GERHARD SIMSON. Einer gegen alle. 9. stark veränderte und erweiterte Auflage. München 1972. C. H. Beck. 464 s.
Hör juridiken till kulturlivet? Det är en fråga utan färdigt svar, lika gäckande som kulturbegreppet är ogripbart. Det är icke desto mindre en väsentlig fråga av låt oss säga rättssociologisk art. Ty detta, att ett visst samhälleligt fenomen uppfattas som "kultur", ger detta fenomen så många fördelar, så många positiva förtecken, en sådan förankring utanför det egna trånga fältet, att det aldrig kan behandlas på samma hårdhänta sätt av pedagoger och makthavare som om det blott är ett stycke "teknik" e. d. Hur får man då veta om något uppfattas som "kultur"? Det finns inte många säkra metoder, men låt oss helt hypotetiskt antaga, att man skulle anställa en gallupundersökning inom en representativ svensk grupp för att få reda på om de enskilda skulle vilja rangera "kunskap om rättsreglerna" vid sidan av litterär, konsthistorisk, allmänhistorisk, statsvetenskaplig kunskap som en del av allmänbildningen, kulturen eller vilket begrepp man idag skulle våga använda. Det kan inte råda någon tvekan om att rättsreglerna snarare skulle hamna i sällskap med medicinsk, naturvetenskaplig eller teknisk kunskap utanför det allmänt accepterade kulturbegreppet. Hur många Stiernhööksgator, Schlytervägar, Afzeliusalléer, Lind-