Förslag om en nordisk besvärsinstans i patentärenden. Sakkunniga som tillkallats i Danmark, Finland, Norge och Sverige för att utreda frågan om en gemensam besvärsinstans i patentärenden har avlämnat ett gemensamt betänkande med förslag till en sådan instans (NU 1968: 1). Kommittéerna föreslår, att denna skall ha till uppgift att som högsta administrativa instans pröva besvär över avgöranden som träffas i andra instans i de olika länderna. Närmare bestämmelser om instansen, för vilken kommittéerna föreslår benämningen Nordisk patentråd, finns i ett förslag till överenskommelse mellan länderna. Detta innehåller bestämmelser av huvudsakligen organisatorisk art samt regler om ärendenas handläggning och avgörande. I betänkandet framläggs vidare förslag till arbetsordning för rådet och till sådana ändringar i patentlagarna som har samband med den föreslagna överenskommelsen.
    Huvuduppgiften för patentrådet blir att utforma och upprätthålla en likformig rättstillämpning i patentärenden. Kommittéerna anser med hänsyn härtill att talan bör kunna fullföljas till rådet då det gäller såväl nordiska som nationella patentansökningar. Antalet överklaganden till rådet beräknas komma att uppgå till omkring 200 varje år.
    Patentrådet skall enligt förslaget inte ha någon fast förläggningsort. Meningen är att rådets ledamöter skall sammanträda omväxlande i de olika länderna i den utsträckning så erfordras. Sammanträdena skall i allmänhet hållas i huvudstäderna och koncentreras till sessioner. Mellan sessionerna förutsätts ledamöterna skola vistas på sina hemorter och fullgöra sina arbetsuppgifter där. För verksamheten skall i varje land finnas ett kansli med erforderlig personal.
    I patentrådet skall enligt förslaget ingå såväl lagkunniga som tekniskt kunniga ledamöter. Antalet lagkunniga ledamöter skall vara fyra och antalet tekniskt kunniga åtta. Regeringarna skall dock kunna besluta om avsteg härifrån. Förutom de ordinarie ledamöterna skall det finnas erforderligt antal ersättare. Från varje land skall utses minst en lagkunnig ledamot. Befattningarna som tekniskt kunniga ledamöter skall fördelas mellan länderna på sådant sätt att varje land om möjligt tillsätter lika stort antal sådana ledamöter. Ledamöterna skall utses efter samråd mellan regeringarna av den stat vari vederbörande är medborgare. I tjänsterättsligt hänseende kommer ledamot att vara underkastad bestämmelserna i den stat som utnämnt honom.
    I patentrådets avgöranden skall enligt förslaget deltaga fyra lagkunniga ledamöter, varav en från varje stat, och tre tekniskt kunniga ledamöter. Härigenom säkerställs en kvalificerad bedömning av ärendena. Dessutom uppnås den fördelen att de fyra ländernas rättssystem blir representerade vid

 

varje tillfälle, vilket ansetts vara av värde särskilt under de första verksamhetsåren. Som ordförande vid behandlingen av varje ärende skall regelmässigt tjänstgöra en lagkunnig ledamot från det land, där det överklagade avgörandet träffats.
    Behandlingen av ärendena hos patentrådet förutsätts skola följa de allmänna principer inom förvaltningen som tillämpas i de nordiska länderna med de modifikationer som påkallas av de särskilda förhållanden som gör sig gällande i patentärenden. Förfarandet hos patentrådet skall i princip vara skriftligt. Muntlig förhandling skall dock kunna äga rum under vissa förhållanden.
    Ordförande i den danska kommittén har varit direktøren i patent- og varemærkevæsenet E. Tuxen, i den finska generaldirektören E. Tuuli och i den norska høyesterettsadvokaten J. C. Mellbye. I den svenska kommitténs arbete har deltagit justitierådet Y. Söderlund, ordf., samt generaldir. G. Borggård, dir. H. Herrlin, hovrättsrådet G. Petrén, f. generaldir. Å. von Zweigbergk och patenträttsrådet C. Uggla.

E. H.