O. A. GERMANN. Probleme und Methoden der Rechtsfindung. 2. Aufl. Bern 1967. Verlag Stämpfli & Cie. 444 s.

 

Den schweiziske juristen O. A. Germann, känd för många nordiska jurister för sitt intresse för och sina kunskaper om skandinavisk rätt, utgav 1965 ett arbete, som närmast kan karakteriseras som en uppsatssamling kring några av den allmänna rättslärans centrala problem. Redan efter två år har en

 

ny upplaga utgivits, vilket vittnar om bokens framgång. Till denna torde icke minst ha bidragit den påfallande pragmatiska inriktning Germann givit sina studier. Rättsfallsmaterialet, främst från schweiziska men även från andra europeiska domstolar, spelar en roll som är mindre vanlig i teoretiska verk av denna typ. Detta innebär nu inte, att Germann skulle bekänna sig vare sig till en »domstolssociologisk» rättsuppfattning eller till en skola som tillerkänner praxis den främsta platsen som rättsbildande organ. Hans utgångspunkt, sådan den framställes i den inledande uppsatsen »Rechtsverbindlichkeit und Rechtsgeltung», kan snarast hänföras till de »historiska naturrättsläror», som spelat och kanske ännu spela en dominerande roll i tyskspråkig rättsfilosofi efter andra världskriget. Och i artikeln »Primat des Gesetzes» (s. 279 ff.) utvecklar han en ståndpunkt som tillerkänner den skrivna lagregeln företräde framför »domarrätten», vars särdrag och ställning behandlas i en annan uppsats (s. 227 ff.). Två av de tyngst vägande bidragen i arbetet behandla också lagtolkningens problematik: »Methoden der Gesetzesauslegung» (s. 47 ff.) och »Gesetzeslücken und ergänzende Rechtsfindung» (s. 111 ff.). Det är inte möjligt att här närmare ingå i diskussion av den lagtolkningsmetod Germann utvecklar. Själv betecknar han den som en »värdekritisk» metod, som visserligen skänker speciellt beaktande åt de ändamålssynpunkter vilka legat till grund för lagreglerna men härutöver även söker stöd i de relativa värderingar de olika — och ibland icke enhetliga eller ens överensstämmande — ändamålsskälen uttrycka. Vid undersökningen av dessa värderingar hänvisar Germann till författningsnormer såsom grundregler men även till analysen av samspelet mellan rättsreglerna i stort. Det hade varit av intresse om författaren här sökt precisera de begränsningar som rimligtvis måste iakttagas för att sökandet efter »högre» normer såsom vägledande vid tolkningen av en given rättsregel icke skall äventyra rättssäkerheten genom bristande precision och förutsebarhet (se härom s. 88 ff.). — Studien över »luckor i lagen» och kompletterande »rättsfinnande» synes bygga på den i tysk doktrin gängse uppfattningen om en principiell om också icke alltid klar åtskillnad mellan »tolkning» och »utfyllnad» — en distinktion vars intresse tydligen i hög grad beror på den tolkningsmetod som kommer till användning — men är av intresse framför allt på grund av den fylliga redogörelsen för schweizisk praxis, som ju haft ett särskilt stöd för den »utfyllande» verksamheten i ZGB art. 1, andra st., där det ålägges domaren att i brist på lag och sedvanerätt döma efter den princip han själv skulle ha uppställt såsom lagstiftare. Germann påvisar övertygande hur kringskuren den »frihet» är som denna i frirättsskolans blomstringstid uppställda regel i själva verket ger domaren (s. 213 ff.). Till samma problemkrets hör artikeln »Problematik der Ermessensentscheide» (s. 343 ff.), där författarens värdefilosofiska utgångspunkt kommer till uttryck; hans försök att precisera gränsdragningen mellan tillämpningen av generalklausuler, utfyllnad och lagtolkning är klargörande men synes i huvudsak röra sig i den tyskspråkiga doktrinens traditionella banor. Uppsatsen »Zur Überwindung des Positivismus» (s. 307 ff.) innehåller dels en analys av positivismens öden i schweizisk doktrin, dels ett kritiskt ställningstagande som är av värde ej minst därför att Germann icke blott uppvisar de positivistiska lärornas skuggsidor utan även de bestående förtjänsterna i dessa teorier. — Arbetet avslutas med ett par franskspråkiga studier kring tolknings- och rättsbildningsproblemen samt med resuméer på franska av de tyskspråkiga artiklarna.

S. S.