AXEL ADLERCREUTZ. Avtal. Lärobok i allmän avtalsrätt. Lund 1971. Norstedts. 116 s. Kr. 20: 00.
STIG JØRGENSEN. Kontraktsret. 1 Bind. Aftaler. Kbhvn 1971. Juristforbundets forlag. 229 s. Dkr. 42:00.

 

På senare tid har floran av juridiska läroböcker vuxit ganska kraftigt. Många och tjocka läroböcker gör emellertid livet arbetsamt för en student, och studietillvaron var nog ur vissa synpunkter behagligare förr, då risken att bli galen genom för mycken lärdom var mera begränsad. I varje fall

 

har det växande rättsliga materialet i form av alltmera komplicerade samhällsförhållanden samt nya rättsområden och lagar nödvändiggjort en stark sovring av kunskapsstoffet. Eftersom blott översiktliga kunskaper kan inhämtas på de flesta rättsområden, finns det ett behcv av korta läroböcker i perifera ämnesavsnitt eller åtminstone av läroböcker i vilka lärostoffet lätt kan urskiljas.
    Axel Adlercreutz' rubricerade lärobok bygger på hans välkända kompendier Avtalsrätt I och II (utgivna av Juridiska föreningen i Lund). De allmänna, inledande kapitlen samt framställningen om slutande av avtal, om fullmakt och om avtals ogiltighet återger i stort sett Avtalsrätt I, även om vissa partier i kompendiet utelämnats. Den systematiskt upplagda och ingående framställningen om avtalstolkning i Avtalsrätt II har skurits ner kraftigare till ett kapitel om 10 sidor. I boken förekommer emellertid också tillägg till texten i kompendierna. Bl. a. beskriver författaren kortfattat ur avtalsrättslig synpunkt hemförsäljningslagen, och inom ramen för ett särskilt kapitel om otillbörliga avtalsvillkor beröres också 1971 års lag om förbud mot sådana villkor.
    Boken är synbarligen skriven av en pedagogiskt programmerad författare, som — vilket framgår av förordet — velat skriva en kort lärobok, användbar på olika sätt. Den är tänkt dels som en orientering för studenter i handelsrätt vid samhällsvetenskaplig fakultet, dels som en faktabok om det absolut nödvändiga lärostoffet i civilrätt I i juris kandidatexamen. I några hänseenden öppnas dörren på glänt till en problemdiskussion, t. ex. betr. andra mönster för avtalsslut än enligt 1 kap. avtalslagen och betr. de otillbörliga avtalsvillkoren.
    Även inom ramen för bokens uppläggning skulle jag för min del gärna här och var ha sett ett fylligare angivande av ändamålsresonemang till förklaring av en rättsregel liksom något flera, praktiska tillämpningsexempel i den nu ganska abstrakta framställningen. (Då borde det t. ex. kunna undvikas att studenter, som i tentamen ombeds exemplifiera ett förklaringsmisstag, blott kan svara, att sådant misstag föreligger, om en part sagt ay men avsett att säga ax — sant men knappast nära det pulserande livet.) Det är emellertid ställt utom diskussion, att boken ger en sakkunnig, väl avvägd och genomarbetad överblick över det avtalsrättsliga regelsystemet.
    Det är emellertid svårt att med en framställning tillgodose olika utbildningslinjers behov. Avtalsrätten utgör ett centralt avsnitt av civilrätten, och det finns en omfattande rättspraxis och litteratur. I just ett sådant avsnitt bör för juristutbildningens del eftersträvas ganska ingående färdigheter, och det är önskvärt med en både något kraftigare och mera stimulerande studiekost än den vällagade men spartanska måltid, som författaren serverar. Visserligen kan man i enlighet med en synpunkt i bokens förord tänka sig dess användning i kombination med att studenterna tillhandahålls en samling rättsfall m. m. och att de får läsa kompletterande uppsatser om vissa frågor. I den ofta avancerade, avtalsrättsliga litteraturen är det dock ej lätt att finna partier som utan omarbetning lämpar sig för detta ändamål. Adlercreutz' bok kan därför inte ensam tillgodose behovet för juristutbildningen av en lärobok i avtalsrätt, som inte blott ger grundkunskaper om regelinnehållet utan som dessutom går åtskilliga problem in på livet och ger en bild också av rättspraxis och avtalspraxis.
    I förordet till Stig Jørgensens arbete sägs att hans syfte med boken främst

 

varit pedagogiskt och inte att utarbeta en handbok motsvarande Ussings Aftaler. När boken betecknats som band 1 i en framställning om kontraktsrätten, är detta uttryck för författarens avsikt att fortsätta med de delar av den allmänna obligationsrätten, som behandlar förpliktelsernas innehåll och läran om kontraktsbrott (se s. 21).
    I några inledande kapitel ger författaren breda historiska perspektiv på avtalsrättens utveckling och samband med allmänna samhällsförhållanden; i huvudsak återges delar av uppsatser, som han tidigare publicerat. Därefter följer i en rad kapitel en beskrivning av gällande avtalsrätt i Danmark. En tredje karaktär har i mitt tycke bokens sista kapitel (X), som behandlar tolkning och utfyllnad, och som också till någon del bygger på tidigare publicerade uppsatser. Här träder nämligen i förgrunden en problemdiskussion av invecklade frågor om gränsen mellan tolkning och utfyllnad, om förutsättningsläran och om dissens vid avtalsslut.
    Stig Jørgensen är en mycket beläst och uppslagsrik författare. Frågan är dock om inte denna talangfullhet medfört, att Kontraktsret I blivit behäftad med vissa svagheter. Om boken betraktas som lärobok — och som sådan är den ju skriven — tycks mig författaren på en del ställen utan tillräcklig precisering av problemen ge sig in i en diskussion, som måste vara svårbegriplig för den som inte i förväg behärskar avtalsrätten tämligen väl. Samtidigt blir en sådan diskussion lätt för svepande för att kunna övertyga den redan invigde. Detta omdöme gäller främst det nämnda kapitlet om tolkning och utfyllnad m. m., såsom i det avsnitt där författaren rent generellt dömer ut förutsättningsläran utan att alls ha presenterat den. Även i de mera deskriptiva kapitlen om avtalslagens regelsystem förekommer en del snabba resonemang, som inte är lätta att följa. (Se exemplet med fullmakten om hästköp på s. 109 f. — Mycket missvisande, som det nu står, är det generella uttalandet på s. 71, att utsändande av kataloger och cirkulär normalt skulle kunna utlösa passivitetsverkan för avsändaren enligt 9 § avtalslagen; jfr Ussing, Aftaler, 3 udg. 1950, s. 394 med not 27.)
    Ojämnheter i boken kan måhända sammanhänga med att författaren anlitat medhjälpare för vissa kapitel, något som anges i förordet. Där framhåller han för övrigt också, att kapitel IX om ogiltighet i väsentlig grad följer Ussings framställning. Den uppmärksamme läsaren kan därutöver konstatera, att boken på en del punkter (särskilt betr. 32 och 33 §§ avtalslagen men även betr. några ställen i kapitlet om tolkning) anknyter nära till Adlercreutz' kompendier, som synbarligen varit en inspirationskälla för den som ursprungligen fört pennan i dessa delar.
    Den angivna kritiken får emellertid inte skymma bokens stimulerande egenskaper, nämligen författarens breda perspektiv och debattförmåga. Avsärskilt värde är att ett stort antal danska rättsfall redovisas i texten eller genom nothänvisningar. Boken erbjuder därför en inkörsport till studium av modern, dansk rättspraxis på avtalsrättens område.

Anders Agell