478 LitteraturnotiserF e s t s c h r i f t  f ü r  K a r l  E n g i s c h  z u m  70. Geburtstag. Frankfurt am Main 1969. Vittorio Klostermann. 736 s.

 

Karl Engisch, i Sverige kanske bäst bekant för sina bidrag till den allmänna rättsläran — bland vilka den lilla men synnerligen innehållsrika »Einführung in das juristiche Denken» sett fyra upplagor på drygt 10 år — hyllas till sin 70-årsdag med en omfångsrik festskrift, där de rättsfilosofiska och straffrättsliga bidragen dominera vid sidan av några rättshistoriska uppsatser. Som festskrifttraditionen tydligen bjuder, är det huvudsakligen fråga om diskussion av allmänna problemställningar snarare än analyser av detaljfrågor. Bland de straffrättsliga artiklarna med särskild aktualitet kan nämnas Bockelmanns uppsats om »Menschenrechtskonvention und Notwehrrecht» och Stratenwerths »Zum juristischen Begriff des Todes». De tyska eller tyskspråkiga bidragen äro helt dominerande, och i den rättsfilosofiska avdelningen representerar I. Tammelo (Sydney) ensam den anglo-amerikanska doktrinen med ett intressant bidrag om Logical Structure of Legal Norms and Legal States of Affairs.
    I övrigt kunna artiklar av så kända författare som Karl Larenz, Th. Viehweg och Werner Goldschmidt ge anledning till pessimistiska reflexioner om den juridiska debattens nationella begränsning och bundenhet vid traditionella inhemska frågeställningar till och med på områden, där nationell positivrätt inte lägger några band på framställningen. Tysk rättsfilosofi och allmän rättslära gå alltjämt i hög grad sina egna vägar, ganska fjärran från de tendenser och grepp som känneteckna de engelskspråkiga ländernas rättsvetenskap på motsvarande områden, och de ärvda problemställningarna inta en plats som stundom kan fresta till frågan om inte en förnyelse i den »amerikanska» eller »skandinaviska realismens» anda vore ett hälsosamt ungdomsbad i denna juridiska miljö. S. S.

 

 

LYMAN RAY PATTERSON. Copyright in Historical Perspective. Nashville 1968. Vanderbilt University Press. 264 s.

 

Det saknas förvisso inte framställningar av den engelska och amerikanska upphovsrättens historia, både av historiker och jurister från de berörda länderna och av kritiska kontinentala granskare. Pattersons bok torde inte lägga många nya fakta till bilden. Dess främsta förtjänst ligger i den genomgående idén, som mynnar ut i slutsatsen, att copyright — framför allt amerikansk copyright — är ett institut som vilar på otillräcklig analys av de engagerade intressena och att det vore ett framsteg att skilja mellan sådana regler som avse upphovsmannens »creative interest» — varmed synes avses detsamma som i nordisk och kontinental rätt skyddas av upphovsmannens ideella rätt — och sådana som hänföra sig till hans ekonomiska intressen. Ur mer allmän synpunkt är det intressant att notera, hur författaren finner en utveckling i denna riktning svår eller omöjlig att genomföra genom lagstiftning, som endast kan ge upphov till stereotyp och hårt bunden tolkning, men möjlig att uppnå om domstolarna själva få utveckla regler på copyright-området. Det är sällan man finner så tydliga moderna exempel på tilltro till praxis' möjligheter och misstro mot lagen, så som den utlägges av domstolarna i common law-länderna. S. S.