BERNT HJEJLE.Frivillig voldgift. 2. revideret udgave. Kbhvn 1973. Juristforbundets Forlag. 318 s. Dkr. 75,00.

 

Det danska skiljemannainstitutet har utvecklats i praxis på grundval av en kortfattad bestämmelse i Christian V:s Lov av år 1687. Av omvittnad bety-

Litteraturnotiser 797delse för denna utveckling under senare tid har varit højesteretssagfører Bernt Hjejles arbete från år 1937, "Frivillig voldgift", som förutom en bred framställning av det danska skiljemannainstitutet i en särskild del upptog en omfattande översikt av vissa utländska skiljemannainstitut "med lovgivning forøje". De snart 40 år som förflutit från utgivningen av detta verk har i den nya upplagan naturligen gett anledning att komplettera redogörelsen för dansk rättspraxis. Åtskilliga av dessa rättsfall har betydande allmänt intresse. Härvidlag kan nämnas rättsfall om skiljeklausuler i standardformulär, om tolkning av skiljeavtals omfattning samt om ogiltigförklaring av skiljedom på grund av processuella fel. I den nya upplagan har också inarbetats material och synpunkter i fråga om den del av skiljeförfarandet som behandlades i förf:s doktorsavhandling från år 1941 "Foreningsvoldgift". Det främsta skälet till den nya upplagan är emellertid att det danska skiljemannainstitutet från år 1973 regleras i en lov om voldgift. Den härav föranledda revisionen har dock blivit begränsad. Detta förklaras av att den nya lagen innehåller endast ett fåtal, för skiljeförfarandets stadga och effektivitet erforderliga bestämmelser, som dessutom i allt väsentligt utgör en kodifiering av vedertagen praxis. Tillkomsten av den nya lagstiftningen har av naturliga skäl lett till att den tidigare berörda redogörelsen för utländsk rätt med dess därtill knutna de lege ferenda-resonemang helt fått utgå. Redogörelsen för dansk rätt har vidare givits en mer praktisk inriktning. Den komparativa notapparaten har sålunda slopats och vissa avsnitt av utpräglat teoretiskt intresse har avkortats. Hit hör exempelvis förf:s behandling av frågor om skiljeavtalets rättsliga karaktär och därmed sammanhängande spörsmål, om parternas möjlighet att genom skiljeavtal disponera över rättskraften hos domstols dom samt om skiljedoms materiella rättskraft. Vad nu sagts innebär självfallet inte att förf. huvudsakligen behandlar praktiska detaljer i det nu lagfästa danska skiljeförfarandet. Mycket av bokens innehåll rör frågor av stort principiellt intresse. Till den nya danska lagstiftningen på förevarande område hör Justitsministeriets bekendtgørelse från år 1973 om anerkendelse og fuldbyrdelse af udenlandske voldgiftskendelser og om international handelsvoldgift. I den reviderade upplagan har skiljeförfarandets växande betydelse i internationella sammanhang också kommit till uttryck i ett nytt kapitel om detta ämne. Kapitlet har skrivits av højesteretspræsident, dr. jur. Jørgen Trolle, som på nära håll följt denna utveckling, bl. a. såsom president för konferensen i Geneve angående 1961 års europeiska konvention om skiljedom i handelstvister. Boken innehåller också vissa praktiskt viktiga bilagor, däribland förarbeten till den nya danska lagstiftningen och alla väsentliga internationella konventioner om skiljeförfarande.
                                                                                                                     Bengt Malmström