Sveriges Juristförbunds verksamhet 1.1.1967—30.6.1968

 

Fördelningsförhandlingar 1967 och 1968
Ramöverenskommelsen av den 15 juli 1966 mellan statens avtalsverk och huvudorganisationerna gäller till och med utgången av 1968. Förhandlingar har ägt rum såväl 1967 som 1968 beträffande fördelning av de totalramar inom vilka löneförbättringarna dessa år skall hålla sig enligt ramöverenskommelsen. Totalramen utgjorde för 1967 4 procent och för 1968 2,5 procent samt därutöver en löneglidningsgaranti om 3 procent för vartdera året. Procenttalen beräknas på föregående års lönesumma. 1967 års fördelningsförhandlingar resulterade i korthet i ett generellt tillägg på samtliga löneplanslöner med 5 procent. För juristförbundets del kunde därutöver några betydelsefulla resultat noteras. I den centrala statsförvaltningen genomfördes åtgärder inom statsdepartementen, statskontoret och riksrevisionsverket. Tjänster i B 5 vid dessa arbetsplatser höjdes generellt till B 6. Vidare lyftes taket för högst-tjänsterna från A 28 till A 30. Inom domarområdet höjdes fiskalslönerna en lönegrad. Vattenrättssekreterarnas lönefråga kunde också bringas till en positiv lösning. Inom polis-, åklagar- och exekutionsväsendet kunde ett antal chefstjänster inom varje område lyftas över till B-planen.
    Fördelningsförhandlingarna 1968 resulterade i ett generellt tillägg på samtliga löneplanslöner med 3,7 procent. Kostnadsramen i övrigt togs i anspråk för justeringar av ortsgrupperingen. Ändringar av tjänsteförteckningen förekom inte på den statliga sektorn.

 

Nytt lönesystem
De tidigare starkt markerade olikheterna mellan statlig anställning å ena samt enskild tjänst å andra sidan har under senare år successivt minskat. Genom 1966 års förhandlingsrättsreform skedde en ytterligare anpassning av statstjänsten till de förhållanden som råder på den enskilda sektorn. På grundval av en anteckning i 1966 års ramavtal utsågs en partsammansatt arbetsgrupp för att undersöka förutsättningarna för att närma det statliga lönesystemet till den ordning, som gäller på den enskilda sektorn. Under hösten 1967 uppdrog civilministern åt en kommitté att bl. a. utreda de offentligrättsliga konsekvenserna av en reform av det statliga lönesystemet. Utredningsarbetet pågår för närvarande. Kritiken mot statens lönesystem är gammal. Såväl arbetsgivar- som löntagarsidan har påtalat brister i rådande system. Arbetstagarna har i första hand vänt sig mot stelheten i systemet som förhindrat en smidig anpassning till den allmänna marknadens löneutveckling. Den kritik mot lönesystemet som framförts från arbetsgivarhåll är delvis av annat slag. Det framhålls att nuvarande lönesystem inte lämnar myndigheterna utrymme att ta ansvaret för lönesättningsfrågorna. Tjänsteförteckningsfrågan klaras oftast av centralt mellan avtalsverket och personalorganisationerna, vilket (enligt arbetsgivarsidan) försvårar en rationell personalplanering. Vidare har framhållits att tjänsteförteckningen på ett olyckligt sätt

 

binder myndigheternas organisation. Dessa och andra brister har gjort att ett mycket starkt intresse kunnat iakttas från arbetsgivarsidan för att övergå till en helt ny ordning. Det är naturligt att man i detta sammanhang uppmärksamt studerar hur man löst motsvarande problem på den enskilda sektorn av arbetsmarknaden. På detta område är lönesystemet inte enhetligt. Inom industrin gäller s. k. fri lönesättning, som i korthet innebär att lönerna inte är fastställda i någon form av tariffer. Det är närmast detta system som staten vill se som förebild för en reform. Att göra denna undantagslös är emellertid knappast möjligt. Inom vissa områden har man tänkt behålla ett tarifflönesystem som exempelvis inom rättsväsendet.

 

Studier, tingsutbildning, arbetsmarknad
2 049 nya studenter skrevs in vid de juridiska fakulteterna under 1967. Studerandeantalets storleksordning och tillväxt har inte avbalanserats med en följsam utbyggnad av fakulteternas undervisningsresurser. En femdubbling av antalet nyinskrivna studenter står mot en 25-procentig ökning av de fasta lärartjänsterna. Den automatik i lärartilldelning som statsmakterna medgivit som motvikt till elevtillströmningen inom andra fakulteter har inte kommit de juridiska fakulteterna till del.
    Juristförbundet har understrukit vid uppvaktning hos universitetskanslern att läget medför risk för en försämrad juridisk grundutbildning. Forskning och forskningsmiljö blir dessutom lidande. Arbetsmarknadsläget för jurister är idag betydligt kärvare än under tidigare delen av sextiotalet. Juristförbundet har bl. a. mot bakgrund av den kraftigt ökande tillströmningen till de juridiska fakulteterna bl. a. via SACO vidtagit åtgärder ägnade att underlätta en smidig anpassning till förändrade förhållanden på arbetsmarknaden. Det kan noteras att arbetsmarknadsstyrelsen förnyat sitt fem år gamla aktivitetsprogram för arbetskraft med högre utbildning.
    Tingsutbildningen är högt uppskattad på arbetsmarknaden i sin helhet. Förbundet har under våren 1968 i skrivelse till Kungl. Maj:t föreslagit en utbyggd och delvis reformerad tingstjänstgöring, som i korthet innebär att tjänstgöringen liksom hittills skall omfatta två och ett halvt år, att tjänstgöringen skall fullgöras dels vid underrätt och dels vid myndighet, vid vilken enligt Kungl. Maj:ts beslut skall finnas notarie- eller notarieaspiranttjänster för tingstjänstgöring, att tjänstgöring vid åklagarmyndighet och annan myndighet, beträffande vilken Kungl. Maj:t så förordnar, skall omfatta högst ett år och vid annan myndighet högst sex månader, att resterande del av tjänstgöringen skall fullgöras vid underrätt samt att antagningen av aspiranter på tingstjänstgöring uppdras åt en central nämnd och — under förutsättningav godkänd aspiranttjänstgöring — avser hela tjänstgöringstiden. Innebörden av förbundets reformförslag är en allsidig tingstjänstgöring som kan utgöra en god grund för de effektivitetskrav som samhället ställer på juridiskt skolad arbetskraft.

 

Vidareutbildning
Juristförbundet har sedan länge tillmätt juristernas vidareutbildning stor vikt. Behovet av vidareutbildning stegras i rask takt. På förslag av fakultetsberedningen för rätts- och samhällsvetenskaperna har universitetskanslersämbetet tillsatt en arbetsgrupp för att biträda ämbetsverket med utredning av vissa frågor rörande efterutbildning och vidareutbildning av den juridiskt utbilda-

 

de arbetskraften. Juristförbundet är representerat i gruppen som antagit arbetsnamnet JUV.
    Det allt intensivare internationella samarbetet på en rad viktiga områden med juridisk anknytning har aktualiserat frågan hur det ökade behovet av jurister med internationell kompetens skall kunna tillgodoses. I det utvidgade kursprogram för vidareutbildning av jurister, som juristförbundet kunde presentera vid årsskiftet 1967/68 ingår som en gemensam nämnare för merparten av kursernas innehåll en internationell infallsvinkel till juridiken och juristyrket. 1968 års kursprogram innehåller ett femtontal kursenheter, varav huvuddelen redan kunnat genomföras. De kurser som tilldragit sig störst uppmärksamhet har varit den speciellt anordnade utbildningen i juridisk franska (i samarbete med justitiedepartementet), vars huvudsakliga syfte har varit att ge svenska jurister kunskaper om fransk juridisk stil och terminologi med inriktning på deltagande i olika former av europeiskt samarbete och integration. Sammanlagt har fem franska språkkurser genomförts i Stockholm, Lund och Kungälv. Andra kurser som mötts av ett stort intresse är en intensivkurs angående juridiska aspekter på aktuella integrationsfrågor, som anordnades under våren 1968 i samarbete med justitiedepartementet (se SvJT 1968 s. 427) samt en kurs i aktuell näringslivsjuridik. Den senare kursen förmedlade undervisning beträffande 1) Olika representationsformer och aktuella etableringsrättsliga frågor på skilda marknader. 2) Skatte- och vinsthemtagningsfrågor vid olika etableringsformer. 3) Kreditfrågor, finansieringskällor och investeringsgarantier vid etablering utomlands.
    På initiativ av juristförbundet har i samarbete med Sveriges advokatsamfund arrangerats en introducerande utbildning till advokatyrket för de yngre jurister, som avser att bli advokater. Kursen behandlade god advokatsed och advokatens ansvar, klientfrågor, förhandling, process och förlikning samt yrkets ekonomi och advokatbyråns organisation.
    På programmet för hösten 1968 återfinns bl. a. en kurs i svensk och internationell konkurrensrätt med medverkan av svenska och utländska experter samt en konferens om den judiciella beslutsprocessen, som anordnas i samarbete med Nordisk förening för rättssociologi.

 

Enskilda sektorn
Juristförbundet har under senare år intensifierat sin verksamhet för jurister verksamma inom den enskilda sektorn av arbetsmarknaden. Juristförbundet har i betydlig omfattning biträtt de privatanställda medlemmarna med upprättande av anställningsavtal och med individuella löneförhandlingar som baserats på juristförbundets statistik. För advokatmedlemmar administrerar juristförbundet numera en gruppförsäkring samt har nyligen träffat avtal med affärsbankerna om kredit utan borgen eller realsäkerhet för etablering och modernisering av advokatrörelse. Anslutningen till förbundet av advokater har märkbart ökat.
    Ett samarbetsorgan har inrättats mellan juristförbundet och advokatsamfundet för diskussion av centrala gemensamma intressefrågor.

 

Jurister och samhällsvetare
I början av 1968 togs initiativ från Sveriges Samhällsvetareförbund till överläggningar med juristförbundet angående förutsättningar för organisatoriskt samgående. Ärendet har beretts av en särskild arbetsgrupp med representan-

 

ter för de båda förbunden och därefter remissbehandlats. Förbundsstyrelsen har vid sin handläggning av frågan funnit övervägande skäl tala för en sammanslagning av de båda förbunden.¹

 

Fullmäktigmötet 1967 m. m.
Förbundet avhöll sitt ordinarie fullmäktigmöte den 27 och 28 maj 1967. Därvid valdes chefsåklagare Lennart Asplund, Stockholm, till ny förbundsordförande efter Carl Svennegård, som avlidit under våren. Förutom val av förbundsstyrelse behandlade fullmäktigmötet förslag till nya stadgar och reglemente för stödfonden. I samband med mötet arrangerades en estraddiskussion om juristens roll i samhällsutvecklingen. I diskussionen deltog chefsåklagare Lennart Asplund, riksdagsman Olle Dahlén, lagman Per-Erik Fürst, advokat Göran Luterkort och preceptor Olof Ruin.
    Juristförbundet har under 1967 i likhet med tidigare år avgivit ett stort antal remissvar till Kungl. Maj:t eller SACO. I juristförbundets remissutskott har kanslichef Bertil Wennergren varit ordförande. Övriga ledamöter har varit länsåklagare Robert Clémentz, direktör Sven-Ivar Ivarsson, kanslichef Stig Radhe samt hovrättsassessor Hans-Olov Stark. Till utskottets sammanträden har i vissa fall särskilda sakkunniga kallats.
    Förbundets medlemsantal var vid utgången av 1967 8 810, en ökning från föregående år med 850.
    Förbundets tidskrift Juristnytt utkom under 1967 med 18 nummer. Redaktör och ansvarig utgivare för tidskriften är direktör von Feilitzen. Informationssekreterare Cardmo har numera inträtt som redaktör för tidskriften. I redaktionsnämnden ingår förutom redaktören lagman Fürst, direktör Ivarsson samt hovrättsfiskal Ingemar Rexed, Stockholm.

 

Förbundsstyrelse samt ordförande i sektioner och lokalavdelningar
Förbundsstyrelsen har 1967 bestått av chefsåklagare Asplund, ordf., lagman Fürst, 1:e vice ordf., direktör Lennart Ramnek, 2:e vice ordf., tingsnotarie Johan Annell, Stocksund (fr. o. m. 27/5 1967), landskamrerare Bengt Bohman, Östersund, länsåklagare Clémentz, Uppsala, rådman Nils Edwall, Stockholm (intill 27/5 1967), kanslichef Lars B. Elgh, Norrköping, hovrättsfiskal Per Falk, Lund (intill 27/5 1967), stadsombudsman Gunnar Granquist, Eksjö, departementssekreterare Karl-Erik Hemgård, Spånga, kronodirektör Per Erik Holmberg, Göteborg (fr. o. m. 27/5 1967), advokat Åke B. Holmberg, Ystad, häradshövding Nils Källoff, Trollhättan, professor Leif Mutén, Uppsala, stiftssekreterare Sten G. Olsson, Mölndal, polismästare Lennart Printz, Huddinge (fr. o. m. 27/5 1967), rådman Allan M. Sandberg, Hälsingborg (fr. o. m. 27/5 1967), departementssekreterare Bertil Segerfalk, Stockholm (fr. o. m. 27/5 1967), polismästare Lars Wæsterberg, Nacka (intill 27/5 1967), förste länsassessor Carl-Gustaf Wennberg, Luleå (intill 27/5 1967), jur. stud. Torgny Håstad, Uppsala (fr. o. m. 27/5 1967), rådman Sten von der Osten-Sacken, Älvsjö (fr. o. m. 27/5 1967), ombudsman Magnus Thorfinn, Lund (fr. o. m. 27/5 1967), kanslichef Wennergren, Uppsala. De fyra sistnämnda är styrelsesuppleanter.
    Tingsnotarie Annell, chefsåklagare Asplund, lagman Fürst, departements

 

¹ Vid extra fullmäktigmöte den 9 november beslöts om samgående med Sveriges Samhällsvetareförbund fr. o. m. 1. 1. 1969. Förbundet ändrar namn till Jurist- och samhällsvetareförbundet. 

sekreterare Herngård och direktör Ramnek har utgjort förbundsstyrelsens arbetsutskott.
    Ordförande i förbundets sektioner har varit: sektionen för advokater med egen verksamhet: advokat Holmberg, sektionen för jurister i central statsförvaltning: departementssekreterare Herngård, sektionen för jurister i enskild tjänst: direktör Ramnek, sektionen för jurister i kommunal förvaltning: stadsdirektör Olle Gestblom, Nacka, sektionen för jurister i lokal statsförvaltning: landskamrerare Bohman, sektionen för jurister inom domstolsväsendet: häradshövding Källoff, sektionen för jurister inom exekutionsväsendet: kronodirektör Holmberg, sektionen för jurister inom polisväsendet: länspolischef Lennart Palmér, Linköping, sektionen för jurister inom åklagarväsendet: länsåklagare Clémentz, sektionen för vetenskapligt verksamma jurister: jur. kand. Ulf Brunfelter, sektionen Sveriges Yngre Juristers Förening: tingsnotarie Annell.
    I förbundets lokalavdelningar har följande varit ordförande: lokalavdelningen för Blekinge län: borgmästare Alf Hammarberg, Karlskrona, lokalavdelningen för Jämtland och Härjedalen: vattenrättsdomare Lars Herlitz, Östersund, lokalavdelningen för Jönköpings län: hovrättsrådet Rune Lindgren, Eksjö, lokalavdelningen för Kalmar län: länspolischef Karl Gustaf Ståhl, Kalmar, lokalavdelningen för Kronobergs län: vattenrättsdomare Gunnar Fredrikson, Växjö, lokalavdelningen för Norrbottens län: länsåklagare Ingemar Bäärnhielm, Luleå, lokalavdelningen för Norrköping-Söderköping: kanslichef Elgh, lokalavdelningen för Skaraborgs län: byrådirektör Gösta Ingvarsson, Mariestad, lokalavdelningen för Skåne: assessor Ingvar Pering, Malmö, lokalavdelningen för Stockholm: advokat Sigvard Olsson, Lidingö, lokalavdelningen för Uppland: bitr. taxeringsintendent Tore Göransson, Uppsala, lokalavdelningen för Värmlands län: kronofogde Tord Eneström, Karlstad, lokalavdelningen för Västra Sverige: stiftssekreterare Olsson, lokalavdelningen för Västra Östergötland: chefsåklagare Kurt Persson, Linköping.

H. C.