Ivar Strahl 70 år

 

Av justitierådet NILS BECKMAN

 

 

 

 

 

Professor emeritus Ivar Strahl, som den 13 mars 1969 fyller 70 år, har följt en märklig bana. I stark motsättning till den boskillnad, som inom juridiken länge rått mellan teori och praktik, har Strahl uträttat kvantitativt och kvalitativt betydande ting på såväl den teoretiska som den praktiska sidan av rättsväsendet. Troligen kommer han att få många efterföljare i detta hänseende, men Strahl framträder som föregångsman.
    Samtidigt med att Strahl satt ting, den traditionella upptakten till en domarbana, skrev han sin doktorsavhandling, »Fyra expropriationsrättsliga uppsatser». Sin domarbana fullföljde han sedan till sådana topptjänster som hovrättsråd i Svea hovrätt och revisionssekreterare. Snart kom emellertid huvuddelen av hans arbete att ägnas åt lagstiftning. Han blev sekreterare och ledamot i flera kommittéer, utskottssekreterare i riksdagen och lagbyråchef i justitiedepartementet. Från allt detta övergick han 1949 — man kan gott säga plötsligt — till att bli professor i straffrätt och juridisk encyklopedi vid Uppsala universitet. Beträffande de verk, varigenom han kvalificerat sig härför, kan hänvisas till SvJT 1949 s. 155. Strahl hör icke till dem som upphört att skriva i och med att professuren uppnåtts. Tvärtom har hans författarverksamhet blivit ännu livligare. Senare verk av hans hand har anmälts i SvJT 1949 s. 42, 71 och 201, 1950 s. 58 (jfr 1946 s. 59 och 1959 s. 41), 1952 s. 376, 1958 s. 392, 1959 s. 698, 1961 s. 594 (jfr 1964 s. 635 och 1967 s. 214) samt 1968 s. 113. Efter uppnådd pensionsålder har han fortsatt praktiskt taget som förut och långa tider uppehållit ej blott professuren i straffrätt utan även professuren i allmän rättslära, i vilket ämne juridisk encykloped i uppgått. Han fortsätter också alltjämt med obrutna krafter sin praktiska verksamhet, särskilt i fråga om lagstiftning men även av annat slag, exempelvis som ordförande i övervakningsnämnd.
    Strahls namn är internationellt känt; bl. a. har han framträtt som en entusiastisk förespråkare för den världsomspännande rörelsen för défense sociale (jfr SvJT 1958 s. 471). Denna rörelses franska ledare Marc Ancel, senatspresident i Cour de Cassation, hyllar i festskriftens första artikel Strahl så att säga å hela världens vägnar.
    I nordiskt lagstiftningsarbete har Strahl tagit livlig del och även i

 

88 Nils Beckmanannan nordisk samverkan, t. ex. som ledamot av styrelsen för de nordiska juristmötena. Författarna till de närmast följande fyra bidragen företräder vart och ett av Nordens övriga fyra länder.
    I sina akademiska skrifter har Strahl berört många praktiska problem men även grundläggande teoretiska frågor. För rättsfilosofi intresserade han sig redan innan han blev professor, och han har fört djuplodande diskussioner om begreppsanalys o. d. med vårt lands främsta tänkare på området. I några av bidragen till festskriften behandlas sådana frågor.
    Huvuddelen av de svenska bidragen rör straffrätt jämte kriminologi och kriminalpolitik. Här ligger också tyngdpunkten i Strahls livsgärning, åtminstone synes det mig så. När straffrättskommittén i september 1937 började sin verksamhet på skapande av en ny brottsbalk, utgjordes den av Ekeberg, Wetter, Strahl och mig. Strahl deltog i detta lagstiftningsarbetes båda första etapper, som rörde förmögenhetsbrotten samt brotten mot staten och allmänheten. Därefter övergick han till den av Schlyter ledda strafflagberedningen, som utarbetat påföljdssystemet i brottsbalken. Eftersom Strahl är en skicklig systematiker, kan man lugnt utgå ifrån att han väsentligt har bidragit till systematiken i reglerna. Må det tillåtas mig att här inskjuta ett personligt tack till Strahl för det nitiska och skickliga arbete han sedermera nedlagt på den stora kommentaren till brottsbalken. Framhållas bör även, att Strahls verksamhet som vice ordförande i Svenska kriminalistföreningen och styrelseledamot i kriminalpolitiska sällskapet varit mycket värdefull.
    Att Strahl är uppslagsrik som lagstiftare har han visat även på skadeståndsrättens område. Hans förberedande utredning angående lagstiftning på skadeståndsrättens område (SOU 1950: 16, jfr SvJT 1951 s. 481) är grundläggande för det lagstiftningsarbete, som alltjämt pågår och vari Strahl fortfarande tager del. Dagens läge redovisas i ett par bidrag till festskriften.
    Strahls doktorsavhandling har icke blivit inaktuell. I ett nyligen avgjort mål om sakägarbegreppet inom expropriationsrätten visade den sig innehålla i stort sett det enda vägledande som skrivits iämnet. Föredraganden i målet har skrivit om det intressanta rättsfallet.
    De mänskliga rättigheterna har alltid intresserat Strahl mycket. Det har ansetts naturligt att i festskriften, jämte en uppsats om yttrandefriheten, återge FN:s och Europarådets hithörande konventioner.
    En förteckning över Strahls skrifter avslutar festskriften.
    Att festskriften fått formen av ett häfte i SvJT är ingen tillfällig-

 

Ivar Strahl 70 år 89het. Få om ens någon har nedlagt så stort arbete på denna tidskrift som Strahl. Han inträdde i redaktionen redan 1928 — alltså för mer än 40 år sedan — och har alltsedan dess som redaktionssekreterare, ansvarig utgivare eller ledamot i styrelsen (jfr SvJT 1936 s. 64 och 1967 s. 781) hållit en hand, långa tider båda händerna, över redaktionsarbetet.
    Festskriftens författare är vänner till och beundrare av Strahl. Ej blott de juris studerande utan även andra jurister, teoretiker såväl som praktiker, har den största anledning att hysa tacksamhet mot Strahl för den osparda möda han lagt ned och de stora insatser han gjort till rättens fromma.