Betydelsen av anhörigs ekonomiska villkor vid ansökan om rättshjälp
I anledning av Arrfelts replik på mitt inlägg i ämnet i SvJT 1973 s. 711 ff vill jag anmärka följande.
Ur propositionens (1972: 4 s. 122—123) referat av departementspromemorian (Ju 1970: 14) må här citeras:
Andra omständigheter än inkomst och underhållsskyldighet kan ha betydelse för hans — d. v. s. den rättssökandes — förmåga att bidra till rättshjälpskostnaderna. Som de viktigaste av dessa omständigheter anges förmögenhet eller skuldsättning. Bland andra faktorer nämns den inverkan en anhörigs ekonomiska villkor kan ha på sökandens förmåga att betala avgift. Som tidigare har berörts bör vidare en onormalt tyngande underhållsskyldighet kunna beaktas utöver schablontillägget för försörjningsbördan.
Departementschefen uttalar sedan i propositionen (s. 255—256) bland annat:
Jag har — — — förutsatt att möjlighet skall finnas till avvikelse från den föreslagna schablonen för underhållsskyldighet i de fall där en onormalt tyngande försörjningsbörda föreligger. Avvikelser från schablonreglerna kan också vara påkallade på grund av förmögenhet eller skuldsättning eller annan sådan särskild omständighet, i den mån omständigheten har någon mera påtaglig betydelse för bedömningen av sökandens ekonomiska situation. Schablonsystemet bör alltså kompletteras med en bestämmelse som gör det möjligt att vid prövning av begäran om rättshjälp ta hänsyn till sökandens ekonomiska ställning i dess helhet. — — —
Det är — — — önskvärt att någon form av schablon kan åstadkommas
för bedömningen av hur förmögenhet, skuldsättning och andra omständigheter skall inverka vid årsinkomstens bestämmande. Det torde få ankomma på centralmyndigheten att dra upp de närmare riktlinjerna för tillämpningen.
I specialmotiveringen till 13 § andra stycket rättshjälpslagen (propositionen s. 322) redogör departementschefen för stadgandets innehåll samt anför därefter:
I den allmänna motiveringen har framhållits att det torde få ankomma på centralmyndigheten att dra upp de närmare riktlinjerna för hur förmögenhet, skuldsättning och andra särskilda omständigheter skall inverka vid beräkning av årsinkomsten.
Arrfelt har tolkat dessa uttalanden av departementschefen så, att det uppdragits åt centralmyndigheten att — bortsett från fallet då onormalt tyngande försörjningsbörda föreligger — bestämma vilka andra faktorer än förmögenhet och skuldsättning som skall anses utgöra sådan särskild omständighet, varigenom den rättssökandes betalningsförmåga är väsentligt ökad eller nedsatt. För min del kan jag ej finna annat än att centralmyndigheten bemyndigats att utarbeta schabloner rörande hur förmögenhet, skuldsättning och andra omständigheter skall inverka vid årsinkomstens bestämmande. Jag har också svårt att föreställa mig att riksdagen kunnat utläsa något annat av departementschefens uttalanden.
Om den rättssökandes make har hög inkomst och fullgör den underhållsplikt, som enligt gällande rätt åligger makar mot varandra, ökas otvivelaktigt den rättssökandes betalningsförmåga. Då makens inkomst når