Internationella domareförbundet. Under våren 1968 beslöt Sveriges domareförbund att ingå som medlem i Internationella domareförbundet (Union internationale des Magistrats). Detta är en sammanslutning av domarförbunden i 19 länder: Belgien, Brasilien, Danmark, Frankrike, Grekland, Holland, Italien, Japan, Libanon, Luxemburg, Marocko, Paraguay, Schweiz, Storbritannien (fredsdomarkåren), Sverige, Tunisien, Uruguay, Västtyskland och Österrike. Förbundet strävar efter att vinna anslutning från ytterligare nationella domarföreningar. I förbundets syften ingår bl. a. att försvara domarkårens oberoende och fria ställning, att vidga kännedomen inom domarkårerna om andra länders domstolsväsen, lagstiftning m. m. samt att gemensamt studera nationella eller internationella rättsproblem. Med hänsyn till det här först nämnda syftet med förbundets verksamhet anses endast sådana domarföreningar kunna upptagas i förbundet som i hemlandet har en oavhängig domarkår. Ordförande i förbundet väljes för två år. För närvarande är Dr Fritz Decker, Oberstaatsanwalt i München, ordförande. Generalsekreterare är sedan förbundets bildande år 1953 åklagaren vid kassationsdomstolen i Rom Dottor Pietro Pascalino.
    Inom Internationella domareförbundet finnes organiserat ett centralråd (Conseil Central), som är förbundets beslutande organ och alltså fungerar som förbundets styrelse. I centralrådet äger varje medlemsförening rätt att deltaga med en eller två delegater.
    Förbundets verksamhet bedrives också inom tre permanent organiserade studiekommissioner som arbetar med resp. internationell rätt (ordf. presidenten i appellationsdomstolen i 's-Hertogenbosch, Nederländerna, W. H. Ariëns), internationell civilprocessrätt (ordf. universitetsprofessorn och f. d. domaren Erich Gerner, München) samt domstolarnas organisation med konstitutionell rätt (ordf. ledamoten av högsta domstolen i Österrike Heinrich Bröll). Varje medlemsland kan sända två delegater till envar av studiekommissionerna. Till kommissionernas sammanträden utväljer ordföranden ett överläggningsämne och utsänder en närmare presentation av de tilltänkta diskussions-

 

frågorna till de olika föreningarna. Denna presentation torde ofta ha formen av ett slags frågeformulär (questionnaire) och medlemsföreningarnas delegater utarbetar redogörelser över gällande rätt m. m. i hemlandet i de efterfrågade avseendena. Redogörelserna tillställes kommissionens övriga delegater någon tid före sammanträdet. Vid sammanträdet lämnar delegaterna i anslutning till redogörelserna närmare upplysningar om hemlandets rätt varefter överläggningsämnet närmare diskuteras. I allmänhet avslutas överläggningarna med antagandet av en resolution, som tillställes de anslutna föreningarna.
    Sveriges domareförbund deltog för första gången officiellt i internationella förbundets arbete vid överläggningar inom Conseil Central samt inom andra och tredje studiekommissionerna i Verona den 29 sept.—2 okt. 1968. I Conseil Central behandlades olika förbundsangelägenheter. Av studiekommissionerna behandlade den andra kommissionen bl. a. vissa spörsmål om säkrande av bevisning för en kommande civilprocess samt den tredje kommissionen frågor om domarnas utbildning och ställning samt aspekter på deras tillsättning. Svenska representanter var styrelseledamöterna i Sveriges domareförbund departementsrådet L.-E. Tillinger (Conseil Central) och ordföranden i Nedre justitierevisionen revisionssekreteraren A. Litzén (tredje studiekommissionen) samt hovrättsassessorn H. Danelius (andra studiekommissionen).
    Nästa arrangemang i Internationella domareförbundets regi är en kongress i Västberlin den 8—10 maj 1969. Tema för kongressen är: »Kräver det moderna samhället ändringar i domarnas ställning?» Frågeställningen behandlas i en debatt men blir dessförinnan föremål för överläggningar i tre sektionerav vilka den första behandlar domarens ställning i civilprocessen, den andra domarens ställning i straffprocessen och den tredje de frågor om utseende (tillsättande) av domare, som sammanhänger med kongressens huvudtema. Såsom tidigare i korthet omnämnts i SvJT kan svenska domare deltaga i kongressen, som omfattar diskussioner, debatter och föredrag samt vissa mottagningar o. d. Den som är intresserad av att deltaga bör snarast möjligt taga kontakt med dep.rådet L.-E. Tillinger (tel. 08—23 66 60 eller 64 45 19) för närmare upplysningar och anmälan.

L. T.