Om befordringsmöjligheter och befordringsålder för domare

 

Vid samtal med i synnerhet yngre domare möter man ofta påståendet att befordringsutsikterna på domarbanan numera är så dystra. Man framhåller att vissa sluttjänster minskat i antal och gör gällande att antalet befordringstjänster blivit relativt sett mindre.
    Denna artikel skall ses mot den nu angivna bakgrunden. Eftersom en utredning om domarbanan redan beslutats (se nedan s. 697) och materialinsamlingen kräver ganska mycket arbete har redovisningen begränsats till att avse tiden från den 1 januari 1969.
    Antalet tjänster för häradshövding/borgmästare nedgick den 1 januari 1971 från 135 till 108. Från den 1 januari 1972 är antalet 104.
    Under 1970 tillkom 32 tjänster som rådman, tillika avdelningsordförande (chefsrådman). Antalet tjänster av detta slag är från den 1 januari 1972 43 men samtidigt har 6 tjänster som vattenrättsdomare, tillika chef för vattendomstol, bortfallit. Tjänsterna som chefsrådman är placerade i samma lönegrad som tjänsterna som lagman i tingsrätt (bortsett från de största tingsrätterna).
    Fr. o. m. den 1 januari 1969 tillkom också 12 tjänster/förordnanden som ordförande i hyresnämnd, tillika chef för hyresnämndskansli.
    Antalet tjänster för chefsrådman och rådman har utvecklats på sätt som framgår av tabell 1. För att göra jämförelsen rättvis har vattenrättsdomartjänster (utom chefstjänsterna) jämställts med rådmanstjänster. I tabellen redovisas också antalet tjänster för hyresråd.

Tabell 1 Antal tjänster

 1.1.19691.1.19701.1.19711.1.1972
chefsrådmän323443
tingsdomare/rådmän301279297323
hyresråd19273030

 

 

    Antalet tjänster som lagman i hovrätt har från den 1 januari 1969 utökats med 1. Under samma period har antalet tjänster för hovrättsråd stigit från 100 till 104.
    Så till befordringsåldern. Av olika skäl synes här meningsfullt att redovisa läget enbart i fråga om utnämningar till chefsrådmän/rådmän (tingsdomare) och hovrättsråd. Tabell 2 redovisar antalet utnämningar åren 1969, 1970, 1971. Eftersom ett stort antal utnämningar skett i början av 1972 redovisas även första halvåret 1972.

 

688 Ingvar GullnäsTabell 2 Antal utnämningar

    1:ahalvåret
 196919701971847
chefsrådmän327847
tingsdomare/rådmän29185643146
hovsrättsråd i co 22727
hovsrättsråd i co 12017161063

 

    Siffrorna anger det totala antalet utnämningar av ifrågavarande slag. I de angivna siffrorna ingår därför också bl. a. fall där rådmän (tingsdomare) fått transport till annan sådan tjänst eller fått tjänst som hovrättsråd eller v. v.
    Även utnämnda men överstatförda hovrättsråd har tagits med. Totala antalet hovrättsråd som är förda över stat uppgår till 26.
    Beträffande i tabell 2 angivna utnämningar har undersökts hur gamla de utnämnda var. Därvid har antagits att en person som utnämnts t. ex. 1970 och är född 1932 vid utnämningen var 37 år om den ägde rum första halvåret 1970 men 38 år om den ägde rum andra halvåret. Resultatet av undersökningen redovisas i tabellerna 3 och 4. Transportfall har icke medtagits i dessa tabeller, ej heller utnämningar av chefsrådmän eller av hovrättsråd i Co 2.
    I stället för att redovisa levnadsåldern vid utnämningstillfället kan man givetvis redovisa antalet tjänsteår. En sådan redovisning kräver emellertid en genomgång av akterna i samtliga utnämningsärenden (eller en med-

 

Tabell 3 Utnämnda rådmäns/tingsdomares ålder

Ålderutnämningsår    
 1969197019711:a halvåret 1972S:a
34  112
35   33
36  336
373 227
383 115
393 249
40236617
4112227
4231149
4313217
44125614
4511125
4631318
47 1  1
48   33
491   1
50  1 1
 22143039105

 

 

Befordringsmöjligheter och befordringsålder för domare 689Tabell 4 Utnämnda hovrättsråds i Co 1 ålder

ålderutnämningsår    
 1969197019711:a halvåret 1972S:a
381  12
39     
40311 5
41221 5
421 236
433 1 4
44431 8
45121 4
4621115
4711  2
4811316
 191111647

 

verkan från berörda matrikelförare). Eftersom det regelmässigt råder mycket god överensstämmelse mellan levnadsålder och tjänsteår har en granskning gjorts av enbart materialet angående 1972 års rådmansutnämningar. Det visar sig då att "börjedagen i hovrätt" — d. v. s. den normala utgångspunkten för tjänsteårsberäkningen — infaller vid ca 28,5 års ålder.
    Tabell 3 visar att genomsnittsåldern vid utnämning till rådman (tingsdomare) är ca 41 år; vilket i regel torde motsvara ungefär 12—13 tjänsteår, och att åldern är något lägre 1972 än 1969 (knappt 41 mot drygt 41 år). Även med beaktande av materialets från statistisk synpunkt begränsade omfång ger tabellen alltså dåligt stöd åt talet om försämrade befordringsmöjligheter. En närmare analys av materialet skulle säkert kunna ge underlag för mer bestämda påståenden. Låt mig bara här nämna att flera år 1972 utnämnda rådmän haft endast 6—6,5 tjänsteår och att två av utnämningarna gällde tjänster i Uppsala och Västerås.
    I detta sammanhang kan det också nämnas att det blivit allt svårare att finna kompetenta vikarier för rådmän. Trots upprepade kungöranden har tjänster i flera fall inte lockat någon enda sökande med assessorskompetens. Detta gäller inte bara tjänster i Norrland.
    Inte heller i fråga om hovrättsråd ger de här presenterade siffrorna stöd för påstående att befordringsutsikterna stadigt försämras. Av tabell 4 framgår att genomsnittsåldern vid utnämning till hovrättsråd under perioden 1969—1972 varit ca 43,5 år, motsvarande ca 15 tjänsteår. Även om motsvarande siffror var något lägre 1969 (men högre 1970 och 1971) är materialet så begränsat att någon trend knappast kan utläsas.
    Många medelålders domare är givetvis mest intresserade av möjligheterna att bli lagmän. Det kan därför vara lämpligt att sluta med upplysningen att under den närmaste 10-årsperioden inte mindre än 68 lagmän avgår med pension. Hänsyn har därvid tagits till redan beslutade ändringar i domkretsindelningen och utgångspunkten har varit att lagmannen kvarstår i tjänst till 67 års ålder.


Ingvar Gullnäs

44—723005. Svensk Juristtidning 1972