Betänkande om internationell familjerätt. Familjerättskommittén har avlämnat förslag om "Internationell äktenskaps- och arvsrätt" (SOU 1969:60). Betänkandet innehåller bl. a. förslag till nya lagar om internationellrättsliga förhållanden rörande äktenskap och om internationellrättsliga förhållanden rörande dödsbo.
I familjerättskommitténs uppdrag ingick att undersöka, i vad mån den s. k.
Notiser 335domicilprincipen — i motsats till nationalitetsprincipen — borde tillerkännas ökad betydelse inom vår internationella familjerätt. Kommittén, som konstaterar att varken nationalitets- eller domicilprincipen kan ges obetingat företräde, har på olika aktuella områden eftersträvat praktiskt grundade överväganden, i vad mån domicilet — hemvistet — lämpligen bör jämställas medeller få företräde framför medborgarskapet som anknytningsfaktum. Såvitt angår äktenskapsrätten innebär kommitténs förslag en ganska vidsträckt tillämpning av domicilprincipen i fråga om utländska medborgare med hemvist i Sverige.
Den föreslagna lagen om internationellrättsliga förhållanden rörande äktenskap upptar bestämmelser om äktenskaps ingående, makars rättsförhållanden och äktenskapsmål jämte vissa för dessa avsnitt gemensamma bestämmelser. Reglerna om äktenskaps ingående i förslaget bygger i huvudsak på gällande rätt. I fråga om makars egendomsordning föreslår kommittén, att nationalitetsprincipen får gälla, om makarna vid äktenskapets ingående är medborgare i en och samma stat. Om makarna är medborgare i olika stater, skall egendomsordningen anses bestämd av lagen i den stat där de vid äktenskapets ingående tar hemvist. Kommittén föreslår dessutom att egendomsordningen för makar som vid äktenskapets ingående tar hemvist i Sverige eller annan nordisk stat skall anses bestämd av hemvistlandets lag oavsett deras medborgarskap. Enligt kommitténs förslag skall vidare införas möjlighet att under äktenskapet övergå till annan egendomsordning (statutväxling). Beträffande äktenskapsskillnad, hemskillnad o. d. föreslår kommittén regler om svensk domstols behörighet och om tillämplig lag i skillnadsfrågor. Reglerna om svensk domstols behörighet är mycket liberala och grundas på en rad olika omständigheter, främst medborgarskap eller hemvist. Beträffande lagvalet föreslås som huvudregel, att svensk domstol skall tillämpa svensk lag. Kommittén förordar också bestämmelser, enligt vilka utländska beslut om hem eller äktenskapsskillnad i princip erkänns när makarna genom medborgarskap eller hemvist haft anknytning till den stat där beslutet meddelats.
Den föreslagna lagen om internationellrättsliga förhållanden rörande dödsbo— som är avsedd att ersätta 1937 års lag i ämnet — bygger i fråga om arv och testamente väsentligen på nationalitetsprincipen. Reglerna om boutredning bygger dock på domicilprincipen. I fråga om efterlevande makes ställning kan makarnas egendomsordning och rätten till arv f. n. komma att bedömas enligt olika lagar, och make kan därigenom bli illa ställd. Kommittén ger efterlevande make rätt att yrka, att hans rätt till arv bedöms enligt samma lag som var bestämmande för makarnas egendomsordning. I fråga om utomäktenskapliga barn föreslår kommittén i anslutning till den nyligen genomförda reformen i fråga om deras arvsrätt, att sådant barn och dess avkomlingar skall även i internationellrättsliga förhållanden i princip ta arv och ärvas som barn i äktenskap. S. V.