Kriminalvård i och utom anstalt 1966—1968

 

En introduktion av verkställighetsstatistiken

 

 

Av f. d. byråchefen CECIL HAMMARBERG

 

 

 

 

Inledning

 

Från och med 1966 är den officiella kriminalstatistiken utbyggd med en ny statistikgren, verkställighetsstatistiken. Resultaten framläggs i den av statistiska centralbyrån utgivna serien Statistiska meddelanden (underrubrik R). Hittills föreligger årgångarna 1966—1968 (R 1970: 18 och 24 samt 1971: 13).
    Verkställighetsstatistiken är som sagt en helt ny statistik och den torde i sitt slag vara unik. Veterligen saknas f. n. motsvarighet till den i andra länder. Den torde kunna lämna bidrag till den aktuella debatten om kriminalvården. Det kan därför finnas anledning att här ge en presentation av de första årgångarna av denna statistik.
    Verkställighetsstatistiken vill ge en bild av de för brott till påföljd dömdas förhållande under verkställigheten av brottspåföljden. Den torde på så sätt vara ett betydelsefullt komplement till den av kriminalvårdsstyrelsen utgivna, i serien Sveriges Officiella Statistik ingående publikationen Kriminalvården. Denna ger som bekant i huvudsak endast summariska uppgifter rörande de under ett visst år på anstalt intagna eller från anstalt avgångna. Vissa uppgifter lämnas också rörande kriminalvården i frihet och rörande bl. a. arbetsdriften samt rörande permissioner och rymningar under rapportåret. Men inga uppgifter lämnas om behandlingsgången eller de dömdas förhållande under behandlingstiden.
    Verkställighetsstatistiken behandlar de till fängelse,¹ ungdomsfängelse, internering eller skyddstillsyn dömda och verkställigheten av dessa påföljder för brott. Vidare omfattar verkställighetsstatistiken sådan behandling i anstalt, som avses i BrB 28: 3, av till skyddstillsyn dömda i fråga om vilka domstol förordnat även om sådan behandling, här och i det följande benämnd behandling i tillsynsanstalt.
    Andra påföljder för brott än de nu nämnda faller utanför verkställighetsstatistiken.
    Redovisning lämnas i de fall, där påföljden omfattar såväl behandling i som behandling utom anstalt, separat av vården i och av vården utom anstalt. Redovisningen avser i dessa fall dem, för vilka vården i resp. utom anstalt upphört under redogörelseåret. På motsvarande sätt avser redovisningen av de till skyddstillsyn dömda dem, för vilka påföljden upphört under redogörelseåret, varvid, om även behandling i tillsynsanstalt blivit ådömd, redovisning sker separat av dem, för vilka anstaltsbehandlingen resp. vården i frihet avslutats under redogörelseåret. Prövotidens längd — institutet infördes ju genom BrB, som trädde i kraft d. 1 jan. 1965 — medför att avslutad vård i frihet av till skyddstillsyn dömd ej i något fall finns att redovisa för år 1966 och 1967. Det har av olika skäl inte ansetts lämp-

 

¹ Omedelbart ådömt; ej förvandlingsfängelse.

 

ligt att här framlägga siffrorna för det enda år, för vilket sådana f. n. finns tillgängliga, eller 1968.²
    I princip omfattar redovisningen endast påföljd, som ådömts av svensk domstol. Däremot behandlas inte verkställigheten här i riket av påföljd för brott, som ådömts t. ex. av domstol i annat nordiskt land.
    Om totalpopulationerna lämnas för varje påföljd endast summariska uppgifter i särskilda översiktstabeller med angivande av anledningen till vårdens upphörande, varvid som upphörandeanledning redovisas t. ex. även att en till fängelse dömd person för verkställighet av straffdomen överförts till annat nordiskt land. Mera utförliga uppgifter lämnas endast om— till fängelse dömda, vilka frigivits vid strafftidens slut,— till fängelse dömda, vilka villkorligt frigivits eller efter villkorlig frigivningtill fullo undergått påföljden,— till ungdomsfängelse eller internering dömda, vilka överförts till vård utom anstalt resp. för vilka vården utom anstalt (påföljden) upphört, — till skyddstillsyn jämte behandling i tillsynsanstalt dömda, för vilka anstaltsbehandlingen avslutats eller påföljden upphört.
    Som härav framgår, kan en och samma person under ett redogörelseår förekomma redovisad både under vård i och under vård utom anstalt. Även i andra fall kan dubbelräkningar förekomma. Således är villkorligt frigiven, som fått den villkorligt medgivna friheten förklarad förverkad, och till ungdomsfängelse eller internering dömd, som — efter att ha blivit överförd till vård utom anstalt — återintagits i anstalt, i statistiken räknad som en person (individ) för varje gång han intagits i anstalt eller överförts till vård utom anstalt.
    Genomgående kommer, i den mån redovisningsmetoderna i övrigt kan ha betydelse för tolkningen av resultaten, anmärkningar om dem att göras i den följande kommentaren. Begreppsbestämningarna följer gällande strafflagstiftning. I viss mån har emellertid redovisningen för de årgångar, som här behandlas, fått anpassas till övergångsbestämmelserna.
    BrB:s regler gäller i princip även beträffande den som före balkens ikraftträdande dömts till fängelse, ungdomsfängelse eller internering i säkerhetsanstalt, dock med vissa undantag t. ex. beträffande villkorlig frigivning från gemensamt straff, som bestämts enligt SL 4: 3 och beträffande villkorligt frigiven i fråga om prövotidens längd, meddelande av särskilda föreskrifter och vitesföreläggande samt beträffande till internering dömd i fråga om kvarhållande i anstalt och beträffande den som dömts till ungdomsfängelse i fråga om minsta tid för anstaltsvård, som i vissa fall kan bestämmas enligt BrB 34: 8 andra st.
    BrB:s bestämmelser gäller således i princip även den som vid balkens ikraftträdande redan är villkorligt frigiven, men med det undantaget bl. a. att prövotidens längd inte genom balkens ikraftträdande får förlängas utöver vad som bestämts vid frigivningen. Vidare har nya bestämmelser om villkorlig frigivning trätt i kraft d. 1 jan. 1966, genom vilka den obligatoriska villkorliga frigivningen avskaffats. Samtidigt har dock genom övergångsbestämmelser föreskrivits, att den som då undergick fängelse på viss

 

² Uppgifterna om tryggande av försörjningsmöjlighet i samband med villkorlig frigivning eller överförande till vård utom anstalt har vidare på grund av brister i uppgiftsmaterialet inte här framlagts. 

tid, ej under sex månader, skulle villkorligt friges i enlighet med dittillsvarande bestämmelser om obligatorisk villkorlig frigivning.
    Beträffande den, som dömts till ungdomsfängelse, förvaring eller internering i säkerhetsanstalt enligt tidigare gällande lagstiftning, är stadgat att BrB:s regler om vård utom anstalt skall gälla den som utskrivits på prov från ungdomsfängelse, förvaring eller internering.
    Slutligen bör uppmärksammas att här behandlade årsgrupper till fängelse, ungdomsfängelse eller internering dömda också omfattar ett antal personer, för vilka behandlingstiden till en del infaller i tiden före BrB:s ikraftträdande, då äldre bestämmelser ännu gällde. Det kan därför förväntas, att de nya bestämmelserna i BrB i vissa avseenden skall ha lett till ändrad behandlingspraxis och att detta skall komma till uttryck i de framlagda siffrorna.
    Rapporteringens fullständighet har kunnat underkastas viss kontroll mot uppgifter om rapporteringen till kriminalvårdsstyrelsen och uppgifterna rörande de till ungdomsfängelse eller internering dömda har genom tillmötesgående från ungdomsfängelsenämndens och interneringsnämndens sida kunnat underkastas viss kontroll och komplettering hos dessa nämnder. Vad gäller de till fängelse dömda torde man dock ha att räkna med ett visst mindre bortfall genom uraktlåten rapportering. Möjligt är också att vid långtidspermission i vissa fall tiden för vistelsen utom anstalt inte alltid blivit inräknad i verkställighets- eller anstaltstiden, där så bort ske.

 

 

Översikt

 

Det redovisade kriminalvårdsklientelet. Som av det föregående framgår redovisar verkställighetsstatistiken anstaltsvården och eftervården för dem som villkorligt frigivits eller dömts till ungdomsfängelse eller internering samt behandlingen i s. k. tillsynsanstalt av dem, som jämte skyddstillsyn ådömts behandling som avses i BrB 28: 3. Statistiken omfattar även skyddstillsynen i övrigt, men uppgifter är f. n. tillgängliga endast för 1968, och, som förut nämnts, har denna del av verkställigheten här uteslutits från redovisning. Vidare behandlar statistiken över huvud inte de villkorligt eller till böter dömda eller till särskild vård överlämnade.
    Mera utförliga uppgifter lämnar statistiken endast om de
— vid strafftidens slut frigivna,
— villkorligt frigivna och till behandling i s. k. tillsynsanstalt, till ungdomsfängelse eller internering dömda, vilka överförts till vård utom anstalt,
— villkorligt frigivna och till vård utom anstalt överförda, till ungdomsfängelse eller internering dömda, för vilka påföljden upphört.

 

Totalantalet i resp. utom anstalt behandlade. Det totala antalet av dem, vilkas anstaltsvård eller vård utom anstalt avslutades åren 1966—1968, framgår av tablån överst på följande sida.
    Siffrorna visar inte större variation de olika åren, frånsett en fortgående ökning av antalet av dem som undergått behandling i tillsynsanstalt. Den stora skillnaden i antal mellan de till fängelse dömda, som avslutat anstaltsvården, och dem, som slutat vården utom anstalt under ett visst år, förklaras naturligen främst av det stora antalet till korttidsstraff dömda, som slutligen frigivits vid anstaltsvårdens (strafftidens) slut.

 

Vårdform Personer för vilka anstaltsvården resp. vården utom anstalt upphört, 1966—19681966 1967 1968Hela antalet Därav Kv. Hela antalet Därav Kv. Hela antalet Därav Kv.AnstaltsvårdFängelse 9 565 150 10 004 143 10 508 165Uf 477 6 451 1 468 2Internering 527 5 507 4 527 4Tillsynsanstalt 567 26 689 34 760 42Summa 11 136 187 11 651 182 12 263 213

 

Vård utom anstaltFängelse 2 765 79 2 465 50 2 620 59Uf 446 9 379 4 443 6Internering 488 475 3 509 2Summa 3 699 88 3 319 57 3 572 67

 

 

    Avlidna och personer, för vilka den redovisade påföljden undanröjts. Några av de dömda har under verkställighetstiden avlidit, andra dömts till påföljd av annan art, sedan den först ådömda påföljden undanröjts. Deras antal framgår av härefter intagna tablå.

 

Vårdform Avlidna Påföljden undanröjd; dömda till påföljd av annan art1966 1967 1968 1966 1967 1968AnstaltsvårdFängelse 4 7 4 3 1 3Uf 1 3 — 4 17 38Internering 1 1 4 1 — —Tillsynsanstalt — — — 4 8 —Summa 6 11 8 12 26 41

 

Vård utom anstaltFängelse¹ 11 19 22 5 15 86Uf 2 2 3 93 94 110Internering 13 11 17 1 2 12Summa 26 32 42 99 111 208¹ Villkorligt frigivna.

 

 

    Det bör uppmärksammas, att beteckningen "dömda till påföljd av annan art" efter undanröjande av tidigare ådömd påföljd (BrB 34: 1 p. 3) inte avser samtliga fall av sådant undanröjande. Sålunda redovisas här inte sådana fall, då t. ex. fängelse undanröjts och i stället dömts till ungdomsfängelse eller internering och inte heller sådana fall, då ungdomsfängelse eller internering undanröjts och i stället dömts till fängelse eller internering resp. fängelse eller ungdomsfängelse. I dylika fall upptar verkställighetsstatistiken den dömde direkt under den senast ådömda påföljden, sålunda t. ex. då fängelse undanröjts och i stället dömts till ungdomsfängelse under den sistnämnda påföljden. Redovisningsmetoden är här densamma, som i sta-

 

tistiken tillämpas då någon, som i lägre instans dömts till någon av nu nämnda påföljder, i högre instans får denna påföljd ändrad till en av de andra. Såsom undanröjande är således i tablån redovisade endast sådana fall, då fängelse, ungdomsfängelse eller internering undanröjts och i stället annan påföljd än någon av de nyss nämnda blivit ådömd, t. ex. villkorlig dom eller skyddstillsyn. Dylika fall av undanröjande har, som ses av tablån, varit vanligast för de till ungdomsfängelse dömda och framför allt de av dessa, för vilka vården utom anstalt tagit sin början. Under 1968 noteras dock en förhållandevis hög siffra även för de villkorligt frigivna.

 

    Fängelsefångar överförda till annat nordiskt land. Av de till fängelse dömda har ett antal överförts till annat nordiskt land för verkställighet av domen; se tablån nedan.

 

Vårdform Överförda till annat nordiskt land för verkställig-het av domen1966 1967 1968FängelseAnstaltsvård 179 167 262Vård utom anstalt¹ 1 2 2Summa 180 169 264¹ Villkorligt frigivna.

 

 

    Påföljden av nåd eftergiven. Såväl för de till fängelse som för de till ungdomsfängelse eller internering dömda förekommer ett litet antal fall, där anstaltsvården eller vården utom anstalt av nåd³ helt eller delvis eftergivits. Fördelningen av dessa på olika påföljdsarter och vårdformer framgår av följande tablå.

 

Vårdform Påföljden av nåd helt eller delvis eftergiven1966 1967 1968AnstaltsvårdFängelse 22 16 24Uf 1 — 1Internering 7 4 1Summa 30 20 26

 

Vård utom anstaltFängelse¹ 1 1 —Uf 1 — —Internering — — —Summa 2 1 —¹ Villkorligt frigiven.

 

 

    Frigivna fängelsefångar. Antalet fängelsefångar, för vilka anstaltsvården slutförts något av åren 1966—1968, fördelar sig som följer.

 

³ Om nådeinstitutets handhavande lämnas uppgifter i den i serien Sveriges officiella statistik (SOS) ingående publikationen "Domstolarna". 

Fängelsefångar, för vilka anstaltsvården heltavslutats, 1966—1968¹1966 1967 1968Slutligt frigivna vid strafftidens slut 6 492 6 914 7 140Villkorligt frigivna 2 865 2 899 3 075Summa 9 357 9 813 10 215¹ För dessa lämnas mera utförliga uppgifter i det följande.

 

    Ungdomsfängelseelever, internerade och i s. k. tillsynsanstalt behandlade, vilka överförts till vård utom anstalt. Antalet till ungdomsfängelse, internering eller behandling i tillsynsanstalt dömda, vilka avslutat sin vård i anstalt och blivit överförda till vård utom anstalt under något av observationsåren, är som följer.

 

Till ungdomsfängelse, internering eller behandlingi tillsynsanstalt dömda, vilka överförts till vård utomanstalt 1966—1968²1966 1967 1968Uf 471 431 429Internering 518 ¹ 495 ¹ 522Tillsynsanst. 563 681 760¹ Åren 1967 och 1968 har anstaltsvården (påföljden) för 7 resp. 2 av dessa upphört efter interneringsnämndens beslut enl. BrB 30: 7 (beredda sluten psykiatrisk vård eller vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda).—²För dessa lämnas mera utförliga uppgifter i det följande, dock vad de internerade angår med undantag av det i not 1 nämnda antalet personer.

 

 

    Ökningen av tillsynsanstaltsklientelet är påtaglig.

 

    Villkorligt frigivna, som förverkat den villkorligt medgivna friheten, återintagna ungdomsfängelseelever och internerade samt utom anstalt vårdade, för vilka påföljden upphört. Vad angår det återstående eftervårdsklientelet, som redovisas för observationsperioden, så utgörs detta dels av villkorligt frigivna, för vilka den villkorligt medgivna friheten förklarats förverkad, och till ungdomsfängelse eller internering dömda, som efter att ha överförts till vård utom anstalt återintagits, dels av villkorligt frigivna och sådana till ungdomsfängelse eller internering dömda, vilka blivit överförda till vård utom anstalt och för vilka påföljden efter avslutad eftervård helt upphört. Antalet av dessa åren 1966—1968 framgår av tablån överst på följande sida.
    Av totalantalet villkorligt frigivna, som under året förverkat den villkorligt medgivna friheten eller till fullo undergått straffet, utgör den förra kategorin omkring 40 %, medan motsvarade siffra för de till vård utom anstalt överförda internerade, som återintagits, är några och 80 %. Andelen internerade, som under året fått avbryta vården utom anstalt och återgå till anstaltsvården är sålunda större än motsvarande andel för de villkorligt frigivna. Det är ju också välbekant, att återintagningarna i anstalt av internerade är mycket mera frekventa än fallen av förverkande av villkor-

 

Påföljd År Villkorligt frigivna, vilka förverkat den villkorligt medgivna friheten, och till ungdomsf. el. internering dömda, vilka återintagits i anstalt resp. överförts till vård utom anstalt, 1966—1968Den villk. medgivna friheten förverkad (fä)/återintagna (uf, int) Påföljden upphört² (överförda till vård utom anstalt) SummaFängelse¹1966 1 067 1 680 2 7471967 1 028 1 400 2 4281968 1 022 1 488 2 510Ungdomsfängelse1966 213 137 3501967 196 87 2831968 188 142 330Internering1966 401 ³73 4741967 363 ³99 4621968 393 ³87 480¹ Villkorligt frigivna. — ² Endast för dessa lämnas mera utförliga uppgifter i detföljande, dock vad angår de internerade med undantag för det i not 3 omnämndaantalet personer. — ³ Åren 1966—1968 har vården (påföljden) för 3, 8 resp. 5av dessa upphört efter interneringsnämndens beslut enl. BrB 30: 7 (beredda slutenpsykiatrisk vård i specialsjukhus för psykiskt utvecklingsstörda).

 

ligt medgiven frihet för fängelsefångarna. För de till ungdomsfängelse dömda är andelen återintagna ca 50 %; siffran för år 1967 är dock ej obetydligt högre (nära 70 %).

 

    Återintagna ungdomsfängelseelever och internerade. För de till ungdomsfängelse eller internering dömda, vilkas behandling i anstalt upphört något av åren 1966—1968, föreligger uppgift om antalet, som var återintagna. Medräknade i totalantalet intagna är här samtliga som under året var intagna oavsett anledningen till behandlingens upphörande. Siffrorna återges till jämförelse i härefter intagna tablå.

 

Påföljd År Återintagna ungdomsfängelseelever och internerade, 1966—1968Hela antalet i anstalt intagna, för vilka behandlingen upphört Därav Kv. Återintagna Därav Kv.Ungdomsfängelse1966 477 6 157 11967 451 1 154 —1968 468 2 158 1Internering1966 527 5 360 31967 507 4 382 21968 529 4 393 2

 

 

    Andelen återintagna blir här omkring en tredjedel för de till ungdomsfängelse dömda och — i runt tal — ca 70 % för de till internering dömda.
    För år 1968 föreligger också uppgifter, hurusom återintagningarna fördelar sig efter beslutsinstansen, d. v. s. på domar resp. nämndbeslut. För åren 1966 och 1967 saknas motsvarande uppgifter. Siffrorna för 1968 framläggs i följande tablå.

 

Påföljd Återintagna ungdomsfängelseelever och internerade, 1968Hela antalet Därav p. g. a.Dom NämndbeslutUngdomsfängelse 158 54 104Internering 393 308 85

 

 

    Dom meddelas på grund av brott, nämndbeslut då den dömde på annat sätt åsidosatt sina åligganden. Enligt tablån är brottsfallen mer frekventa bland de internerade än bland ungdomsfängelseeleverna. Enligt för åren 1966 och 1967 tillgängliga siffror, då i stället för den nuvarande uppdelningen på dom och nämndbeslut tillämpades en fördelning på återintagning "på grund av brott" resp. "av annan anledning", synes emellertid i ungdomsfängelsefallen nämndbesluten i åtskilliga fall avsett även brott, i varje fall är rubriceringen i det alldeles övervägande antalet fall denna.

 

Fängelsefångar

 

    Avtjänad strafftid. Avskaffandet av den tidigare obligatoriska villkorliga frigivningen har medfört, att inte endast korttidsfångar, d. v. s. personer som ådömts frihetsstraff på kortare tid än sex månader, utan även de som dömts till frihetsstraff på längre tid och eljest skulle villkorligt frigivits efter avtjänande av viss del av strafftiden, kan få avtjäna denna i sin helhet på anstalt. I stort sett omfattar denna kategori den efter anstaltstiden bestämda klassen av personer, som avtjänat 5 månaders fängelse eller mer. Av följande tablå framgår, att totalantalet sådana fångar åren 1966—1968 motsvarar 2%—4 % av hela antalet under resp. år vid anstaltstidens slut frigivna.

 

Avtjänad strafftid Frigivna vid strafftidens slut1966 1967 1968Hela antalet Därav Kv. Hela antalet Därav Kv. Hela antalet Därav Kv.— 1 mån. 3 084 42 3 362 32 3 540 412—4 mån. 3 273 39 3 264 41 3 301 365—12 mån. 133 4 264 6 252 813— 2 — 24 1 47 —Summa 6 492 85 6 914 80 7 140 85

 

 

    Som av tablån ses, förekommer det att även kvinnor ej villkorligt frigivits utan kvarhållits hela strafftiden på anstalt.
    Av de villkorligt frigivna har mellan 7 % och 9 % frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden; se tablån nedan.

 

År Villkorligt frigivna, 1966—1968, efter avtjänande av1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el mer Summa Därav Kv.1966 258 2 607 2 865 621967 202 2 697 2 899 581968 247 2 828 3 075 60

 

    Fördelningen av de dömda på klasser efter den avtjänade strafftidens längd företer inga mera anmärkningsvärda variationer mellan de olika åren. Av denna anledning återges här endast siffrorna för det sista året i observationsperioden (1968).

 

Avtjänad strafftid Villkorligt frigivna, 1968, efter avtjänande av1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el mer Summa Därav Kv.— 6 mån. 135 1 482 1 617 357— 8 mån. 30 565 595 189—12 mån. 35 504 539 513—24 mån. 32 248 280 125— mån. 15 29 44 1

 

 

    Andelen av de personer, som villkorligt frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden, är större för dem, som har en avtjänad strafftid av mer än 12 månader, än för dem, som har en kortare avtjänad strafftid. En relativt snabbare villkorlig frigivning synes sålunda ha tillämpats i något större utsträckning vid de längre än vid de kortare strafftiderna.

 

    Ålder vid verkställighetens början. En åldersfördelning av de frigivna, avseende åldern vid verkställighetens början, utfaller i stort sett på likartat sätt de olika åren. Siffrorna för år 1968 återges i följande tablå.

 

Ålder vid verkställighetens början Frigivna, 1968Slutligt vid strafftidens slut Villkorligt efter 1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el mer Summa villkorligt frigivna15—17 år 5 1 1 218—20 år 480 23 124 14721—24 år 1 652 90 901 99125—29 år 1 248 43 685 72830—39 år 1 712 45 677 72240—49 år 1 305 27 346 37350—59 år 596 14 84 9860— år 142 4 10 14Summa 7 140 247 2 828 3 075

 

 

    Åldersklasserna 21—24 och 25—29 är talrikare företrädda bland de villkorligt frigivna än bland de vid strafftidens slut frigivna, medan förhållandet är det motsatta för åldersklasserna över 40 år. Denna skillnad i ålders-

 

avseende torde vara karaktäristisk för de två populationerna. Om man i övrigt kan inlägga någon betydelse i de tämligen små variationerna de olika åldersklasserna emellan, skulle det närmast vara en något större frekvensvillkorliga frigivningar efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden i åldersgrupperna 18—20, 21—24 år och över 49 år än i övriga åldersklasser.

 

    Fördelningen mellan öppen och sluten anstalt (avdelning). Av de vid strafftidens slut frigivna har 1968 nära två tredjedelar vistats enbart på öppen anstalt (avdelning). Detta sammanhänger naturligtvis med de korta strafftiderna. Den som undergår fängelse i 3 månader eller kortare tid skall ju som regel vårdas i öppen anstalt; se tablån nedan.

 

Vårdform Frigivna, 1968Vid strafftidens slut Villkorligt efter avtjänande av Summa villkorligt frigivna1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el merEnbart öppen anstalt 4 486 14 145 159Enbart sluten anstalt 1 761 103 1 255 1 358Från öppen tillsluten anstalt 497 24 630 654DäravMisskötsamhet 257 9 393 402Egen begäran 50 5 75 80Annat skäl 190 10 162 172Från sluten tillöppen anstalt 396 106 798 904Summa 7 140 247 2 828 3 075

 

 

    Närmare en fjärdedel har vårdats endast på sluten anstalt, och från öppen till sluten eller från sluten till öppen anstalt har i vartdera fallet överförts ca 6 % till 7 % av hela antalet vid strafftidens slut frigivna.
    Mer än hälften av de från öppen till sluten anstalt överförda har blivit överförda på grund av misskötsamhet av ett eller annat slag.
    Av de villkorligt frigivna har endast en mindre del varit intagna enbart på öppen anstalt (avdelning).
    Några och 40 % av dem som villkorligt frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden har vistats enbart på sluten anstalt. En lika stor andel har överförts från sluten till öppen anstalt och andelen från öppen till sluten anstalt överförda motsvarar 10 %.
    För dem som frigivits efter avtjänande av två tredjedelar eller mer av strafftiden är motsvarande siffror 44 %, 28 % resp. 22 %. Av de från öppen till sluten anstalt (avdelning) överförda har inemot två tredjedelar överförts på grund av misskötsamhet.
    Inslaget av enbart sluten vård är, som härav framgår, i det hela lika stort bland dem som villkorligt frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden som bland dem som frigivits först efter avtjänande av en längre del av strafftiden.
    I följande tablå lämnas en fördelning på klasser, utvisande tiden på slu-

 

ten anstalt i procent av den avtjänade tiden för de på både öppen och sluten anstalt behandlade, åren 1966—1968.

 

Tid på sluten anstalt (avd.) i % av avtjänad strafftid Villkorligt frigivna, 1966—19681966 1967 1968Antal % Antal % Antal %—19 % 188 14,0 248 16,1 132 8,520—39 % 213 15,8 287 18,6 299 19,240—59 % 354 26,3 380 24,6 344 22,060—79 % 338 25,2 356 23,0 383 24,680— % 251 18,7 273 17,7 400 25,7Summa 1 344 100 1 544 100 1 558 100

 

 

    Av dem som villkorligt frigivits 1966 hade, som av tablån ses, mer än hälften behandlingstider på sluten anstalt, motsvarande 40—79 % av den avtjänade strafftiden. Motsvarande siffror för de 1967 och 1968 villkorligt frigivna är något lägre (48 % resp. 47 %). Men andelen med behandlingstider på sluten anstalt, motsvarande 80 % eller mer av den avtjänade strafftiden, som för de åren 1966 och 1967 villkorligt frigivna utgjorde ej fullt en femtedel av hela antalet på både öppen och sluten anstalt behandlade, har för de år 1968 villkorligt frigivna stigit till mer än en fjärdedel.

 

    Frigångsarbete och permission utan bevakning. Frigångsarbete och/eller permission utan bevakning förekommer i mycket ringa utsträckning bland de vid strafftidens slut frigivna, medan inemot

 

Personkategori 1966 1967 1968Hela antalet Därav med frigångs-arb. o/el perm. utan bevakn. Antal % Hela antalet Därav med frigångsarb. o/el perm. utan bevakn. Antal % Hela antalet Därav med frigångsarb. o/el perm. utan bevakn. Antal %Frigivnavid strafftidens slut 6 492 196 3 6 914 371 5 7 140 432 6villk. efter avtjänande av 1/2—2/3 av strafftiden 258 142 55 202 110 54 247 137 552/3 el mer av strafftiden 2 607 1 227 47 2 697 1 480 55 2 828 1 649 58Därav Kv.Frigivnavid strafftidens slut 85 4 5 80 7 9 85 10 12villkorligt efter avtjänande av 1/2—2/3 av strafftiden 10 5 50 4 2 50 9 6 672/3 el mer av strafftiden 52 31 60 54 42 78 51 37 73

 

 

eller mer än hälften av de villkorligt frigivna haft någon av eller båda dessa förmåner; se tablån ovan.
    Frigångsarbete enbart eller jämte permission utan bevakning har förekommit i mycket få fall, bland både de slutligt och de villkorligt frigivna. Av de vid strafftidens slut frigivna har endast ca 6 % haft enbart permission utan bevakning. Sådan permission är däremot vanlig bland de villkorligt frigivna (år 1968 ca 52% av dem som avtjänat mindre än två tredjedelar, resp. 56% av dem som avtjänat två tredjedelar eller mer av strafftiden). Under år 1966 var antalet relativt mindre (45 %) än under de övriga åren (något mer än 50 %). Siffrorna för år 1968 återges i tab. 1, som även visar i vilken utsträckning misskötsamhet förekommit.

 

Tab. 1. Personer vilka 1968 frigivits eller överförts till vård utom anstalt och, antalet av dessa som misskött frigångsarbete och/eller permission (utan bevakning)Personer för vilka anstaltsvården upphörtFängelse, vid strafftidens slut frigivna villkorligt efter Ungdomsfängelse Internering Tillsynsanstalt1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el merEnbart frigångsarbeteHela antalet 19 — 11 1 1 •Därav som misskött sig 6 — 6 1 — •Enbart permission utan bevakningHela antalet 409 128 1 594 317 320 •Därav som misskött sig 194 12 400 176 172 •Både frigångsarbete och permissionHela antalet 4 9 44 44 37 •Därav som misskött sig 4 — 17 34 15 •SamtligaHela antalet 432 137 1 649 362 358 •Därav som misskött sig 204 12 423 211 187 •Därav kvinnorHela antalet 10 6 37 1 3 •Därav som misskött sig 8— 9 1 1 •Varken frigångsarbete el permission 6 708 110 1 179 67 164 670Därav kvinnor 75 3 14 — 1 42Samtliga 7 140 247 2 828 429 522 670Därav kvinnor 85 9 51 1 4 42

 

 

    Av tab. 1 framgår att misskötsamhetsfallen är vanligast bland de vid strafftidens slut frigivna. Av dem som haft frigångsarbete och/eller permission utan bevakning har inte mindre än 47% misskött sig på ett eller annat sätt. Motsvarande procenttal för de villkorligt frigivna är betydligt lägre; för dem som frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av

 

strafftiden endast 9% och för övriga villkorligt frigivna 26 %.
    Av följande tablå, avseende år 1968, kan ses, att det stora procentuella antalet fall av misskötsamhet bland dem som frigivits vid strafftidens slut och haft permission utan bevakning så gott som helt hänför sig till dem som kvarhållits på anstalt efter avtjänande av den strafftid, då de ordinärt skulle ha kunnat villkorligt frigivas. Permissioner förekommer dock även bland det övriga klientelet eller korttidsfångarna.

 

 

Avtjänad strafftid Frigivna vid strafftidens slut, 1968Hela antalet Därav som misskött sigutan per-mission med per-mission antal %—01 mån. 3 484 56 4 7,102—04 mån. 3 134 167 34 20,405—12 mån. 99 153 129 84,313— mån. 14 33 27 81,8Summa 6 731 409 194 47,4

 

 

    Misskötsamhetsfallen utgör, som synes, mer än fyra femtedelar av antalet vid strafftidens slut frigivna, som haft permission utan bevakning och frigivits efter avtjänande av fem månader eller mer av strafftiden.
    Andelen misskötsamhetsfall bland de villkorligt frigivna, som haft permission utan bevakning, ökar, som av följande tablå kan ses, med den avtjänade strafftidens längd. Det procentuella antalet fall av misskötsamhet når dock här aldrig samma nivå som för de vid strafftidens slut frigivna. Procenttalet stannar vid 49 % för dem, som avtjänat 25 månader eller mer av strafftiden mot över 80% för de vid strafftidens slut frigivna.

 

Villkorligt frigivna 1968Hela antalet Därav som misskött sigutan permission med permission antal %—06 mån. 998 619 61 9,907—08 mån. 208 387 75 19,409—12 mån. 95 444 149 33,613—24 mån. 45 235 109 46,425— mån. 7 37 18 48,6Summa 1 353 1 722 412 23,9

 

 

    Andelen misskötsamhetsfall bland dem som frigivits vid strafftidens slut och haft permission utan bevakning har ökat från 1966 till 1967 och även— ehuru obetydligt — från 1967 till 1968. För de villkorligt frigivna är däremot andelen misskötsamhetsfall bland dem som haft permission utan bevakning i stort sett oförändrad dessa år; se tablån nedan.

 

Antalet misskötsamhetsfall bland dem som haft permission utan bevakning, 1966—1968År FrigivnaVid strafftidens slut VillkorligtAntal % Antal %1966 47 26,0 315 24,11967 157 45,9 368 24,31968 194 47,4 412 23,9

 

    Ökningen av misskötsamhetsfallen bland de vid strafftidens slut frigivna, som haft permission utan bevakning, har försiggått jämsides med en ökning av antalet permitterade, se tablån nedan.

 

Vid strafftidens slut frigivna med permission utan bevakning1966 1811967 3421968 409

 

 

    Ökningen kommer i jämförelse med år 1966 till synes i samtliga åldersklasser. Den högsta andelen misskötsamhetsfall återfinns åren 1966—1968 genomgående i åldersklasserna 21—24 och 25—29. Förhållandena år 1968 i detta avseende framgår av tab. 2, som även redovisar de villkorligt frigivna.
    Bland de villkorligt frigivna, som haft permission utan bevakning, visar andelen misskötsamhetsfall inga nämnvärda variationer i de olika åldersklasserna, om man bortser från de åldersklasser, där antalet personer med permissioner är tämligen obetydligt och siffrorna därför osäkra i detta avseende.

 

Tab. 2. Frigivna 1968 (till fängelse dömda), vilka haft permission utan bevakning och antalet av dessa som misskött sig efter ålder m. m.FrigivnaÅlder Vid strafftidens slut VillkorligtHela antalet Därav som misskött sig Hela antaletutan permission med permission antal % utan permission med permission15—17 år 4 1 — — 1 118—20 år 466 14 7 50,0 77 7021—24 år 1 543 109 58 53,2 409 58225—29 år 1 167 81 42 51,9 318 41030—39 år 1 593 119 58 48,7 304 41840—49 år 1 236 69 23 33,3 175 19850—59 år 583 13 5 38,5 61 3760— år 139 3 1 33,3 8 6Summa 6 731 409 194 47,4 1 353 1 722

 

 

Tab. 3. Frigivna och till vård utom anstalt överförda 1968, vilka misskött frigångs-arbete och/eller permission utan bevakning, efter misskötsamhetens art och på-följdFängelse, Frigivna Ungdomsfängelse Internering Summavillkorligt eftervid strafftidens slut 1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el merFrigångsarbeteEnbart brott 1 — 1 3 — 5Enbart uteblivande 3 — 3 2 4 12Enbart missbruk av rusdrycker, tabletter el smugglingsförsök 4 — 8 3 4 19Enbart arbetsvägran 1 — — 1 — 2Enbart annat — — 5 6 4 15Brott och annan missskötsamhet 1 — — 3 1 5Andra kombinationer — — 2 1 — 3Summa 10 — 19 19 13 61Därav kvinnor — — — — — —Permission utan bevakningEnbart brott 4 — 7 19 15 45Enbart uteblivande 99 6 205 58 51 419Enbart missbruk av rusdrycker, tabletter elsmugglingsförsök 31 1 38 22 36 128Enbart arbetsvägran 2 — 1 1 — 4Enbart annat 16 5 48 18 29 116Brott och annan miss-skötsamhet 15 — 33 69 28 145Andra kombinationer 31 — 75 15 16 137Summa 198 12 407 202 175 994Därav kvinnor 8 — 9 1 1 19Tab. 3 ger en fördelning av de år 1968 frigivna, som misskött frigångsarbete resp. permission utan bevakning, efter misskötsamhetens art. Det börobserveras, att den som haft både frigångsarbete och permission i dennatabell är dubbelräknad.

 

Tab. 2 (forts.)SummaDärav som misskött sig Hela antalet Därav som misskött sigantal % utan permission med permission antal %— — 5 2 — —17 24,3 543 84 24 28,6113 19,4 1 952 691 171 24,7109 26,6 1 485 491 151 30,8112 26,8 1 897 537 170 31,752 26,3 1 411 267 75 28,18 21,6 644 50 13 26,01 16,7 147 9 2 22,2412 23,9 8 084 2 131 606 28,4

 

 

28—713005. Svensk Juristtidning 1971

 

    Av tab. 3 framgår att den vanligaste arten av misskötsamhet bland dem som haft permission utan bevakning såväl för de vid strafftidens slut som för de villkorligt frigivna år 1968 är uteblivande. I omkring halva antalet fall har misskötsamheten varit av denna art.

 

    Disciplinär bestraffning. Disciplinära bestraffningar är genomsnittligt sett relativt sällsynta bland de vid strafftidens slut frigivna. Åren 1966—1968 har endast mellan 3 % och 5 % av dem disciplinärt bestraffats. Av de villkorligt frigivna har omkring en fjärdedel ålagts disciplinstraff; se tablån nedan.

 

År Frigivna vid strafftidens slut VillkorligtHela antalet Därav disc. bestraffade Hela antalet Därav disc. bestraffade1966 6 492 226 2 865 6691967 6 914 289 2 899 6241968 7 140 384 3 075 760Därav Kv.1966 85 2 62 101967 80 4 58 61968 85 1 60 3

 

 

    Av följande tablå ses, att av dem, som misskött frigångsarbete och/eller permission utan bevakning, det övervägande flertalet också blivit disciplinärt bestraffade.

 

Personer, som misskött frigångsarbete och/eller permission utan bevakningÅr Frigivnavid strafftidens slut villkorligtHela antalet Därav disc. bestraffade Hela antalet Därav disc. bestraffade1966 59 42 321 2731967 184 139 388 3091968 204 168 435 375Därav Kv.1966 3 2 8 71967 6 4 7 31968 8 19 2

 

 

    Den nära överensstämmelsen i antal medför att en fördelning av de disciplinärt bestraffade efter avtjänad strafftid eller efter ålder vid verkställighetens början i stort sett blir densamma som för utgångspopulationen.
    Disciplinära bestraffningar förekommer också bland dem som inte överhuvud haft eller väl haft men inte misskött frigångsarbete och/eller permission utan bevakning. De vid strafftidens slut åren 1966—1968 frigivna, tillhörande denna kategori, har dock endast i ett fåtal fall — motsvarande 2% till 3 % — varit föremål för disciplinär bestraffning. För de villkor-

 

ligt frigivna är motsvarande procenttal 13%—16 %. De disciplinära bestraffningarna är, såsom man kan vänta sig, i fråga om både de vid strafftidens slut frigivna och de villkorligt frigivna, relativt sett mer frekventa ju längre den avtjänade strafftiden är. Detta överensstämmer med de tidigare gjorda iakttagelserna rörande misskötsamhetsfallen vid frigångsarbete och/eller permission utan bevakning.
    I följande tablå ges en åldersfördelning av det förevarande klientelet.

 

Frigivna, som inte haft eller haft men inte misskött frigångsarbete och/eller permission utan bevakning, 1968 Personkategori Ålder vid verkställig-hetens början Samtliga Därav disc. bestraffadeAntal % Antal %Frigivna vid strafftidens slut15—17 år 5 0,1 － －18—20 år 472 6,8 20 9,321—24 år 1 590 22,9 84 38,925—29 år 1204 17,4 54 25,030—39 år 1 652 23,8 39 18,040—49 år 1 281 18,5 12 5,650—59 år 591 8,5 6 2,860— år 141 2,0 1 0,5Summa 6 936 100 216 100Villkorligt frigivna15—17 år 2 0,1 — —18—20 år 129 4,9 27 7,021—24 år 871 33,0 178 46,225—29 år 614 23,3 110 28,630—39 år 605 22,9 57 14,840—49 år 317 12,0 10 2,650—59 år 89 3,4 2 0,560— år 13 0,5 1 0,3Summa 2 640 100 385 100

 

 

    De disciplinära bestraffningarna är, enligt vad tablån utvisar, mera frekventa i åldersklasserna 18—20, 21—24 och 25—29 år än i övriga åldersklasser och detta vad gäller både de vid strafftidens slut frigivna och de villkorligt frigivna. Sålunda är dessa åldersklasser mera talrikt företrädda bland de disciplinärt bestraffade än i den population dessa utgått från, medan förhållandet är det motsatta i de äldre åldersklasserna.
    Bland de disciplinära bestraffningarna är den helt dominerande inneslutning i enrum. Av de disciplinärt bestraffade, vilka 1968 frigavs vid strafftidens slut (384), hade 315 eller 82% varit föremål antingen enbart för sådan bestraffning eller dessutom för bestraffning av annat slag. För dem som villkorligt frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden (20) är motsvarande siffror 14 personer resp. 70% och för dem som villkorligt frigivits senare (740) 612 personer resp. 83 %; se tab. 4. Det bör uppmärksammas, att tabellen utvisar antalet bestraffade personer, inte antalet bestraffningar.

 

Tab. 4. Frigivna (till fängelse dömda) 1968, vilka disciplinärt bestraffats efter bestraffningens art m. m.Bestraffningens art FrigivnaVid strafftidens slut Villkorligt efter Summa1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el merEnrum 259 13 501 773Strafftidsförlängning 5 1 12 18Annan åtgärd 62 5 109 176Enrum o. strafftidsförlängn. 47 1 75 123Strafftidsförlängning i andra kombinationer 2 — 7 9Enrum och annan åtgärd 9 — 36 45Summa 384 20 740 1 144Därav kvinnor 1 — 3 4

 

    Andelen fall av inneslutning i enrum (enbart eller jämte annan bestraffning) har i fråga om dem som villkorligt frigivits efter avtjänande av två tredjedelar av strafftiden eller mer i jämförelse med år 1966 nedgått något eller från 92% år 1966 till 83% år 1968. Detsamma gäller strafftidsförlängningarna, som nedgått från 18 % år 1966 till 13 % år 1968 för denna kategori villkorligt frigivna, medan andelen fall av "annan åtgärd", d. v. s. ej specificerad bestraffning, i stället ökat från 4 % år 1966 till 15 % år 1968.

 

    Särskilda föreskrifter vid villkorlig frigivning. Tab. 5 visar i vilken utsträckning särskilda föreskrifter meddelats dem som villkorligt frigavs 1968. Det procentuella antalet fall, i vilka sådana före-

 

Tab. 5. Villkorligt frigivna och till vård utom anstalt överförda 1968 och antalet av dessa som därvid meddelats särskilda föreskrifterSärskilda föreskrifter Fängelse Ungdomsfängelse Internering SummaVillkorligt frigivna efter Summa1/2—2/3 av strafftiden 2/3 el merEj meddelade 142 1 935 2 077 309 401 2 787Meddelade 105 893 998 120 121 1 239Enbart vistelseort/bostad — 10 10 12 12 34Enbart arbetsförtjänst 3 7 10 — — 10Enbart utbildning 20 51 71 4 4 79Enbart arb.-anställning 47 571 618 5 6 629Bruk av alkoholh. drycker, läkarvård, nykterhetsvård, enbart el. i kombination 16 93 109 13 10 132Enbart skadestånd 2 12 14 — — 14Andra kombinationer 17 149 166 86 89 341Summa 247 2 828 3 075 429 522 4 026Därav kvinnor 9 51 60 1 4 65

 

 

skrifter meddelats, växlar en del åren 1966—1968, särskilt i fråga om det förhållandevis ringa antalet personer, som villkorligt frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden. Genomgående har det dock relativt sett varit vanligare, att sådana föreskrifter meddelats denna kategori vid villkorlig frigivning än dem som villkorligt frigivits först efter avtjänande av två tredjedelar eller mer av strafftiden.
    Av tab. 5 framgår att särskilda föreskrifter år 1968 meddelats 105 personer, som villkorligt frigivits efter avtjänande av mindre än två tredjedelar av strafftiden, motsvarande 43% av totalantalet (247). Motsvarande siffror för dem som villkorligt frigivits först efter avtjänande av större del av strafftiden är 893 resp. 32 % (2 828).
    I de fall, då föreskrift av endast en art meddelats har den vanligast förekommande gällt arbetsanställning. Av hela antalet personer, vilka villkorligt frigivits, har omkring en femtedel fått denna typ av föreskrifter. I jämförelse med år 1966 har den erhållit en något ökad användning.

 

Ungdomsfängelseelever och internerade
    Behandlingstider på anstalt. Ungdomsfängelse. Behandlingen av den som dömts till ungdomsfängelse får pågå under högst 5 år, varav högst 3 år i anstalt. Begår den dömde brott, kan dessa tider i vissa fall förlängas till 6 resp. 4 år. Till vård utom anstalt får den dömde i regel inte överföras förrän 1 år förflutit efter intagningen i anstalt.⁴ I följande tablå lämnas en fördelning av de till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt, efter den tid behandlingen i anstalt varat. Tablån lämnar uppgift också om de återintagna.

 

Till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt 1966—1968Anstaltstid 1966 1967 1968Hela antalet Därav återintagna Kv. Hela antalet Därav återintagna Kv. Hela antalet Därav återintagna Kv.t. o. m. 1 år 258 121 4 219 130 1 203 127 1över 1 t. o. m. 2 år 183 26 2 183 19 — 196 13 —över 2 t. o. m. 3 år 27 7 — 26 3 — 29 2 —över 3 t. o. m. 4 år 3 2 — 3 1 — 1 — —Summa 471 156 6 431 153 1 429 142 1

 

 

    Behandlingstider på upp till och med 1 år är, som framgår av tablån, vanliga, liksom behandlingstider på 1—2 år. Efterhand har emellertid — i samband med en nedgång av antalet till vård utom anstalt överförda — en viss förskjutning mot längre behandlingstider skett åren 1966—1968. Sålunda har antalet dömda med anstaltstider på upp till och med 1 år nedgått från 55% år 1966 till 47% år 1968 av hela antalet dömda, som överförts till vård i frihet. Samtidigt har andelen dömda med anstaltstider över 1 år t. o. m. 2 år ökat från 39% år 1966 till 46% år 1968.⁵ Möjligen är detta en följd av de nya bestämmelserna i BrB, vilka torde lett till en

 

⁴ Beträffande tillämpligheten av äldre bestämmelser se s. 420 f.

⁵ Förhållandet blir än mer markerat, om motsvarande beräkning görs endast för de "första gången intagna". 

noggrannare prövning av och skärpta krav i det individuella fallet vid meddelande av beslut om överförande till vård utom anstalt. Emellertid har samtidigt inslaget av vård enbart på öppen anstalt (avdelning) ökat, särskilt vid längre anstaltstider (se s. 439). Av de återintagna återfinns det övervägande flertalet bland de dömda med en anstaltstid t. o. m. 1 år. Detta torde emellertid till dels vara en följd av att såsom "anstaltstid" för återintagna redovisas endast den tid de tillbringat på anstalt efter återintagningen och att denna tid som regel blir kortare än eljest normalt är fallet.

 

    Internering. För den som dömts till internering fastställes en minsta tid för omhändertagande i anstalt, minst 1 och högst 12 år. Utöver minsta tiden kan vården i anstalt fortgå sammanlagt 3 år eller, om minsta tiden är 5 år eller däröver, sammanlagt 6 år. Efter medgivande av domstol kan dessa tider förlängas med 3 år för varje gång.⁶ Följande tablå visar, hur de till internering dömda fördelar sig efter den tid omhändertagandet i anstalt pågått, åren 1966—1968. Uppgift lämnas dels för totalantalet överförda, dels för dem av dessa, som är återintagna.

 

 

Till internering dömda, som överförts till vård utom anstalt 1966—1968Hela antalet Därav återintagna Kv. Hela antalet Därav återintagna Kv. Hela antalet Därav återintagna Kv.t. o. m. 1 år 266 238 — 227 215 1 222 219 1över 1 t. o. m. 2 år 193 96 2 206 129 1 201 125 2över 2 t. o. m. 5 år 55 26 3 53 30 2 86 42 1över 5 t. o. m. 9 år 4 — — 8 2 — 12 2 —över 9 år — — — 1 — — 1 1 —Summa 518 360 5 495 376 4 522 389 4

 

 

    Liksom i fråga om ungdomsfängelse kan för internering en förskjutning mot längre tider för omhändertagande på anstalt noteras för de åren 1966—1968 överförda. Andelen dömda, som vårdats på anstalt högst t. o. m. 2 år, har sålunda nedgått från ca 89% för de år 1966 överförda till 81 % förde år 1968 överförda. Det största antalet återintagna har klassen med anstaltstider på högst 1 år. Av de intagna i denna klass, som överfördes till öppen vård 1968, var så gott som samtliga sådana som var återintagna (99 %). Liksom i fråga om ungdomsfängelse är vid internering såsom tid på anstalt för de återintagna räknad endast den tid, som infaller efter återintagningen.

 

    Ålder vid tiden för intagningen på anstalt. Fördelningen av de till ungdomsfängelse och internering dömda, som överförts till vård utom anstalt 1968, på klasser efter åldern vid intagningen på anstalt framgår av följande tablå.

 

⁶ Beträffande tillämpligheten av äldre bestämmelser se s. 420 f.

 

Till ungdomsfängelse eller internering dömda, överförda till vård utom anstalt 1968Ålder vid tiden för intagningen på anstalt Ungdomsfängelse Internering15—17 år 20 —18—20 år 345 —21—24 år 64 925—29 år . 6130—39 år . 21340—49 år . 16450—59 år . 6460— år . 11Summa 429 522

 

    Fördelningen mellan öppen och sluten anstalt (avdelning). Fördelningen mellan öppen och sluten anstalt (avdelning) av de internerade, som åren 1966—1968 överförts till vård utom anstalt, visar vissa oregelbundenheter mellan de olika åren, medan för de till ungdomsfängelse dömda en viss minskning kan iakttas av inslaget på sluten anstalt vårdade.
    I följande tablå lämnas en fördelning efter vårdform av de till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt 1966—1968, och av de internerade, som överförts till vård utom anstalt 1968.

 

Till ungdomsfängelse eller internering dömda, som överförts till vård utom anstaltVårdform Ungdomsfängelse Internering1966 1967 1968 1968Hela antalet Därav återin tagna Hela antalet Därav återin tagna Hela antalet Därav återin tagna Hela antalet Därav återin tagnaEnbart öppen anstalt 26 19 24 24 72 33 — —Enbart sluten anstalt 256 112 246 106 153 69 271 204Överförda från:Öppen till sluten anstalt 56 15 49 10 72 16 85 56Därav p. g. a.misskötsamhet 37 8 30 7 52 9 53 31andra skäl 19 7 19 3 20 7 32 25Sluten till öppenanstalt 133 10 112 13 132 24 166 129Summa 471 156 431 153 429 142 522 389

 

 

    Antalet till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt 1968 och som vårdats enbart på sluten anstalt (avdelning), motsvarar 36% mot 54 % år 1966 och 57 % år 1967. Samtidigt har andelen på enbart öppen anstalt vårdade ökat till 17% år 1968 mot 6% åren 1966 och 1967. En viss ökning noteras också för andelen vårdade, som överförts från öppen till sluten anstalt (till 17% 1968 från ca 12% 1966). En motsvarande

 

tendens till ökning av inslaget av öppen vård kan iakttagas i fråga om de återintagna. Bland de internerade, som överförts till vård utom anstalt 1968, är inslaget av de enbart på sluten anstalt vårdade högre än bland de till ungdomsfängelse dömda (52% mot 36 % för de till ungdomsfängelse dömda).

 

    Frigångsarbete och/eller permission utan bevakning. Bland de till ungdomsfängelse eller internering dömda är det mera sällsynt än bland de villkorligt frigivna, att varken frigångsarbete eller permission utan bevakning förekommit. Av de till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt 1968 (429), har 84% haft någon av eller båda dessa förmåner, av de till internering dömda (522) 69 %. Enbart frigångsarbete har förekommit endast i ett fall, medan 12 % av de till ungdomsfängelse dömda och 10 % av de till internering dömda, som haft frigångsarbete och/eller permission utan bevakning, haft båda dessa förmåner och återstoden enbart permission utan bevakning; se tab. 1.
    Antalet misskötsamhetsfall motsvarar, som av tab. 1 kan ses, för dem som dömts till ungdomsfängelse eller internering och år 1968 överförts till vård utom anstalt 58% resp. 52% av hela antalet som haft frigångsarbete och/eller permission utan bevakning. För det förhållandevis ringa antalet dömda, som haft både frigångsarbete och permission utan bevakning varierar andelen misskötsamhetsfall i ganska hög grad från år till år, medan den för dem som endast haft permission utan bevakning är mera stabil under observationsperioden. För dem, som överfördes till vård utom anstalt år 1966, var misskötsamhetsfallens andel av totalantalet dömda med frigångsarbete och/eller permission utan bevakning väsentligt lägre än åren 1967 och 1968 (för de till ungdomsfängelse dömda 47 % 1966 mot 56% resp. 58% åren 1967 och 1968 samt för de till internering dömda 40% år 1966 mot 52% åren 1967 och 1968.
    Tab. 3 redovisar misskötsamhetens art för de till ungdomsfängelse och internering dömda, som överförts till vård utom anstalt 1968 och som missskött frigångsarbete eller permission utan bevakning. De, som misskött båda dessa förmåner, är i denna tabell dubbelredovisade.
    Det framgår att den vanligaste formen av misskötsamhet vid permission utan bevakning bland dem, som dömts till ungdomsfängelse, är "brott och annan misskötsamhet". Omkring 34% av de till ungdomsfängelse dömda, som misskött sig, har gjort sig skyldiga till sådan form av misskötsamhet. Närmast i ordningen kommer "enbart uteblivande". Andelen sådana missskötsamhetsfall motsvarar 29 %. Bland de internerade, som misskött permission utan bevakning, är den vanligaste formen av misskötsamhet "enbart uteblivande". Av hela antalet internerade, som misskött dylik permission, har 29% gjort sig skyldiga till sådan misskötsamhet. Härnäst kommer för de internerade "enbart missbruk av rusdrycker, tabletter eller smugglingsförsök" (21 %). Rangordningen varierar något under de olika åren.

 

    Särskilda föreskrifter. Särskilda föreskrifter har i ökad omfattning meddelats de till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt åren 1966—1968. Av de år 1968 överförda har sålunda inemot 28% meddelats särskilda föreskrifter, medan motsvarande siffror för de åren 1966 och 1967 överförda är 10% resp. 13 %, se följande tablå.

 

    Till vård utom anstalt överfördaÅr Ungdomsfängelse InterneringHela antalet Därav meddelade särsk. föreskrifter Hela antalet Därav meddelade särsk. föreskrifterAntal % Antal %1966 471 48 10 518 195 381967 431 58 13 495 143 291968 429 120 28 522 121 23

 

    För de till internering dömda synes utvecklingen ha varit den motsatta. Meddelandet av särskilda föreskrifter har blivit mindre vanligt för de på senare år till vård utom anstalt överförda. En fördelning av de dömda, som meddelats särskilda föreskrifter efter föreskriftens art, lämnas i tab. 5.

 

    Disciplinär bestraffning. Bland de till ungdomsfängelse eller internering dömda, som överförts till vård utom anstalt åren 1966—1968, har antalet disciplinärt bestraffade ökat för de till ungdomsfängelse dömda från inemot 35% år 1966 till 47 % år 1968. Motsvarande siffror för de till internering dömda är 4 % resp. 9 %. En ökning av antalet disciplinärt bestraffade noteras också för de i anstalt återintagna, men andelen disciplinärt bestraffade är för de återintagna genomgående mindre än för totalantalet till ungdomsfängelse eller internering dessa år dömda. Detta förhållande får emellertid ses mot bakgrund därav, att för de återintagna såsom"anstaltstid" är räknad endast den tid de tillbringat i anstalt efter återintagningen och att denna som regel torde vara kortare än som eljest normalt är fallet, d. v. s. den redovisade tid de stått "under risk för disciplinär bestraffning" är kortare för de "återintagna". Se tablån nedan.

 

Till ungdomsfängelse eller internering dömda, som överförts till vård utom anstalt 1966—1968År Ungdomsfängelse InterneringHela antalet Disc. bestr. Återintagna Disc. bestr. Hela antalet Disc. bestr. Återintagna Disc. bestr. Antal1966 471 164 156 29 518 21 360 121967 431 168 153 38 495 28 376 201968 429 202 142 35 522 47 389 26Procent1966 100 35 100 18 100 4 100 31967 100 39 100 25 100 6 100 51968 100 47 100 25 100 9 100 7

 

 

    De disciplinära bestraffningarna av de till ungdomsfängelse dömda har huvudsakligen gällt personer, som misskött frigångsarbete och/eller permission utan bevakning. Av dessa har bland de år 1968 till vård utom anstalt överförda 76 % varit föremål för en eller flera disciplinära åtgärder, medan motsvarande siffror för övriga till ungdomsfängelse dömda och år 1968 till

 

vård utom anstalt överförda är 19 %. Andelen disciplinärt bestraffade ökar vid stigande behandlingstider och inneslutning i enrum enbart eller jämte annan disciplinär åtgärd har varit den helt dominerande disciplinära bestraffningsåtgärden.

 

 

Skyddstillsyn, s. k. tillsynsanstalt

 

Av de till skyddstillsyn dömda, som behandlats på tillsynsanstalt och överförts till vård i frihet åren 1966—1968, har det övervägande flertalet eller omkring 90% behandlats enbart på öppen anstalt, enligt vad som ses av följande tablå. Däri anges även antalet disciplinärt bestraffade.

 

I tillsynsanstalt behandlade, vilka överförts till vård i frihet, 1966—1968År Hela antalet Därav Enbart på öppen anstalt Överförda från öppen t. sluten anstalt Kv.1966 563 523 40 251967 681 615 66 331968 760 664 96 42Därav discipl. bestraffade1966 51 19 32 11967 75 24 51 —1968 63 11 52 1

 

 

    Av dem som överförts från öppen till sluten anstalt har det övervägande flertalet (78, 85 och 63 % åren 1966—1968) överförts på grund av missskötsamhet.
    öppen anstalt anstalt
    De disciplinära bestraffningarna är, som tablån visar, relativt sett vanligast bland dem som överförts från öppen till sluten anstalt.
    En fördelning av de i tillsynsanstalt behandlade efter den tid de tillbringat i anstalt lämnas i följande tablå.

 

I tillsynsanstalt behandlade, vilka överförts till vård utom anstalt 1966—1968År Hela antalet Därav med en anstaltstid avt. o. m. 1 mån. över 1 mån.1966 563 414 1491967 681 479 2021968 760 521 239Därav Kv.1966 25 9 161967 33 20 131968 42 19 23

 

 

    Följande tablå ger en fördelning av de på tillsynsanstalt behandlade, som överförts till vård i frihet 1968, efter åldern vid verkställighetens början.

 

På tillsynsanstalt behandlade, som överförts till vård i frihet 1968Ålder vid verkställighetens början Ålder vid verkställighetens början15—17 år — 30—39 år 3118—20 år 431 40—49 år 1421—24 år 233 50—59 år 225—29 år 49 Summa 760

 

    Något mer än 87% av de på tillsynsanstalt behandlade är i åldern 18—24 år. På åldersgruppen 18—20 år kommer närmare 57 %. Åldersfördelningen är i stort sett densamma för dem som slutade sin anstaltsbehandling 1966 och 1967.

 

 

 

Vård utom anstalt
Påföljdens upphörande. För de villkorligt frigivna, för vilka påföljden upphört 1966—1968, har övervakningen i regel upphört först vid prövotidens slut. Endast för 2 %—3 % av dem, för vilka påföljden upphörde 1967 eller 1968, har övervakningen upphört före prövotidens slut. I ett antal fall har emellertid övervakningen upptagits på nytt. För de till ungdomsfängelse dömda har påföljden normalt upphört före utgången av längsta behandlingstiden och för de till internering dömda, innan övervakningen fortgått 5 år; se följande tablå.

 

Villkorligt frigivna samt till vård utom anstalt överförda, av till ungdomsfängelse eller internering dömda, för vilka påföljden upphört 1966—1968Kategori 1966 1967 1968Villkorligt frigivna 1 680 1 400 1 488Därav, för vilka övervakningen upphörtvid prövotidens slut 1 660 1 362 1 457tidigare 20 38 31Ungdomsfängelse 137 87 144Därav, för vilka påföljden upphörtvid utgången av längsta behandlingstiden 10 34 20tidigare 127 53 122Internering 61 91 82Därav, för vilka påföljden upphörtdå övervakningen pågått 5 år 2 12 7tidigare 59 79 75

 

 

    Villkorligt frigivna: Prövotid, särskilda föreskrifter m. m.⁷ Prövotiden för de villkorligt frigivna, för vilka påföljden upphört 1966—1968, har i regel inte överstigit 1 år; se tablån överst på nästa sida.

 

⁷ Beträffande tillämpligheten av äldre bestämmelser se s. 420 f.

 

Villkorligt frigivna, för vilka påföljden upphört 1966—1968Prövotid 1966 1967 1968Hela antalet Kv. Hela antalet Kv. Hela antalet Kv.t. o. m. 1 år 1 625 63 1 338 23 1 333 36över 1 t. o. m. 3 år 52 2 61 4 155 1över 3 år 3 — 1 — — —Summa 1 680 65 1 400 27 1 488 37Därav, för vilka nya el. ändrade föreskriftermeddelats 114 — 116 — 136 —

 

    Nya eller ändrade särskilda föreskrifter har, som också kan ses av tablån, endast mera sällan meddelats de villkorligt frigivna under prövotiden (7 %-9 %).
    Följande tablå visar, i vilken utsträckning de villkorligt frigivna fått prövotiden förlängd, meddelats varning eller föreläggande vid vite att iaktta meddelad föreskrift i anledning av att brott befunnits ha begåtts eller annan misskötsamhet ådagalagts.

 

Anledning till den beslutade åtgärden Villkorligt frigivna, för vilka påföljden upphört 1966—19681966 1967 1968BrottPrövotiden förlängd 10 16 23Varning — — 1Vitesföreläggande — — —Prövotiden förlängd och vitesföreläggande el. varning meddelad — — —Varning och vitesföreläggande — — —Summa 10 16 24Annan misskötsamhetPrövotiden förlängd 5 11 9Varning 65 68 72Vitesföreläggande — — —Prövotiden förlängd o. vitesförel. el varning meddelad 10 11 8Varning och vitesföreläggande — — 1Summa 80 90 90Brott o. annan misskötsamhet 3 — —Totalt 93 106 114

 

 

    Åtgärder, som här avses, har som synes beslutats beträffande tillhopa 93 av de villkorligt frigivna, för vilka påföljden upphört 1966. Av dessa har 7 varit kvinnor. Motsvarande siffror för dem, för vilka påföljden upphört 1967 och 1968, är 106, varav 5 kvinnor, resp. 114, varav 3 kvinnor. Totalt motsvarar detta för de olika åren mellan 6% och 8 % av antalet villkorligt frigivna, för vilka påföljden upphört resp. år.

 

    Ungdomsfängelse: Övervakningstid, särskilda föreskifter m. m. Förordnande att påföljden skall upphöra för den som dömts till ungdomsfängelse får inte meddelas, förrän vården utom anstalt pågått under en sammanhängande tid av två år, såvida inte särskilda skäl därtill föreligger. Meddelas inte sådant förordnande upphör påföljden vid utgången av längsta behandlingstiden (fem eller ev. sex år, varav högst tre resp. fyra år i anstalt).⁸ Av följande tablå ses, att av dem, för vilka påföljden upphört 1966, samtliga utom en stått under övervakning högst under en sammanhängande tid av två år. Men av dem, för vilka påföljden upphört åren 1967 och 1968, har inemot två tredjedelar resp. fyra femtedelar haft övervakningstider (tiden för behandling utom anstalt) överstigande två år. En ändring synes således ha skett i ungdomsfängelsenämndens praxis vid meddelande av förordnande om påföljdens upphörande. Detta torde vara en följd av de nya bestämmelserna i BrB. Dessa torde ha lett till en noggrannare prövning i det individuella fallet av tidpunkten för påföljdens upphörande än enligt tidigare praxis.

 

Till ungdomsfängelse dömda, för vilka påföljden upphört 1966—1968Övervakningstid 1966 1967 1968Hela antalet Kv. Hela antalet Kv. Hela antalet Kv.T. o. m. 2 år 136 9 33 2 32 1Över 2 t. o. m. 3 år 1 — 54 1 105 5Över 3 år — — — — 5 —Summa 137 9 87 3 142 6Därav meddelade nya/ändrade särskilda föreskrifter 4 . . 2 . . 8

 

 

    Varning eller föreläggande vid vite att iaktta meddelade föreskrifter i anledning av att brott befunnits vara begånget och/eller på grund av annan misskötsamhet har meddelats 8 av de till ungdomsfängelse dömda, för vilka påföljden upphört år 1968 (för tidigare år saknas uppgifter).
    Internering: Övervakningstid, särskilda föreskrifter. I fråga om internerade gäller, att förordnande att påföljden skall upphöra inte får meddelas, förrän tre år förflutit efter det den dömde senast överfördes till vård utom anstalt, såvida inte särskilda skäl därtill föreligger. Har den dömde stått under övervakning under en sammanhängande tid av tre år skall prövas, huruvida påföljden må upphöra. Har övervakningen pågått under fem år, skall påföljden upphöra. Härefter intagna tablå visar, hur de till internering dömda, för vilka påföljden upphört åren 1966—1968, fördelar sig på klasser efter övervakningstidens längd (tiden för behandling utom anstalt). Tablån visar också, i vilken utsträckning nya eller ändrade särskilda föreskrifter meddelats under övervakningstiden.

 

⁸ Beträffande tillämpligheten av äldre bestämmelser se s. 420 f.

 

Till internering dömda, för vilka påföljden upphört 1966—1968Övervakningstid 1966 1967 1968Hela antalet Kv. Hela antalet Kv. Hela antalet Kv.T. o. m. 3 år 22 — 27 — 31Över 3 t. o. m. 4 år 32 — 48 1 42 —Över 4 år 16 — 16 — 9Summa 70 — 91 1 82 —Därav meddelade nya el. ändrade särskilda föreskrifter 21 — 29 .. 6 —

 

    Varning eller föreläggande vid vite att iaktta meddelad föreskrift i anledning av begånget brott eller eljest ådagalagd misskötsamhet har meddelats 11 av de till internering dömda, för vilka påföljden upphört 1968 (för tidigare år saknas uppgifter).

 

    Åldersfördelning. Härefter intagna tablå ger en fördelning efter ålder vid tiden för frivårdens början av de villkorligt frigivna och till ungdomsfängelse eller internering dömda, för vilka påföljden upphört 1968.

 

Villkorligt frigivna samt till vård utom anstalt överförda av till ungdomsfängelse eller internering dömda, för vilka påföljden upphört 1968Ålder vid tiden för frivårdens början Villkorligt fängelse Ungdomsfrigivna Internering Summa Kv.15—17 år — 1 — 1 —18—20 år 46 82 — 128 121—24 år 406 59 — 465 725—29 år 382 . 5 387 930—39 år 353 . 37 390 1140—49 år 218 . 25 243 850—59 år 70 . 14 84 160— år 13 . 1 14 —Summa 1 488 142 82 1 712 37

 

 

    Åldersfördelningen för dem, för vilka påföljden upphört åren 1966 och 1967, är i stort sett densamma som för dem, för vilka påföljden upphört år 1968.

 

Sammanfattning

 

De i det föregående framlagda siffrorna beträffande de till fängelse, ungdomsfängelse eller internering eller till behandling i tillsynsanstalt dömda, vilka slutligt eller villkorligt frigivits eller överförts till vård utom anstalt eller för vilka — efter villkorlig frigivning eller överförande till vård utom anstalt — påföljden upphört något av åren 1966—1968, kan sammanfattningsvis sägas i huvudsak ha visat följande.

 

    Slopandet av den obligatoriska villkorliga frigivningen fr. o. m. d. 1 jan. 1966 har medfört, att ett antal av de till fängelse dömda personer, vilka eljest skulle ha kunnat villkorligt frigivas, fått avtjäna hela strafftiden i anstalt. Deras antal uppgick vartdera året 1967 och 1968 till ca 300 och motsvarade 2% till 4 % av hela antalet vid strafftidens slut frigivna.
    Åldersklasserna 21—24 och 25—29 år är, som man kan vänta, talrikare företrädda bland de villkorligt frigivna än bland de vid strafftidens slut frigivna, medan förhållandet är det motsatta för åldersklasserna över 40 år.
    Av de år 1968 vid strafftidens slut frigivna har närmare en fjärdedel vårdats endast på sluten anstalt och ca 6 % överförts från öppen till sluten anstalt, varav mer än hälften på grund av misskötsamhet av något slag. För de samma år villkorligt frigivna, som frigivits efter avtjänande av två tredjedelar eller mer av strafftiden, är motsvarande siffror några och 40 %, 22% resp. inemot två tredjedelar.
    Av de på både öppen och sluten anstalt behandlade villkorligt frigivna har omkring hälften haft behandlingstider på sluten anstalt motsvarande 40 % till 79% av den avtjänade strafftiden, och andelen med behandlingstider på sluten anstalt, motsvarande 80% eller mer av den avtjänade strafftiden, har ökat från ej fullt en femtedel för de åren 1966 och 1967 villkorligt frigivna till mer än en fjärdedel för de år 1968 villkorligt frigivna.
    Frigångsarbete och/eller permission utan bevakning har omkring hälften av de villkorligt frigivna haft. Vanligast förekommande har permission utan bevakning varit (56 % av de år 1968 villkorligt frigivna, som avtjänat två tredjedelar eller mer av strafftiden).
    Misskötsamhetsfallen under frigångsarbete och/eller permission utan bevakning är relativt sett vanligast bland de vid strafftidens slut frigivna och hänför sig här så gott som helt till dem som kvarhållits på anstalt efter avtjänande av den strafftid, då de ordinärt skulle ha kunnat villkorligt friges. Den vanligaste arten av misskötsamhet under permission (utan bevakning) är "uteblivande".
    Av de villkorligt frigivna har omkring en fjärdedel ålagts disciplinär bestraffning. Det övervägande flertalet disciplinärt bestraffade har misskött frigångsarbete och/eller permission (utan bevakning). Relativt sett är de disciplinära bestraffningarna mer frekventa ju längre den avtjänade strafftiden är och mer frekventa i åldersklasserna 18—20, 21—24 och 25—29 år än i övriga åldersklasser. Den helt dominerande formen av disciplinärbestraffning har varit inneslutning i enrum, även om användningen härav relativt sett något minskat bland de under senare år villkorligt frigivna.
    Antalet till ungdomsfängelse dömda med anstaltstider på upp t. o. m. 1 år har nedgått från 55% för de år 1966 till vård utom anstalt överförda till 47% för de år 1968 överförda, möjligen som en följd av de nya bestämmelserna i detta avseende i BrB. Samtidigt har emellertid inslaget av vård på öppen anstalt (avdelning) ökat, särskilt vid längre anstaltstider.
    Av de till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt 1968, har 84 % haft frigångsarbete och/eller permission utan bevakning, huvudsakligen enbart permission utan bevakning. Antalet misskötsamhetsfall under frigångsarbete och/eller permission utan bevakning motsvarar 58 %. Den vanligaste misskötsamhetsanledningen har varit "brott och annan

 

misskötsamhet" eller "enbart uteblivande".
    För de till ungdomsfängelse dömda, som överförts till vård utom anstalt 1966—1968, har antalet disciplinärt bestraffade ökat från 35 % till 47% av totalantalet. Liksom för de villkorligt frigivna ökar andelen disciplinärt bestraffade bland ungdomsfängelseeleverna vid längre behandlingstider.
    Av de ungdomsfängelseelever, för vilka påföljden upphört 1967 eller 1968, har inemot två tredjedelar resp. fyra femtedelar haft övervakningstider överstigande 2 år, medan detta praktiskt taget inte alls förekommit bland dem, för vilka påföljden upphört 1966. Denna utveckling torde vara en följd av de nya bestämmelserna i BrB, vilka torde ha lett till en noggrannare prövning i det individuella fallet av tidpunkten för påföljdens upphörande.