Prejudicerande dom i USA. Den federala distriktsdomstolen i Boston har nyligen avkunnat en dom, som väckt betydande uppmärksamhet i Förenta Staterna, enär densamma berör den mycket omdebatterade utskrivningslagen, Selective Service Act. Enligt denna lag befrias den från militärtjänst, som »by reason of religious training and belief is conscientiously opposed to participation in war in any form». Syftet med denna bestämmelse, som infördes i lagtexten på kongressens initiativ år 1967, var att klargöra att befrielse endast kunde beviljas pacifister, som av religiösa skäl motsätter sig alla krig, och sålunda icke personer, som av huvudsakligen politiska, sociologiska eller filosofiska skäl är motståndare mot kriget i Vietnam eller något annat speciellt krig. Nämnda bestämmelse har domstolen förklarat grundlagsstridig enär den kränker det första författningstilläggets föreskrift att »Congressshall make no law respecting the establishment of religion» samt diskriminerar mot ateister, agnostiker och andra, som är »motivated in their objections to the draft by profound moral beliefs which constitute the central conviction of their beings».
    Formellt sett är domen endast bindande inom domstolens jurisdiktionsområde (staten Massachusetts), men troligen kommer man även på andra håll att acceptera beslutet, enär Högsta Domstolen i ett likartat mål år 1965 (Seeger v. U.S.) kom till i stort sett samma resultat. I sagda mål fastslogs att en person icke behövde tro på ett högsta väsen för att klassificeras som samvetsöm, därest vederbörande »were motivated by any belief which was sincere and meaningful and occupied a place in his life parallel to a belief in God». Enligt uppgift avser dock justitiedepartementet att överklaga domen för att få ett för hela landet gällande utslag från Högsta Domstolen.
    Domen innebär en ändring i ett utslag av en statlig domstol, som fällt en 22-årig student vid Harvarduniversitetet, John Sisson, för att ha vägrat inställa sig för inskrivning till militärtjänst. Hans samvetsbetänkligheter hade ej — såsom lagen fordrade — varit religiöst motiverade utan grundades på moraliska och etiska värderingar. G. C.-W.

 

Amerikansk militär får ej ställas inför krigsrätt för civila brott. Alltsedan inbördeskrigets dagar har den amerikanska kongressen undan för undan utökat den för de väpnade styrkorna gällande brottskatalogen, vilken återfinns i den militära straff- och processlagen, Uniform Code of Military Justice. Denna katalog uppges numera vara så omfattande, att en militärperson skulle kunna åtalas inför krigsrätt för t. ex. skattefusk.

 

    I en nyligen med 5 röster mot 3 avkunnad dom har Förenta Staternas högsta domstol fastslagit, att militärpersoner i fredstid ej kan ställas inför krigsrätt för brott, som icke sammanhänger med tjänsten eller riktar sig mot »military security or authority». I sina av William Douglas skrivna domskäl förklarar Högsta Domstolen, att ifrågavarande förfarande är författningsstridigt, enär en anklagad, som ställs inför krigsrätt, därigenom berövas sin i författningen garanterade rätt till juryrättegång.
    Förhistorien till det nu avdömda målet (O'Callahan v. Parker) är i korthet den, att en sergeant vid armén, James O'Callahan, år 1956 anklagades för försök till våldtäkt på ett hotellrum i Hawaii och att en krigsrätt härför dömde honom till 10 års fängelse. I en habeas-corpus-inlaga från sin fängelsecell gjorde mannen gällande, att den militära domstolen saknade befogenhet att lagföra och döma honom för ett civilt brott. Häri har alltså nu landets högsta domstol instämt.
    På militärt håll har man givetvis reagerat negativt, och i en nyligen utfärdad arméorder förklarades det, att militärperson alltjämt kan ställas inför krigsrätt för ett civilt brott om vederbörande var iförd uniform, då det förövades eller brottet »bears a factual relation to military effectiveness». I Pentagon har man samtidigt påpekat att om Högsta Domstolen skulle bestämma sig för att domen skall ges tillbakaverkande kraft, måste hundratals militärer, som nu avtjänar frihetsstraff, försättas på fri fot, och tusentals, som under årens lopp berövats grad och löneförmåner, kommer att göra anspråk på att återfå dessa. G. C.-W.