Arbetsrättsliga föreningen hade sitt ordinarie årsmöte d. 4 okt. 1967. Efter årsmötet höll direktören Jens Degerbøl, Dansk Arbejdsgiverforening, föredrag över »Frågan om lovligheten av stridsåtgärder utanför huvudavtalets område». Vid styrelsevalet omvaldes till ordförande arbetsdomstolens ordförande, justitierådet Bengt Hult, och till styrelseledamöter prof. Folke Schmidt, direktörerna Gunnar Lindström, Erik Forstadius och Gunnar Lundberg samt sekreteraren Ove Kjellgren. Till ny ledamot efter statsrådet Lennart Geijer, som avsagt sig omval, valdes TCO:s jurist, jur. kand. Stig Gustafsson. Sekreterare är direktörsassistenten Kjell Nyberg. Antalet personliga medlemmar var vid tiden för årsmötet 355 och antalet stödjande medlemmar (arbetsmarknadsorganisationer) 106.
    Sammanträden under året har hållits d. 31 jan., varvid prof. Schmidt talade om »Erfarenheter från lärarkonflikten — en utomståendes bedömning huruvida de agerande iakttagit spelreglerna på arbetsmarknaden», d. 8 juni, då jur. dr Tore Sigeman talade om »Vidgad löneutmätning och minskad lönekvittning», och d. 30 nov., då hovrättsfiskalen Johan Lind höll ett föredrag med rubriken »Något om arbetsdomstolens praxis under de senaste tio åren».

 

Nya justitieråd. K. M:t har 29 mars 1968 till justitieråd utnämnt led. av riksdagens II kamm., adv. Ingrid Gärde Widemar, rättschefen i justitiedep., hovrättsr. i Svea hovr. Olle Höglund samt exp.chefen i justitiedep., hovrättsr. i Svea hovr. Leif Brundin, Höglund fr. o. m. 16 april och Brundin fr. o. m. 10 maj 1968.

 

Justitierådet Gärde Widemar är född i Jönköping 24 mars 1912, blev student i Stockholm 1930 och jur. kand. där 1936. Efter tjänstgöring vid Stockholms rådhusrätt inträdde hon i Svea hovrätt, där hon blev t.f. fiskal 1940. Hon tjänstgjorde som t.f. assessor i Stockholms rådhusrätt 1940—45 och har därefter ägnat sig åt advokatverksamhet. Hon blev ledamot av Sveriges advokatsamfund 1948. Hon har tillhört andra kammaren 1949—53, första kammaren 1953—60 och andra kammaren återigen från 1961. Hon har varit ordförande i första lagutskottet sedan 1960 och ledamot av Nordiska rådet sedan 1964. Hon har bl. a. tillhört sambeskattningssakkunniga, kommittén för medicinska äktenskapshinder och trafiklivräntekommittén. Hon är ledamot av kriminalvårdsnämnden, ordf. i kommittén för anstaltsbehandling inom kriminalvården samt ledamot av filmcensurutredningen och 1967 års polisutredning.

 

Justitierådet Höglund är född i Svärdsjö 18 febr. 1923, blev student i Falun 1941 och jur. kand. i Uppsala 1944. Efter tingstjänstgöring i Falu domsaga inträdde han i Svea hovrätt, där han blev fiskal 1949, assessor 1956 och hovrättsråd 1964. Åren 1951—54 tjänstgjorde han som tingssekreterare i Uppsaladomsagorna. Han var notarie med sekreterargöromål i konstitutionsutskottet 1954, 1958 tjänstgjorde han som bitr. sekreterare och 1959—64 som sekreterare åt familjerättskommittén. Han blev t.f. lagbyråchef i justitiedepartementet 1964, departementsråd 1965 och rättschef 1966. Han är sedan 1964 sakkunnig angående lagstiftning om skifte av dödsbo.

 

 

Justitierådet Brundin är född i Hofors 5 aug. 1921, blev student i Falun 1941 och jur. kand. i Uppsala 1948. Efter tingstjänstgöring i Uppsala läns norra domsaga inträdde han i Svea hovrätt, där han blev fiskal 1951, assessor 1959 och hovrättsråd 1966. Han tjänstgjorde som tingssekreterare i Södertörns domsaga och domsagorna i Uppsala 1953—1956. Sedan 1956 har han tjänstgjort i justitiedepartementet, där han blev t.f. lagbyråchef 1963 och departementsråd 1965. Han utnämndes till expeditionschef där 1966 efter att ha varit t.f. från 1965. Han har varit svensk delegat bl. a. vid utarbetandet av konventioner inom skiljedomsrätten i FN, Europarådet och Världsbanken samt av bilaterala utlämningsavtal. Han är v. ordf. i kriminalvårdsnämnden, led. av sakk. för lagstiftning ang. skiljedom, samarbetsorganet för ADB inom rättsväsendet och exekutionsväsendets organisationsnämnd samt expert i domstolskommittén.