Contemporary Chinese Law. Research Problems and Perspectives. Edited by Jerome Alan Cohen. Cambridge, Mass. 1970. Harvard University Press. $10,00.

 

Den västerländska litteraturen om modern kinesisk rätt är obetydlig. Under 1950-talet framlades i Sovjetunionen och Japan en rad undersökningar om kinesisk rätt men intresset har därefter svalnat i dessa länder, kanske beroende på att det kinesiska materialet blivit alltmera sparsamt. I Förenta

 

286 Anm. av Contemporary Chinese LawStaterna är, av politiska skäl, intresset stort för allt som rör Kina, inbegripet sedan några år tillbaka även kinesisk rätt. Ämnet är emellertid svårbehandlat. Icke ens USA har något överflöd på jurister som behärska kinesiska språket och helst också äro förtrogna med sovjetiska rättsförhållanden. Sovjetisk rätt utgjorde under 50-talet modellen för det nya rättssystem som byggdes upp i Folkrepubliken Kina. Det största hindret för amerikanska forskare ligger emellertid däri att de icke haft tillfälle besöka Kina efter kommunistregimens seger 1949. De ha saknat möjligheter komplettera de kunskaper den knapphändiga kinesiska litteraturen ger genom samtal med personer verksamma inom Folkrepubliken Kinas rättskipning och förvaltning. En god översikt över de svårigheter som möta den västerländske jurist som vill bekanta sig med de rättsförhållanden, varunder en dryg femtedel av världens befolkning lever, lämnas i ovan angivna arbete. Utgivaren, som är professor vid Harvard University, är författare av bl. a. goda arbeten inom modern kinesisk straffrätt och straffprocessrätt med utnyttjande av upplysningar som framkommit vid utfrågningar av från Folkrepubliken till Hongkong inkomna kineser (ekonomiska flyktingar). Boken innehåller en serie uppsatser av olika mestadels i USA verksamma författare. Flera beröra praktiska frågor med vilka svenska jurister utanför utrikesförvaltningen knappast behöva befara komma i beröring, såsom översättning av kinesiska juridiska termer till västerländskt språk. Ett par uppsatser behandlar de delvis utrikespolitiskt färgade spörsmålen om sovjetiska och japanska inflytanden på modern kinesisk rätt.
    Professor Cohen ställer i företalet frågan huruvida det över huvud låter sig göra att jämföra det kinesiska rättssystemet med det västerländska. Med all rätt vänder han sig mot den särskilt i USA vanliga tendense natt jämföra i Kina sedan 1949 faktiskt föreliggande möjligheter för enskilda, kineser såväl som utlänningar, att ernå tillfredsställande lösning av dem berörande rättstvister, resp. skydd mot övergrepp från myndigheternas sida, med de ideal som de västerländska rättssystemen uppställt för sig. Detta ämne har f. ö. nyligen behandlats av en av bidragsgivarna till förevarande skrift, kinesen Victor H. Li, bitr. juris professor vid. Columbia University, i en läsvärd uppsats i häfte nr 44 av tidskriften "The China Quarterly" med titeln "The Role of Law in Communist China". Gränsdragningen mellan rättskipning och administrativa förfoganden är av ålder en annan i Kina än i Västeuropa och Amerika. Detta innebär likväl icke nödvändigtvis så stora praktiska olägenheter för den enskilde som med kinesisk förvaltningspraxis icke förtrogna västerlänningar gärna föreställa sig.
    De särskilda, i oviss utsträckning tillfälliga, förhållanden på den kinesiska rättskipningens område som skapats av den s. k. kulturrevolutionen 1966—69 ha endast flyktigt kunnat behandlas i förevarande skrift. Denna utgör emellertid den bästa introduktion, som anmälaren har sig bekant, till modern kinesisk rätt. Icke minst värdefulla äro de utförliga litteraturhänvisningarna.

Lennart Petri