Femte europeiska justitieministermötet. På inbjudan av Storbritanniens regering hölls det femte europeiska justitieministermötet i London på Lancaster House den 5—7 juni 1968. De tidigare fyra mötena har hållits i Paris 1961, i Rom 1962, i Dublin 1964 och i Väst-Berlin 1966 (SvJT 1962 s. 775, 1964 s. 388 och 1966 s. 481).
    I London-mötet deltog Cyperns, Danmarks, Förbundsrepubliken Tysklands, Greklands, Islands, Irlands, Luxemburgs, Maltas, Nederländernas, Norges, Sveriges, Schweiz', Turkiets, Storbritanniens och Österrikes justitieministrar. Belgien, Frankrike och Italien företräddes av departementsämbetsmän. Finlands och Spaniens justitieministrar deltog i mötet som observatörer. Haagkonferensen för internationell privaträtt, Rominstitutet för privaträttens unifiering, Europarådets rådgivande församling och Europarådets kommitté för juridiskt samarbete (CCJ) och dess kommitté för straffrättsliga och kriminologiska frågor (ECCP) var också representerade genom observatörer.
    Till ordförande vid mötet valdes Rt. Hon. Lord Gardiner, Lord High Chancellor of Great Britain. Till vice-presidenter utsågs den nederländske justitieministern C. H. F. Polak och Luxemburgs justitieminister J. Dupong.
    På konferensens dagordning stod ett stort antal frågor av intresse för det fortsatta europeiska samarbetet på det rättsliga området. Ett av de ämnen som tilldrog sig det största intresset och väckte en livlig diskussion rörde frågan om sänkning av myndighetsåldern, som f. n. är 21 år i majoriteten av de europeiska länderna. Frågan hade tagits upp på dagordningen på svenskt initiativ, främst givetvis med anledning av att de nordiska ländernas justitieministrar nyligen beslutat lägga fram förslag om att myndighetsåldern skall sänkas till 20 år, och man ville därför utnyttja detta tillfälle att få del av de övriga europeiska kollegernas synpunkter. Avsikten var däremot inte att några beslut skulle fattas om institutionellt europeiskt samarbete på detta område, och diskussionen utmynnade inte heller i någon resolution. Överläggningarna gav emellertid intressanta upplysningar. Det framgick bl. a. att ett i Storbritannien framlagt kommittéförslag om sänkning av myndighetsåldern till 18 år torde komma att läggas till grund för en regeringsproposition i en nära framtid. Även från flera andra håll uttalades sympatier för en sänkning till 18 år, men röster höjdes också för att den nuvarande 21-årsgränsen bör behållas. Flera delegationer underströk det nära sambandet mellan myndighetsåldern samt rösträttsåldern och en rad andra lagstadgade åldersgränser.
    Bland övriga ämnen på dagordningen kan nämnas möjligheten att inrätta en europeisk »Law Commission» och i anslutning därtill frågan om internationella konventioners verkningar och betydelse samt metoderna för det internationella juridiska samarbetet. Vidare diskuterades frågor om tillämpningen av den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och om förhållandet mellan denna konvention och FN-fördragen om politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. På det straffrättsliga området upptog dagordningen bl. a. frågor om riktlinjer för förebyggande och beivrande av trafikbrott samt om ett effektivare utnyttjande av personella och tekniska resurser vid brottsbekämpning.
    Konferensen antog sex resolutioner, vilka kommer att tillställas Europarådets ministerkommitté. Bl. a. rekommenderade justitieministrarna att CCJ får i uppdrag att undersöka möjligheterna att inom ramen för Europarådets bestående institutioner åstadkomma en mer systematisk planering av det

 

rättsliga samarbetet, exempelvis genom att anförtro åt en mindre grupp framstående jurister att bedriva vissa undersökningar och framkomma med konkreta förslag. Vidare rekommenderades ministerkommittén att uppdra åt ECCP att undersöka bl. a. på vilket sätt den moderna databehandlingstekniken kan utnyttjas för att effektivisera brottsbekämpningen. Genom en resolution rekommenderas ministerkommittén att vidta sådana åtgärder att de existerande internationella överenskommelserna rörande skydd av de mänskliga rättigheterna kan tillämpas sida vid sida utan inbördes konflikter. Av övriga resolutioner avsåg en effektivisering och samordning av åtgärderna mot trafikbrott, en resolution behandlade vissa internationellrättsliga frågor på arvs- och testamentsrättens område och den sista resolutionen avsåg att dra Europarådets och CCJs uppmärksamhet till vissa problem i samband med att de enskilda staterna i ökande omfattning uppträder som privaträttsliga subjekt på skilda områden. De nordiska ländernas ministrar avstod från att rösta på de båda sistnämnda resolutionerna, då man ansåg att ett europeiskt samarbete på de berörda områdena inte kan väntas bli fruktbärande. Övriga resolutioner antogs enhälligt.
    Nästa justitieministerkonferens kommer att äga rum i Haag år 1970.
 

U. N.