EDVARD HAMBRO. The Case Law of the International Court 1959—1963. Vol.IV A och B. Leyden 1966. Sijthoff. 1081 s.

 

J. DOUMA, Bibliography on the International Court of Justice including thePermanent Court. 1918—1964. Leyden 1966. Sijthoff. 387 s.

 

Professor Edvard Hambro, numera Norges ambassadör hos FN i New York, har slutfört sitt stora arbete om Internationella domstolens och dess föregångares praxis. Arbetet är redigerat så att under ämnesrubriker såsom »traktater», »beroende stater», »procedur» osv. redovisas domstolens uttalanden i avgjorda fall. Arbetet är skrivet både på engelska och franska och det är avgörandenas officiella texter som anförs. Man kan m.a.o. snabbt hitta en sammanställning av allt det som av domstolen sagts om t. ex. floder eller de gamla NF-mandaten, ogiltighet av traktater etc. under åren 1918—1964.
    De två första volymerna innehöll citat ur avgöranden under åren 1918—1958. Den tredje volymen innehöll citat ur domares särskilda uttalanden och avvikande meningar 1947—1958. Den nu utgivna fjärde volymen innehåller citat för tiden efter 1958 både ur avgöranden och ur särskilda uttalanden och avvikande meningar.
    Haagdomstolens förre bibliotekarie J. Douma har som ett till Hambros arbete anslutet verk sammanställt en bibliografi rörande Internationella domstolen och dess föregångare. Den är inte fullt så komplett som de årsbibliografier som ingått i domstolarnas årsböcker men den är likväl mycket fyllig och av stor nytta. Där redovisas litteratur såväl om domstolarnas upprättande som om deras behörighet och procedur. Allmänna verk om domstolarna anförs samt vidare det som i böcker och tidskrifter skrivits om vart och ett av de fall som varit uppe i domstolarna. Härvid synes icke någon begränsning till språk förekomma. Verk citeras sålunda även på t. ex. svenska och hebreiska.

H. E.

 

LEON RADZINOWICZ. Ideology and Crime. A Study of Crime in its Social and Historical Context. London 1966. Heinemann. XII + 152 s. 21 sh.

 

Prof. Radzinowicz, Englands första professor i kriminologi och ledare av det kriminologiska institutet i Cambridge, har här publicerat en serie föreläsningar, som han hållit vid Columbia University, om straffteorier och kriminalpolitik från 1700-talet till våra dagar.
    Arbetet börjar med en skildring av »den liberala positionen», d. v. s. upp-

 

lysningsfilosofernas strävanden att skapa en liberal humanitär straffrätt, som sedan stelnade i den klassiska straffrättens av vedergällningsteorier präglade doktrin och lagstiftning. Mot denna kontrasterar han »den deterministiska positionen» hos de forskare under 1800-talet, som sökte förklara brottet som en produkt av psykologiska och fysiologiska eller sociala och ekonomiska faktorer, den position, som ligger till grund för dagens olika kriminologiska riktningar.
    I bokens andra hälft söker sig förf. fram »mot en pragmatisk position». Med stark känsla för vad som i dagens välfärdssamhälle erfordras och är möjligt att genomföra för att i möjligaste mån kontrollera brottsligheten analyserar han det kriminalpolitiska läget i nutiden. Som de flesta pragmatiker tar han avstånd lika mycket från alla försök att förklara brottsligheten med en enhetsteori som från ensidiga teorier om straffets och andra straffrättsliga påföljders sociala funktion. Som många andra understryker förf. starkt behovet av forskning rörande straffets verkningar såväl på individen, behandlingsforskning, som på samhället. I synnerhet anser han det viktigt att söka åstadkomma en empirisk forskning rörande allmänpreventionen. I en skiss till ett kriminalpolitiskt program vill förf. reducera det alltför vanliga hänsynstagandet till vaga vedergällningsteorier och genomföra en mer nyanserad syn på straffets funktion. Av intresse är därvid att han med hänsyn till individens rätt vill låta vedergällningssynpunkten finnas kvar i bakgrunden för att åstadkomma en viss proportion mellan brott och straff och därigenom förhindra långvariga och ingripande åtgärder på grund av relativt obetydliga lagöverträdelser.
    Boken ger prov på sin förf:s stora överblick över och ingående kännedom om den moderna kriminalvetenskapens alla grenar från straffrätt till socialt och biologiskt inriktad kriminologi. Den har sitt värde främst som en sammanfattning av en lärd och tidsmedveten fackmans uppfattning om kriminalpolitikens läge och uppgifter i dag.

H. T.