af de retlige idéers historie i komparativ belysning, s. 153—164. — Nr 39. J. Trolle, Om »objektivisering» af skadelidtes risiko i erstatningsretten for »sårbare/kostbare» ting, s. 201—214. — Nr 49. R. Koch-Nielsen, De juridiske og skattemæssige problemer ved leasing, s. 286—295.

A. K.