Plikt att skriva på obesett?

 

Det hör till elementa av juridisk rådgivning att förmana lekmän att inte skriva på betydelsefulla papper utan att ha läst igenom dem och förstått deras innehåll. Om förståndet och de juridiska kunskaperna inte kan väntas räcka till kompletteras förmaningen med en uppmaning att först tala med en rådgivare, för vilken lekmannen ifråga hyser förtroende. En förmanare som är luttrad av lång erfarenhet tillägger dessutom att motparten, även om han ser förtroendeingivande ut, inte är den rätte rådgivaren.
    Mot denna bakgrund blir man en smula förbluffad, när man i ett kontrakt om försäljning av ett radhus till en lekman hittar följande bestämmelse:
    "Köparen förbinder sig att utan tidsutdräkt underteckna alla handlingar, som av HSB bedömes erforderliga för detta avtals fullgörande."
    Enligt en annan bestämmelse i kontraktet är varje kontraktsbrott hävningsanledning, utan reservation för oväsentliga sådana. Köparen bör tydligen akta sig för att begära rådrum för att tala med sin advokat
    Det är en beklaglig brist i hittillsvarande doktrin, att denna typ av förpliktelse inte ägnats någon uppmärksamhet, mig veterligen. Jag blygs att konstatera, att Rodhe, Handbok i obligationsrätt, som dock innehåller ett och annat, med tystnad förbigår just denna förpliktelsetyp.
 

Knut Rodhe