Nobels fredspris för år 1968 — det år som av FN proklamerats såsom de mänskliga rättigheternas år — har tilldelats en av de främsta förkämparna för dessa rättigheter, fransmannen René Cassin.
    Cassin är född år 1887 i Bayonne. Han blev licencié ès lettres år 1908 och docteur ès sciences juridiques, économiques et politiques år 1914. Han var professor vid juridiska fakulteterna i Lille från 1919 och i Paris från 1929. Under andra världskriget uppehöll han höga poster hos den franska exilregeringen i London. Sedan 1944 var han vice president i Conseil d'Etat. Han är nu hederspresident i Conseil d'Etat och Membre de l'Institut.
    Cassin, som i många år representerat Frankrike i både NF och FN, blev redan år 1946 medlem av FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna och har länge varit kommissionens ordförande. Han spelade en betydelsefull roll vid utformningen av 1948 års allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.
    Då den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna konstituerades år 1959, blev Cassin fransk ledamot av domstolen och tillika dess vice president. År 1965 utsågs han till domstolens president. Han lämnade denna post först för en kort tid sedan, varvid han efterträddes av belgaren, professor Henri Rolin. Cassin kvarstår dock alltjämt som ledamot av domstolen.
 

H. D-s

 

Ny strafflag i Monaco. Den monegaskiska strafflagen av år 1874 har ersatts av en strafflag av år 1967.
    Bland nyheterna märkes vad man kallar »l'exécution fractionnée» av korta frihetsstraff. När fängelsestraff icke överstiger tre månader, äger domstolen i sin dom förordna, att den dömde skall åtnjuta denna förmån. Den består i att han får avtjäna straffet under veckosluten. Han skall inställa sig på lördagen och släpps på måndagen, och han skall anses ha avtjänat straffet när han i följd suttit i arrest under slutet av så många veckor som den ådömda strafftiden omfattar. Infinner han sig icke någon lördag, kan förmånen förklaras förverkad, vilket betyder att han får undergå straffet i vanlig ordning med avdrag för de dagar han suttit i arrest.

 

Nordiskt och internationellt 775    En annan nyhet gäller förmånsrättsordningen mellan olika slag av betalningsskyldighet som ålägges på grund av brott. Böter skall gå först, emedan böterna är ett straff. Därefter kommer skadestånd och sist det allmännas anspråk på ersättning för rättegångskostnader.
    Ett uppslag på de culpösa brottens område är en bestämmelse om högre straffsats, när den culpöse grovt culpöst har försatt sig i en situation som innebär fara för annan och därigenom orsakat skada. Man tänker på sådana fall som då någon sätter sig vid ratten med otillräcklig körförmåga och därefter kör culpöst och vållar olycka.

I. S.