Juridisk litteratur i Finland 1972—1973

 

Allmän rättslära. Jur. lic. Terttu Apala-Arlander har skrivit sin doktorsavhandling om generalklausuler med beaktande av frågor i samband med uppgörandet och tillämpningen av rättsregler. Förf. tar också upp vissa konkreta civilrättsliga exempel, bl. a. avtalslagen § 33 ("Yleislausekkeista. Oikeussäännösten muotoamiseen ja soveltamiseen liittyviä kysymyksiä." 1972. XXXI+ 293 s. Sammanfattning på franska).

 

Rättshistoria. Jur. dr Antero Jyränki har skrivit en bok om utvecklingen av förmögenhetsrättigheternas grundlagsskydd under åren 1863—1919. Förf., som har undersökt problemet ur marxistisk synvinkel, har bland annat utrett ställningstagandena i den gamla ståndslantdagen och den radikalisering som uppstod i samband med införandet av enkammarlantdagen. Tyngdpunkten lägges vid den historiska bakgrunden till tolkningen av § 6 i 1919 års RF, som behandlar skyddet för äganderätten ("Perustuslaki ja yhteiskunnan muutos. Tutkimus varallisuusoikeuksien ja taloudellisen toiminnan vapauden perustuslainsuojan kehittymisestä tulkinnan avulla v. 1863—1919." 1973. 264 s.).

 

Avtalsrätt. Centrala frågor inom avtals- och obligationsrätten har behandlats av prof. Lars Erik Taxell i ett omfattande arbete ("Avtal och rättsskydd". 1972. XVI + 504 s.). Se recension i SvJT 1974 s. 39.
    Prof. Esko Hoppu har skrivit en bok om förhållandet mellan huvud- och underentreprenad i samband med byggnadsentreprenadavtal ("Alistamisesta rakennusurakassa. Sivu-urakoiden alistamista pääurakkaan koskeva oikeudellinen tutkimus." 1972. XV + 168 s.).

 

Sakrätt. Jur. lic. Vesa Majamaa har publicerat ett licentiatarbete om lega av jord som ägs av stad med beaktande av de legovillkor som Helsingfors stad tillämpar. Förf. har systematiskt gått igenom omkring 6 000 av Helsingfors stad uppgjorda legoavtal. I boken undersöks även vilken inverkan 1966 års jordlegolag haft på legoavtalen ("Kaupunkimaan vuokrauksesta Helsingin kaupungin soveltamien ehtojen valossa". 1973. VIII + 148 s.).

 

Förmynderskapsrätt. Häradshövdingen, förutv. prof. Martti Rautialas läro- och handbok i förmynderskapsrätt har utkommit i en andra, förkortad och bearbetad upplaga, i vilken nyare rättspraxis och lagstiftning har beaktats ("Holhousoikeus". 2 uppl. 1972. XI + 187 s.). Ett mindre traditionellt grepp har använts i en annan lärobok, i vilken förmynderskapsrätten har satts in i ett vidare sammanhang och betraktats ur samhällets synvinkel (Saarenpää, AhtiMattila, Heikki — Mikkola, Matti, "Holhous — yhteiskunnallinen ongelma". 1972. 199 s.).

726 Lars BjörneSkadestånds- och försäkringsrätt. Den i lagstiftningen bristfälligt behandlade frågan om vårdarens ansvar för skada förorsakad av person som vårdas har varit föremål för en doktorsavhandling skriven av jur. lic. Mikko Kämäräinen. Förf. har begränsat framställningen till att omfatta endast vårdarens culpa-ansvar för person- eller sakskada som tillfogats utomstående. Förutom inhemsk lagstiftning och rättspraxis har skandinaviska domstolsavgöranden använts. Jämförelser med europeisk och anglosaxisk rätt förekommer också ("Huoltajan tuottamusperusteinen korvausvastuu. Tutkimus huoltajan vastuusta huollettavan sivulliselle aiheuttamasta henkilötai esinevahingosta." 1972. XXII + 299 s. Sammanfattning på tyska).
    Prof. Esko Hoppu har skrivit två monografier om dubbelförsäkring ("Monivakuutus, Vahinkovakuutusta koskeva tutkimus." 1972. XIII + 145 s., stenc.) och rättsskyddsförsäkring ("Oikeusturvavakuutus". 1972. XXIII+ 373 s.). Det senare arbetet inleds med en allmän del omfattande bland annat en historisk och en rättsjämförande framställning. I den andra delen behandlas bland annat tillämpningsområde, försäkringsfallet och parternas förpliktelser, varvid i varje kapitel redogöres för förhållandena i de övriga nordiska länderna.

 

Bolagsrätt. Finansieringen av aktiebolag med konvertibla obligationer har undersökts av jur. lic. Pauli Koski ("Vaihtovelkakirjat (Convertible bonds). Osakkeisiin vaihdettavissa olevat velkakirjat osakeyhtiön rahoitusmuotona". 1972. XVI + 217 s.). I boken behandlas aktieemissioner och obligationsemissioner som finansieringsformer, finansieringen genom konvertibla obligationer, de konvertibla obligationernas kännetecken och förhållande till aktiebolagslagen (även de lege ferenda), förfarandet och olika intressegruppers rättsliga ställning. Förf. har genomgående gjort jämförelser med USA, Förbundsrepubliken Tyskland, Schweiz och Sverige.

 

Arbetsrätt. De senaste årens lagstiftning på arbetsrättens område har medfört att också den arbetsrättsliga litteraturen kraftigt ökat. Tf. prof. Kaarlo Sarkko har skrivit dels en allmän översikt över hela den egentliga arbetsrätten, i vilken han behandlar såväl det enskilda arbetsavtalet som den kollektiva arbetsrätten ("Työoikeus. Yleinen osa". 1972. XX + 313 s.), dels en kommentar till den nya semesterlagen, vilken främst tar sikte på det praktiska rättslivets behov, men som också kan användas som lärobok, då förf. upptar även allmänna frågor på semesterrättens område till behandling ("Vuosilomalaki". 1973. X+218 s.).
    Jur. lic. Pirkko Kaarina Koskinen har skrivit sin doktorsavhandling om arbetstagarnas deltagande i beslutsprocessen inom företaget. Utgångspunkten för boken, som närmast kan betecknas som en projektforskning, är företagsdemokratikommitténs betänkande av år 1970 ("Työntekijöiden osallistumisesta päätöksentekoon yrityksessä. Oikeudellinen tutkimus." 1973. XXI + 253 s. Sammanfattning på engelska).
    Olycksfallsförsäkringen har varit föremål för ett par framställningar. Vicehäradshövding Erkki Mänttäri har uppgjort ett allmänfattligt sammandrag av lagstiftningen rörande olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar ("Työtapaturma. Yleisselostus lakisääteisestä tapaturmavakuutus- ja ammattitautien korvaamisjärjestelmästä." 1972. XII + 325 s.). Prof. Eero Routamos bok utgör en ingående analys av begreppet olycksfall i arbetet

Juridisk litteratur i Finland 1972—1973 727och ansvaret för dessa olyckor ("Vastuu työtapaturmasta". 1972. XXI + 369 s.).
    Arbetsdomstolens domar åren 1968—1969 har utkommit (1972. 456 s.).

 

Ekonomisk rätt. Prof. Jorma Pietilä har skrivit en hand- och lärobok i vattenrätt, som fyller ett länge känt behov, då den tidigare vattenrättsliga litteraturen en längre tid varit föråldrad. Förf. har skapat en ny systematik för behandlingen av vattenrätten. Rättspraxis har i betydande grad beaktats ("Vesioikeus". 1973. XL + 288 s.).

 

Straffrätt. Trots att en fullständig strafflagsreform låter vänta på sig har en mängd viktiga stadganden förnyats under de senaste åren (strafflagens kapitel om brott mot liv och hälsa, sedlighetsbrott och förmögenhetsbrott). Prof. Inkeri Anttila och justitierådet Olavi Heinonen har givit ut en grundkurs i straffrätt som behandlar de olika brottstyperna och i vilken den nya lagstiftningen har beaktats. Den systematik som används är också ny: brott mot den sociala gemenskapen, brott mot de offentliga samfundens verksamhet och brott mot den enskilda individen ("Rikosten lajit. Rikosoikeuden erityisen osan perusteet". 1972. 146 s.).
    Jur. lic. Pekka Koskinen har skrivit sin doktorsavhandling om idealkonkurrens av brott särskilt med avseende på skillnaden mellan ideal- och realkonkurrens ("Yksitekoisesta rikosten yhtymisestä erityisesti silmällä pitäen ideaali- ja reaalikonkurrenssin erottelua". 1973. XXIX + 337 s.).
    Ett aktuellt ämne har behandlats av tf. prof. Juha Vikatmaa, som har undersökt problemet med vattenföroreningar ur straffrättslig synvinkel. Förf. har analyserat den gällande vattenbrottslagstiftningen och gjort jämförelser med USA och Sverige. Vattenföroreningsfallen borde enligt förf. indelas i tre grupper, nämligen 1) nationalekonomiskt betydande projekt, 2) en mellangrupp, där de ekonomiska verkningarna är måttliga och 3) enskilda fall med förhållandevis liten inverkan. Endast i de två sistnämndafallen anses straffrättsliga sanktioner ha någon effekt ("Vesien saastuminen rikosoikeudellisena ongelmana". 1973. XIII+ 156 s.).

 

Processrätt. Jur. lic. Irma Lagers doktorsavhandling behandlar både processrättsliga och förvaltningsrättsliga problem. Föremålet för undersökningen är nämligen förutsättningarna för återbrytande av dom i civil- och förvaltningsprocessen. Boken indelas i en inledning, i vilken bl. a. rättsmedel i allmänhet, metodproblem och rättsjämförelser ingår, två huvudavdelningar, i vilka de formella och materiella förutsättningarna för återbrytande av dom behandlas och slutligen en sammanfattande del ("Tuomionpurun edellytyksistä siviili- ja hallintoprosessissa". 1972. XXXVII + 209 s. Sammanfattning på tyska).
    Prof. Tauno Tirkkonen har utgivit en ny upplaga av sin straffprocessrätt ("Suomen rikosprosessioikeus. 2. uus. p. 1972. XXXV + 658 s.).

 

Förvaltningsrätt. Högsta förvaltningsdomstolens publikationsserie har inletts med ett verk som klarlägger förvaltningsprocessens organisation, nuvarande tillstånd och utvecklingslinjer. Boken innehåller ett rikhaltigt statistiskt material som belyser det nuvarande läget, samtidigt som riktlinjerna för den kommande utvecklingen dras upp. Förbättrandet av rättshjälpen kommer

728 Lars Björneatt vara nödvändigt, men det konstateras, att det för närvarande råder brist på advokater, som har specialiserat sig på förvaltningsfrågor. Tilläggsanslag bör också beviljas för att man ens skall kunna trygga den nuvarande servicenivån ("Kehittyvä hallintolainkäyttö. Näkökohtia hallintolainkäytön järjestelmästä, nykytilasta, kehittämistarpeista ja -mahdollisuuksista." 1972. 144 s. Sammanfattning på svenska).
    Tjänstemannarätten har i hög grad reviderats genom den tjänstekollektivavtalslagstiftning som trädde i kraft 1/12 1970. Prof. Olavi Rytkölä, som redan tidigare bedrivit forskningar på tjänstemannarättens område, har utgivit de nya lagarna försedda med kommentarer ("Virkaehtolainsäädäntö". 1972. XIV + 273 s.).
    Jur. dr Kari Sinisalo har utarbetat en grundkurs i polisrätt ("Poliisi. Poliisioikeuden perusteet." 1973. 203 s.). Boken baserar sig delvis på förf:s år 1971 utkomna doktorsavhandling om polisens befogenheter.

 

Skatterätt. Prof. Edward Andersson har utgivit en finskspråkig upplaga av sin kommentar till näringsskattelagen ("Elinkeinoverolaki pääpiirteittäin". 1972. 128 s.).
    En doktorsavhandling i skatterätt skriven av jur. lic. Kari Tikka behandlar problem som uppkommer vid rättshandlingar gjorda i försök att kringgå inkomst- och förmögenhetsbeskattning. Boken är den andra inom några år som undersöker beskattningslagens § 56, men förf. har trots detta kunnat framlägga nya frågeställningar. Som av underrubriken framgår, är undersökningen främst inriktad på tillämpningen av lagen. Även utomnordisk litteratur har beaktats ("Veron minimmoinnista. Tutkimus tulotai omaisuusverosta vapautumisen tarkoituksessa tehdyistä toimista lainsoveltamisongelmana erityisesti silmälläpitäen verotuslain 56 §:ää". 1972. XXIX + 348 s. Sammanfattning på tyska).
    Skattestyrelsens årspublikation 1972 (168 s.) och nya upplagor av handlingarna för skatteberedare har utkommit.

 

Folkrätt. Frågan om den i Nationernas Förbund år 1921 ingångna s. k. Ålandsöverenskommelsen fortfarande är giltig har upptagits till behandling av prof. Tore Modeen. Boken kompletterar tidigare littenatur om Ålandsöarnas neutralisering genom att behandla ett problem, som tidigare rönt föga intresse i nordisk folkrättslig litteratur ("De folkrättsliga garantierna för bevarandet av Ålandsöarnas nationella karaktär". 1973. 253 s. Sammanfattning på franska). Se även SvJT 1974 s. 184.

 

Övriga skrifter. Presidenten i Helsingfors hovrätt, jur. dr Yrjö Juho Hakulinen fyllde 70 år 21/1 1972. Med anledning av hans födelsedag har Helsingfors hovrätts domareförening utgivit en festskrift, i vilken tyska, skandinaviska och finländska jurister behandlat olika juridiska frågor ("Ars boni et aequi". 1972. 334 s.).
    Förnyandet och politiseringen av rättsväsendet har varit under livlig debatt de senaste åren. Tf. prof. Erkki Havansi har utgivit en sammanfattning av materialet kring rättsväsendekommissionens betänkande ("Tuomioistuinuudistus—millainen?" 1972. 196 s.). Sex uppsatser som inlämnats vid en av Juridiska forskningsstiftelsen anordnad tävling har utkommit i bokform ("Oikeuslaitoksen politisoiminen, Mitä se on, miten se vaikuttaa

Juridisk litteratur i Finland 1972—1973 729ja mitkä ovat sen hyvät ja huonot puolet". 1972. 99 s.). Se också Erkki Havansi i SvJT 1973 s. 63.
    Professor Veli Merikoski har utgivit en serie pamfletter, i vilka han från borgerlig ståndpunkt tar ställning mot tilltagande partipolitisering och massmediemonopol ("Ääni äänioikeuden puolesta". 1972. 73 s., "Hiipivä henkinen holhous. Viestintämonopoliko Suomeen?" 1973. 104 s.) samt propagerar för en författningsdomstol ("Valtiosääntötuomioistuimen tarpeellisuus". 1973. 104 s.).
    Pentti Santaharju har skrivit en bok om företagsdemokrati ("Yritysdemokratia ja tie sen toteuttamiseen". 1972. 149 s.).
    Tredje delen av Finlands juridiska litteratur ("Bibliographia iuridica Fennica. 3. 1959—1968." 1972. XXVII + 719 s.) har utkommit.
    Juristförbundets skolningscentral har verkat aktivt och hållit vidareutbildningsseminarier. Föredragen och diskussionerna på kurserna har därefter publicerats i bokform. År 1971 hölls en kurs i affärslivets avtalsrätt ("Liikeelämän sopimusoikeutta". 1972. 170 s.) och år 1972 ett seminarium om licenser i företagsverksamheten ("Lisenssit yrityksen toimintakentässä". 1972. 155 s.). Dessutom har nya upplagor av de tidigare verken om den nya aktiebolagslagstiftningen ("Uudistuva osakeyhtiölainsäädäntö". 1972. 176 s.)och miljövården ("Luonnonhoito—kasvava yhteiskunnallinen tehtävä". 2. p. 1972. 341 s.) utkommit.
    Protokollen förda vid Finlands juristförbunds 23. juristdagar har utgivits i tryck (1972. 205 s.).
    Finlands advokatförbund har år 1972 godkänt nya regler om god advokatsed (22 s.).
    Lagberedningen har utgivit publikationer med lagförslag om utvidgningen av rättshjälpen, om folkrättsbrott och om frihetsstraff och verkställigheten i straffanstalt samt om rannsakningsfängelse. Dessutom har lagstiftningsavdelningen vid justitieministeriet publicerat betänkanden om bland annat samfunds straffrättsliga ansvar och barns rättsliga ställning.
    Kommittéverksamheten har varit mycket livlig och resulterat bl. a. i betänkanden om bostadsaktiebolag, ny äktenskapslag, trafikbrott, avbetalningsköp, agentlagstiftning, granskning av språklagstiftningen, skattebrott, miljöbrott och förmånsrättsordningslag. Bland svenskspråkiga utgåvor kan nämnas rättsväsende- och tryckfrihetskommissionernas samt köplagskommitténs betänkanden.
                                                                                                                                  Lars Björne