Nordiskt presidentmöte. När Danmarks Højesteret år 1961 firade sitt 300-årsjubileum, var ordförandena i övriga nordiska högsta domstolar inbjudna till jubileumsfirandet i Köpenhamn. På initiativ av justitiarius i Norges Høyesterett Terje Wold kom man därvid överens om att träffas till presidentmöten en gång om året. Det första nordiska presidentmötet hölls i Oslo 1962. Därefter har dylika möten hållits i Stockholm 1963, i Helsingfors 1964, i Reykjavik 1965, i Köpenhamn 1966 och åter i Oslo 1967.
    Till nordiskt presidentmöte i Stockholm samlades fredagen den 13 september 1968 i Högsta domstolen presidenten for Danmarks Højesteret Aage Lorenzen, presidenten i Högsta Domstolen i Finland Antti Hannikainen, hæstarettardomari Jonatan Halvaròsson, Island, justitiarius i Norges Høyesterett Terje Wold och ordföranden i Sveriges Högsta Domstol justitierådet Nils Beckman. Som vanligt rörde överläggningarna till en början vad som tilldragit sig efter nästföregående möte, exempelvis avgöranden i internationella eller eljest allmänintressanta frågor. Därefter diskuterades förfarandet vid återbrytande av dom (resning) med inledningsanförande av den finske deltagaren Hannikainen. Slutligen inledde den norske deltagaren Wold diskussioner om justitieförvaltningen (utbildning och tillsättning av domare m. m.) samt om förfarandet vid muntlig förhandling i högsta instans. Förhandlingarna avbröts för en kort audiens hos konung Gustaf VI Adolf, och första mötesdagen avslutades med att justitieminister Herman Kling bjöd mötesdeltagarna, samtliga justitieråd m. fl. på middag i Arvfurstens palats. Andra mötesdagen, lördagen den 14 september, ägnades till väsentlig del åt en utflykt till Skokloster.

N. B.

 

Paal Berg †. Tidligere justitiarius i Norges Høyesterett Paal Berg avgikk ved døden 24. mai 1968. Paal Olav Berg var født 1873, ble student 1890 og tok juridisk embetseksamen 1895. Senere ble han høyesterettsadvokat, men kom snart i funksjon som dommer i Oslo byrett og satt i denne domstol til han 1913 ble dommer i Høyesterett. 1929 ble han høyesterettsjustitiarius, forlot med sine kolleger domstolen høsten 1940 som protest mot okkupasjonsmaktens opptreden, men gjeninntrådte i stillingen etter den tyske okkupasjons opphør. Han tok avskjed 1946, men ble til 1948 sittende i Arbeidsretten, hvor han var formann helt fra 1916. Han var riksmeglingsmann 1946—48 og hadde i årenes løp også en rekke andre verv. Han var således sosialminister 1919—20 og justisminister 1924—26. 1930 utga han et grunnleggende verk »Arbeidsrett». Han var medlem av Vitenskapsakademiet i Oslo, dr. hon. causa 1945 ved Københavns universitet og 1955 ved Helsingfors universitet. Særliger han blitt kjent for sin innsats under krigsårene. Han hadde en avgjørende andel i de begivenheter som førte til oppnevningen av Administrasjonsrådet i 1940 og ble en ledende skikkelse i den såkalte »hjemmefront». Han ble bisatt på statens bekostning.

J. T.B.