Förslag till körkortsreform
Den 20 november 1972 överlämnade trafikmålskommittén till justitieministern betänkandet Rätten till ratten, Förslag till körkortsreform (SOU 1972: 70—72). Därmed avslutades ett mer än elvaårigt kommittéarbete under ledning av f. d. borgmästaren Yngve Kristensson.
Kommittén bygger sina förslag på följande principer:
a. Körkortet är att anse som ett kompetensbevis, inte som ett allmänt förtroendebevis. Körkortsfrågan skall bedömas strikt från trafiksäkerhetssynpunkt.
b. Åtgärder för trafikantpåverkan måste väsentligen riktas till alla trafikanter och väl förankras i den allmänna opinionen.
c. Samhällsåtgärderna — straffpåföljden och körkortsingripandet — vid trafikbrott måste samordnas och dessutom utformas så att de får en positiv och brottsförebyggande effekt.
d. Handläggningen av den upprepade trafikbrottsligheten måste göras mera enhetlig och rättvisande.
e. Körkortsingripanden skall vara snabba och nyanserade.
f. Körkortsingripanden skall ej ha längre varaktighet än som krävs från trafiksäkerhetssynpunkt.
g. Skärpta regler skall införas för körkortsingripande vid överträdelse av grundläggande trafikregler.
Kompetensbevis. Kommittén har kommit till slutsatsen att det inte finns tillräckligt sakligt stöd att vägra eller återkalla körkort för den som gjort sig skyldig till t. ex. misshandel eller förmögenhetsbrott med anknytning till bil. Principen att körkortsfrågan skall bedömas strikt från trafiksäkerhetssynpunkt leder till ställningstagandet att — förutom kraven på hälsa och förarkompetens — endast trafikbrott skall upptagas som formella hinder för att ha körkort. Kommittén är kritisk mot den gällande tvåårsspärren för körkortsförvärv för den som gjort sig skyldig till fylleri eller olovlig körning. Förslaget innehåller regeln att den som missbrukar alkoholhaltiga drycker får beviljas körkort endast om särskilda skäl ger anledning antaga, att han kommer att efterleva bestämmelserna om nykterhet i trafiken. Motsvarande skall gälla för s. k. narkomaner.
Återkallelsemyndighet. Frågor om körkortsingripande i anledning av trafikbrott skall handläggas av allmän domstol och i princip avgöras samtidigt med frågan om ansvar för brottet, medan åtgärd i anledning av sjukdom o. dyl. även i fortsättningen bör avgöras vid förvaltningsdomstol, d. v. s. i första instans länsrätt.
Pricksystem. För att åstadkomma ett enhetligare och bättre förfarande i fråga om att ingripa mot dem som gör sig skyldiga till upprepade trafikbrott föreslår kommittén ett s. k. pricksystem. Ett pricksystem innebär ett smidigare och mera enhetligt förfarande för körkortsmyndigheterna, därigenom att man i förväg gör en grov gradering av trafikbrotten i form av olika antal prickar. Genom pricksystemet får föraren bättre information om vad brottet betyder för