Brittisk bolagsreform. Den brittiska regeringen framlade i december 1973 en proposition till parlamentet med förslag till reviderad bolagslagstiftning.
    Förslaget innehåller bestämmelser om förbud för personer med särskild kännedom om ett bolags förhållanden att företaga transaktioner med bolagets aktier. Undantag gäller dock bl. a. om syftet inte är att göra vinst eller undvika förlust. Direktör i ett bolag måste, om han förvärvar eller avyttrar aktier i bolaget, underrätta bolaget härom inom tre dagar. Om aktierna är börsnoterade, skall också börsen underrättas.
    Den som innehar minst fem procent av aktierna i ett börsnoterat bolag är skyldig att anmäla sitt innehav till bolaget inom tre dagar från det innehavet uppkom. Härigenom försvåras försök att i hemlighet skaffa sig kontroll över ett företag genom förvärv av olika smärre aktieposter. De börsnoterade företagen skall också få rätt att begära besked om vilka som är de reella ägarna till olika aktieposter i bolaget. Den som uppträder som aktieägare skall sålunda vara skyldig att omtala om han innehar aktierna för egen eller annans räkning och i det senare fallet vem denne andre är.
    Vissa bestämmelser i förslaget syftar till att stärka revisorernas kontrollfunktion. Ett moderbolags revisorer skall i större utsträckning få rätt till insyn i dotterbolagets räkenskaper. En revisor som frånträder sitt uppdrag skall uppge om de omständigheter som föranlett hans avgång är sådana att de bör bringas till aktieägarnas eller bolagets fordringsägares kännedom. Den avgående revisorn kan också begära att en extra bolagsstämma inkallas för att mottaga och diskutera de förklaringar som han önskar framlägga för stämman.
    Lagförslaget intar en mera restriktiv hållning till möjligheten att emittera aktier med varierande rösträtt. I fråga om framläggandet av årsredovisning och verksamhetsberättelse föreslås stramare regler. Nya diskvalifikationsgrunder föreslås för direktörer i bolag.
    Förslaget syftar till att i fråga om bolagens verksamhet åstadkomma större öppenhet och mera omfattande information. Bolagen skall i större utsträckning bli skyldiga att lämna myndigheterna upplysningar om sina åtgärder. Däremot innehåller förslaget inte några nyheter i den aktuella frågan om de anställdas medinflytande i företagen. Denna fråga är emellertid under aktivt övervägande även i Storbritannien, och förslag kan väntas bli framlagda vid senare tidpunkt.
                                                                                                                                            H. D-s