EMILIO BETTI. Allgemeine Auslegungslehre als Methodik der Geisteswissenschaften. Tübingen 1967. J. C. B. Mohr (Paul Siebeck). 771 s.

 

Trots ansatser till utnyttjande av hjälpvetenskaper har den nordiska diskussionen av lag- och avtalstolkningens problem hittills i allt väsentligt rört sig inom den specifikt juridiska tolkningssituationens råmärken och föga beaktat det sammanhang som eventuellt kan föreligga mellan »tolkning» i rättsliga sammanhang och liknande aktivitet på andra fält. För den jurist som vill se sin hantering inplacerad i ett mer omfattande vetenskapsteoretiskt perspektiv — och som har gott om tid — erbjuder den något förkortade tyska översättningen av Emilio Bettis Teoria generale della interpretazione (ital. originaluppl. från 1955) en fascinerande läsning. Även om Bettis fylligt utvecklade teoretiska utgångspunkter kan förefalla svårbegripliga eller svåra att acceptera, är framställningen av tolkningsproceduren i olika situationer, av dess enskilda element och tekniska varianter, en intellektuell kraftprestation som förmedlar motsvarande intellektuell tillfredsställelse.

S. S.

 

Samhällsforskning. Rapporter från fem arbetsgrupper tillsatta av Forskningsberedningen. Lund 1968. Studentlitteratur. 287 s. Kr. 18,00.

 

Sommaren 1967 tillsatte forskningsberedningen fem arbetsgrupper som skulle bedöma nuläge och utvecklingstendenser inom olika områden av svensk samhällsforskning. Rapporterna, som avlämnades omkring årsskiftet 1967/68, återges i denna volym.
    En av arbetsgrupperna behandlade rättsvetenskapen och bestod av prof. Henrik Hessler, Per Olof Bolding, Per Olof Ekelöf, Jan Hellner, Tore Strömberg och Knut Sveri. Arbetsgruppens rapport inleds med en kort karakteristik av rättsvetenskapen och några synpunkter på utvecklingstendenserna. Därefter ges en översikt över det aktuella forskningsläget med uppgifter om pågående och planerade arbeten samt vissa förslag till lämpliga nya forskningsuppgifter. I ett avslutande avsnitt framställs vissa allmänna önskemål och förslag. Arbetsgruppen understryker behovet av en utökad rättssociologisk forskning inom olika områden och pekar på önskvärdheten av starkare och mer permanenta förbindelser mellan lagstiftningsverksamheten och den juridiska forskningen. Det är enligt arbetsgruppen mycket viktigt att förbättra forskarrekryteringen genom att erbjuda de unga forskarna bättre ekonomiska villkor än f. n. Ett sätt att tillgodose båda de sistnämnda syftena skulle varaatt inrätta särskilda utredningstjänster inom förvaltningen, där avlagd jur.lic.examen skulle gälla som kompetenskrav.

A. K.