Förslag till förvaltningslag. År 1964 lade besvärssakkunniga fram ett förslag till lag om förvaltningsförfarandet (SOU 1964:27, se SvJT 1964 s. 664). På grundval av detta förslag och remissyttrandena över det har sedermera en arbetsgrupp inom justitiedepartementet utarbetat ett förslag till förvaltningslag (SOU 1968:27). Överarbetningen har inneburit en väsentlig förkortning

 

788 Notiser— det nya lagförslaget omfattar bara 25 paragrafer mot besvärssakkunnigas 155.
    Den föreslagna lagen är tillämplig både på förfarandet i första instans och på besvärsförfarandet. Flertalet av dess regler gäller inte Kungl. Maj:t i statsrådet och inte heller förvaltningsdomstolarna utan bara de egentliga förvaltningsmyndigheterna, både de statliga och de kommunala. Lagens regler är uppdelade i en grupp allmänna och en grupp särskilda bestämmelser.
    De allmänna bestämmelserna är tillämpliga på alla slag av ärenden. De innehåller bl. a. föreskrifter om ingivande av handling, om parts rätt till insyn i utredningsmaterialet, om rätt att anlita ombud och biträde, om remissförfarande och om jäv. Allmän karaktär har också vissa regler om besvärsförfarandet. En nyhet är att besvärsmyndigheten får möjlighet att pröva för sent inkomna besvär, om det är uppenbart att ingens rätt äventyras därigenom.
    De särskilda bestämmelserna skall tillämpas i ärenden vilka angår någons rätt eller plikt såsom enskild och avgörs genom beslut som får rättslig verkan. De är dock inte tillämpliga på ärenden som angår avtalsbar sak eller rör upphandling, affärsverksamhet eller egendomsförvaltning och inte heller på ärenden som faller inom ramen för den kommunala självstyrelsen. De särskilda bestämmelserna utgörs huvudsakligen av regler som syftar till att skapa rättssäkerhetsgarantier. De inleds med ett stadgande om tolk. Part har inte någon absolut rätt till tolk, utan det ankommer på myndigheten att bedöma om biträde av tolk är skäligen påkallat. Vidare föreskrivs att slutligt beslut som går part emot inte får meddelas utan att utredningsmaterialet har kommunicerats med parten samt att sådant beslut skall innehålla motivering. Undantag får göras om det av särskild anledning är nödvändigt eller om inget väsentligt partsintresse blir åsidosatt genom att kommunikation underlåts eller motivering utelämnas. Kommunikation behöver inte ske om den kan medföra att beslutet inte blir genomfört. Motivering behöver inte lämnas i ärende som angår tjänstetillsättning, betygsättning o. d. De särskilda bestämmelserna upptar vidare föreskrifter om delgivning av beslut och besvärshänvisning, om rättelse av skrivfel o. d. samt om överklagande. Varje slutligt beslut samt vissa beslut under förfarandet får överklagas hos överordnad myndighet.

A. K.