Förslag till ny arbetarskyddslagstiftning. Arbetsmiljöutredningen (ordf. generaldirektör Gunnar Danielson) har haft i uppdrag att göra en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen och arbetarskyddets organisation. På grundval av ett delbetänkande av utredningen (SOU 1972: 86) genomfördes år 1973 en partiell reform av arbetarskyddslagen (prop. 1973: 130). I januari 1976 lade utredningen fram slutbetänkande med förslag till arbetsmiljölag och arbetsmiljöförordning (SOU 1976: 1). Samtidigt överlämnades tre bilagor (SOU 1976: 2—4) med bakgrundsmaterial till förslaget. I en bilaga redogörs för rättsläge, enkäter m. m. En annan bilaga innehåller rapporter i arbetspsykologiska och arbetssociologiska ämnen. Slutligen lämnas i en bilaga redogörelse för internationellt samarbete och internationella konventioner som rör arbetarskyddet.
    Enligt förslaget utvidgas området för arbetarskyddslagstiftningen i väsentliga delar. Bland nyheterna kan nämnas att ensamföretagares arbete och familjejordbruk kommer in under arbetsmiljölagen. Vidare blir lagen tillämplig inom hela området för försvaret med möjlighet för regeringen eller förvaltningsmyndighet, som regeringen bestämmer, att meddela särskilda föreskrifter. Lagens skyddsföreskrifter föreslås gälla även elever fr. o. m. grundskolans årskurs 7 liksom värnpliktiga och vårdtagare.
    I arbetsmiljölagen anges de grundläggande krav som skall kunna ställas på förhållandena i arbetslivet. En grundregel är att arbetet skall anpassas till människans förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Möjligheterna skall beaktas att anordna arbetet så att den anställde själv kan påverka sin arbetssituation.
    Skyddsombudens och skyddskommittéernas ställning stärktes genom 1973 års reform av arbetarskyddslagstiftningen. Bl. a. infördes en möjlighet för skyddsombud att — i avvaktan på yrkesinspektionens ställningstagande — avbryta arbete som innebär allvarlig och omedelbar fara för arbetstagares liv elle hälsa. Skyddsombud är fri från ersättningsskyldighet för skada som därvid uppkommer. Enligt det nu avgivna förslaget utvidgas skyddsombuds möjligheter att avbryta arbete som arbetstagare utför ensam. Vidare föreslås en uttrycklig bestämmelse att den enskilde arbetstagaren skall i en farosituation kunna underlåta att utföra arbete för att rådgöra med skyddsombud eller arbetsledare. Även för sådana fall stipuleras frihet från skadeståndsskyldighet.
    Stor vikt läggs i förslaget vid olika slag av förhandsbedömning. Vidsträckta befogenheter föreslås för arbetarskyddsstyrelsen att förordna om förprövning av arbetsprocesser, arbetsmetoder, arbetslokaler, tekniska anordningar och kemiska produkter.
    Förhållandet mellan arbetarskyddslagstiftningen och annan lagstiftning erbjuder samordningsproblem i olika avseenden. Byggnadslagstiftningen berördes i utredningens första betänkande. På förslag av utredningen har införts en arbetsmiljöprövning i byggnadslovsärenden.
    I slutbetänkandet behandlar utredningen frågor om samordning med främst lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Ett produktansvar föreslås i arbets-

 

miljölagen inte bara — som hittills — för leverantörer av tekniska anordningar utan även för leverantörer av kemiska produkter. Utredningen tar också upp samordningen mellan arbetarskyddslagstiftningen och annan miljölagstiftning. En bestämmelse föreslås i miljöskyddskungörelsen om att koncessionsnämnden för miljöskydd, statens naturvårdsverk eller länsstyrelse skall underrätta skyddsombud eller arbetstagarnas fackliga organisation om innehållet i ansökan eller anmälan i miljöskyddsärende. Vad gäller strålskydd föreslås att undantaget för skada genom joniserande strålning ej förs över från arbetarskyddslagen till arbetsmiljölagen.
    En utgångspunkt i förslaget är att arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen skall ha tillsyn över hela arbetsmiljön. Finns särskild expertmyndighet skall dock ansvaret för speciella tekniska säkerhetsfrågor i första hand ligga hos den myndigheten.
    Arbetsmiljölagen bygger vidare på det nuvarande påföljdssystemet i arbetarskyddslagen med föreläggande, förbud eller föreskrift i det enskilda fallet som förutsättning för straffhot eller vitesmöjlighet. Systemet kompletteras emellertid i olika avseenden. I vissa särskilt angivna fall föreslås att arbetarskyddsstyrelsen skall kunna meddela direkt straffsanktionerade bestämmelser. Det föreslås också att — om förbud överträtts — teknisk anordning eller kemisk produkt som varit föremål för sådant brott skall förklaras förverkad, om det inte är oskäligt.
    Den nya lagstiftningen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1978.
    Utredningens förslag är i de stora frågorna enhälligt. Arbetsgivarrepresentanterna reserverar sig dock mot att fängelse skall kunna följa även vid förseelse som begåtts av oaktsamhet. Företrädarna för LO och TCO föreslår i en gemensam reservation att besvärsrätt i byggnadslovsärenden inte — som enligt majoritetens förslag — skall göras beroende av om skyddsombud eller vederbörande fackliga organisation tidigare yttrat sig i ärendet. TCO-representanten reserverar sig dessutom på ytterligare två punkter. Den ena gäller skyddsombuds stoppningsrätt vid övningar inom försvaret. I reservationen föreslås också att arbetsmiljölagen skall bli tillämplig på svenskt luftfartyg även då det befinner sig utom riket.

H. G.