Sjunde europeiska justitieministermötet. På inbjudan av den schweiziska regeringen hölls det sjunde europeiska justitieministermötet i Basel den 15—18 maj 1972. De tidigare sex mötena har hållits i Paris 1961, i Rom 1962, i Dublin 1964, i Västberlin 1966, i London 1968 och i Haag 1970 (SvJT 1962 s. 775, 1964 s. 388, 1966 s. 481, 1968 s. 596 och 1970 s. 692).
I Basel-mötet deltog Belgiens, Cyperns, Danmarks, Frankrikes, Irlands, Italiens, Luxemburgs, Nederländernas, Norges, Schweiz', Storbritanniens, Sveriges, Turkiets, Förbundsrepubliken Tysklands och Österrikes justitieministrar. Island företräddes av sin ambassadör i Bonn. Som observatörer deltog Finland genom sin justitieminister och Spanien genom en departementstjänsteman. Haagkonferensen för internationell privaträtt, Rominstitutet för privaträttens unifiering, Europarådets rådgivande församling, Europarådets kommitté för juridiskt samarbete (CCJ) och dess kommitté för straffrättsliga och kriminologiska frågor (ECCP) samt dess expertkommitté för de mänskliga rättigheterna var också representerade genom observatörer.
Från Sverige deltog justitieminister Lennart Geijer, statsrådet Carl Lidbom, rättschefen Ulf Nordenson och departementsrådet Birgitta Blom.
Till ordförande vid mötet valdes den schweiziske justitieministern Kurt Furgler. Till förste vice ordförande utsågs Sveriges justitieminister Lennart Geijer och till andre vice ordförande Luxemburgs justitieminister Eugène Schaus.
Av de ämnen som diskuterades vid konferensen kan nämnas samarbete i frågor rörande förmynderskap för och vårdnad om barn, straffrättens roll på miljöskyddets område, de särskilda rättsliga problem rörande privatlivets skydd som uppkommer genom den ökade användningen av databehandling av personinformation samt utveckling av metoder för behandling i frihet som alternativ till frihetsstraff. Till grund för diskussionen om privatlivets skydd låg en rapport, som utarbetats av den danske justitieministern K. Axel Nielsen, medan rapporterna i de övriga ämnena utarbetats av justitieministrarna från resp. Österrike, Frankrike och Storbritannien.
Diskussionerna resulterade i att konferensen i vart och ett av de nämnda ämnena antog resolutioner varigenom ministrarna rekommenderar Europarådets ministerkommitté att vidtaga vissa närmare angivna åtgärder i syfte att stärka den europeiska rättsgemenskapen.
Beträffande frågan om vårdnad om barn rekommenderade justitieministrarna bl. a. Europarådets ministerkommitté att låta CCJ undersöka möjligheterna för en harmonisering av medlemsstaternas lagar beträffande förmynderskap för och vårdnad om barn och möjligheterna att få till stånd en överenskommelse om att vid behov kunna hänskjuta frågor om vårdnad och umgängesrätt till en särskild domstol, sammansatt av domare från de i det särskilda fallet berörda staterna. När det gäller straffrättens roll på miljövårdsområdet rekommenderade justitieministrarna ministerkommittén att uppdra åt ECCP att närmare analysera hithörande frågor och därvid bl. a. undersöka möjlig-