E s s a y s  i n  L e g a l  P h i l o s o p h y. Edited by Robert S. Summers. Oxford 1968. Basil Blackwell. 307 s. 45 shillings.

 

Rättsfilosofi och allmän rättslära blomstra sedan länge i den anglo-amerikanska kulturkretsen på ett sätt som saknar motsvarighet annorstädes i Europa. De bästa stora framställningarna och monografierna torde vara åtkomliga i flertalet någorlunda välförsedda svenska juridiska bibliotek, men den omfattande tidskriftsfloran är mer svåråtkomlig. Summers' volym ger smakprov från skilda delar av ett fält vilket, som utgivaren med rätta påpekar, börjar bli alltmer »professionalized», alltmer ett specialisternas slutna område. Urvalet, som inkluderar artiklar — de flesta tidigare publicerade i tidskrifter —av tio framstående engelska och amerikanska rättsfilosofer, bl. a. Ronald M. Dworkin och Glanville Williams, är på en gång representativt och så beskaffat, att även den som inte hör till experterna får en rimligt tillgänglig introduktion till centrala frågeställningar i modern anglo-amerikansk rättsfilosofisk diskussion. Bidragen äro uppdelade i två huvudavdelningar, den första ägnad »conceptual studies» — mer renodlat filosofiska begreppsutredningar — den andra »rational justification», d. v. s. mer rättspolitiskt och samhällsvetenskapligt inriktade frågeställningar. S. S.

 

 

MALTE Von BERG. Automationsgerechte Rechts- und Verwaltungsvorschriften. Köln 1968. Grote. 129 s.

 

Föreliggande arbete är ett uttryck för den ständigt växande uppmärksamhet som tyska jurister ägna datateknikens möjligheter och krav i rättsliga sammanhang. Efter principiella överväganden om automationsmöjligheterna pådet rättsliga området — en framställning som förutom egna förtjänster också har den att lämna fylliga uppgifter om tyskspråkig litteratur på området — studerar författaren datateknikens användning i första hand inom förvaltningen och i exekutionsväsendet och söker därvid punkt för punkt visa genom vilka åtgärder tillämpliga regler och annat material kunna göras »datavänliga» och i vilka hänseenden befintliga regler äro »datafientliga». Framställningen präglas av stor tilltro till ADB-teknikens förtjänster och möjligheter men belyser blott i ringa grad dess nackdelar och eventuella faror. S. S.

 

 

JACQUES VANDERLINDEN. Le concept de code en Europe occidentale du XIII^eau XIX^e siècle. Essai de définition. Bryssel 1967. Editions de l'Institut de Sociologie, Université Libre de Bruxelles. 500 s.

 

Alla jurister veta, att en av de stora skillnaderna mellan kontinental rätt och anglo-amerikansk rätt ligger i kodifikationernas betydelse i de förra rättssystemen, men få göra sig några mer precisa föreställningar om vad kodifikation egentligen innebär och vilka idéer som ligga till grund för så olika lagverksom Code civil, BGB och Sveriges Rikes Lag av 1734. Det föreliggande arbetet är en omfattande studie över begreppet »code» — samlat lagverk — i europeisk idé- och rättsutveckling från medeltiden fram till 1800-talet. Som framgår av tryckorten stammar arbetet från ett sociologiskt forskningsinstitut, men det är i första hand fråga om en brett komparativ rättshistorisk studie, baserad på ett utomordentligt rikt material av originaltexter, presenterade i form av utdrag ur företal och enskilda bestämmelser från jämnt etthundra

lagverk. Det första är Corpus juris' föregångare, Codex theodosianus; därpå följer utdrag ur kejserliga constitutiones beträffande den justinianska kodifikationen, och därefter den egentliga exempelsamlingen från europeisk medeltid och nyare tid, som inledes av bullan Rex pacificus från 1234. En hedersam sjätteplats tillkommer företalet till den norska Gulatingslagen. Varken Uplandslagens prolog eller Magnus Erikssons lands- och stadslagar ha beaktats i exempelsamlingen, men Kristoffers landslag utgör nummer 12 i samlingen. Det är snarast en nackdel, att alla i denna ingående texter återges på sina mer eller mindre svårtillgängliga originalspråk.
    Den analytiska delen av arbetet, som omfattar de första 250 sidorna, präglas i någon mån av det övervägande sociologiska betraktelsesätt som författaren anlägger; det är fråga om diskussion kring vissa yttre kriterier, likheter och olikheter, i materialet snarare än om idéhistorisk analys av påverkningar och förlopp. Emellertid ger denna undersökningsmetod — som kanske någon gång kan förefalla en smula torftig i enskildheterna — åtskilliga intressanta resultat. Kodifikationsidéns yttringar i olika kulturkretsar analyseras, som det synes fruktbart, utifrån frågeställningen om det rör sig om medvetet lån från den senromerska rätten eller om tillgodoseende av praktiska eller ideologiska lokala behov. En utomordentligt rik provkarta på såväl motiv för kodifikation som förfaranden och indelningar framträder, sannolikt för första gången med ett så omfattande och väldokumenterat underlag. Mödorna på vägen fram till de stora kända lagverken från årtiondena kring 1800 och 1900 — lagverk som gärna uppfattas som historielösa självklarheter — blir här levande på ett sätt som borde vara av intresse för alla jurister med någon känsla för den egna hanteringens traditioner och arv. S. S.