Åttonde europeiska justitieministermötet. På inbjudan av den svenska regeringen hölls det åttonde europeiska justitieministermötet på Hotell Foresta på Lidingö den 14 och 15 juni 1973. De tidigare sju mötena har hållits i Paris 1961, i Rom 1962, i Dublin 1964, i Väst-Berlin 1966, i London 1968, i Haag 1970 och i Basel 1972 (SvJT 1962 s. 775, 1964 s. 388, 1966 s. 481, 1968 s. 596, 1970 s. 692 och 1972 s. 804).
I Stockholmsmötet deltog Belgiens, Cyperns, Danmarks, Finlands, Frankrikes, Irlands, Italiens, Luxemburgs, Norges, Schweiz', Sveriges, Turkiets och Österrikes justitieministrar. Från Storbritannien deltog the Minister of State for Home Affairs. Förbundsrepubliken Tyskland och Nederländerna företräddes av statssekreteraren i resp. justitiedepartement och Island av sin ambassadör i Stockholm. Som observatör deltog Spanien genom sin Stockholmsambassadör. Europeiska Gemenskaperna (EG), Haagkonferensen för internationell privaträtt, Europarådets rådgivande församling, Europarådets kommitté för juridiskt samarbete (CCJ) och dess kommitté för straffrättsliga och kriminologiska frågor (ECCP) var också representerade genom observatörer.
47—733005. Svensk Juristtidning 1973
Från Sverige deltog justitieminister Lennart Geijer, statsrådet Carl Lidbom, statssekreteraren Ulf Nordenson, rättschefen Hans-Olov Stark, rättschefen Staffan Vängby, departementsrådet Birgitta Blom, hovrättsassessorn Eskil Persson och hovrättsassessorn Måns Jacobsson. Sammanlagda antalet deltagare vid mötet var ca 120.
Till ordförande vid mötet valdes Sveriges justitieminister Lennart Geijer. Till förste vice ordförande utsågs Österrikes justitieminister Christian Broda ocht till andre vice ordförande den italienske justitieministern Guido Gonella.
Föredragningslistan för mötet upptog två ämnen, Europarådets framtida roll på det rättsliga området och en debatt rörande aktuella lagstiftningsfrågor.
Justitieministermötet ägnade huvuddelen av sin tid åt det första av ovannämnda ämnen, som diskuterades särskilt mot bakgrund av den inverkan som utvidgningen av EG kan komma att få på samarbetet mellan rådets medlemsstater på det rättsliga området. Till grund för diskussionerna låg en rapport, som hade utarbetats av Europarådets juridiska sekretariat på grundval av de överläggningar som ägt rum i en av CCJ och ECCP särskilt tillsatt kommitté. Mot bakgrunden av de resultat som redan uppnåtts konstaterade ministrarna enhälligt Europarådets betydelse för att främja samarbetet mellan rådets medlemsstater på det rättsliga området. Det underströks att den viktigaste uppgiften även i framtiden borde vara att främja medlemsstaternas gemensamma intressen i fråga om respekten för lag och rätt och skyddet för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Vidare uttalades att Europarådet i övrigt borde särskilt koncentrera sitt arbete på ämnen såsom kriminalvård och kriminalpolitik, familjerätt, skadeståndsrätt, harmonisering av grundläggande juridiska begrepp, vissa handelsrättsliga problem, förvaltningsrätt och folkrätt.
Ministrarna framhöll att informationsutbytet mellan Europarådet och EG rörande verksamheten på det rättsliga området inom resp. organisation borde förbättras så att man vid planeringen av Europarådets arbete kunde ta hänsyn till verksamheten inom EG. Enligt ministrarna borde dessa organisationer därför upprätthålla direkta kontakter med varandra. De kom vidare överens om att vid kommande justitieministermöten ta upp frågor av gemensamt intresse för de två organisationerna. Ministrarna diskuterade slutligen lämpliga former för samarbete mellan EG-staterna och de av Europarådets medlemsstater som står utanför EG för det fall det anses önskvärt att åtgärder som planeras inom EG på det rättsliga området på lämpligt sätt utsträcks att omfatta även andra Europarådsstater.
Diskussionerna resulterade i att konferensen antog en resolution, i vilken ministrarna rekommenderar Europarådets ministerkommitté att, när kommittén behandlar frågan om Europarådets framtida roll på det rättsliga området, ta hänsyn till de synpunkter som kommit till uttryck under justitieministermötet.
Den andra punkten på föredragningslistan, debatten angående aktuella lagstiftningsproblem, rörde huvudsakligen två frågor, nämligen ekonomisk brottslighet och reformer på det familjerättsliga området.
Diskussionerna rörande den ekonomiska brottsligheten ägde rum på grundval av två rapporter som utarbetats av Frankrikes och Sveriges justitieministrar. Ministrarna var allmänt av den uppfattningen att ekonomisk brotts-
lighet kan orsaka allvarliga skador för samhället och för enskilda individer samt att denna frågas internationella aspekter nödvändiggör en samordning när det gäller sanktioner och förebyggande åtgärder. Ministrarna uttalade vidare att en ingående studie bör göras av möjligheten att utsträcka den europeiska utlämningskonventionen till att omfatta allvarligare skattebrott. Mot bakgrund av diskussionerna beslöt justitieministermötet att rekommendera Europarådets ministerkommitté att uppdra åt ECCP att vidta en detaljerad undersökning rörande ekonomisk brottslighet. Denna studie bör enligt justitieministrarna bl. a. behandla vissa speciella aspekter på denna typ av brottslighet, såsom skattebrott och de problem som uppkommer genom existensen av multinationella företag. Frågan om utlämning för ekonomiska brott bör också studeras.
Frågan om en reform av den familjerättsliga lagstiftningen diskuterades mot bakgrund av rapporter som utarbetats av statsrådet Carl Lidbom och den tyske justitieministern, vilka redogjorde för de ändringar i lagstiftningen som nyligen föreslagits i deras resp. länder och de omständigheter som föranlett dessa reformförslag. Justitieministrarna beslöt att rekommendera Europarådets ministerkommitté att uppdra åt CCJ att på sitt arbetsprogram ta upp en undersökning av de problem som uppkommer vid reformer på familjelagstiftningens område.
I samband med justitieministermötet anordnades ett gemensamt möte med Europarådets rådgivande församlings juridiska kommitté, varvid frågor av gemensamt intresse diskuterades.
Den österrikiske justitieministern inbjöd ministrarna att hålla det nionde justitieministermötet i Wien. Avsikten är att detta möte skall äga rum i maj 1974.
M. J.