Trafikförsäkringsanstalternas nämnd
För trafikförsäkringsanstalternas nämnd, som verkat sedan 1936, gäller ett reglemente, som antas av trafikförsäkringsbolagen och Trafikförsäkringsföreningen samt godkännes av regeringen. Bestämmelserna i den senaste lydelsen av reglementet beslöts och godkändes våren 1976 och tillämpas från och med den 1 juli 1976.
Nämndens uppgift är att verka för en enhetlig och skälig personskadereglering inom trafikförsäkringen. Enligt 6 § trafikförsäkringsförordningen (1976: 359) skall, innan trafikförsäkringsbolag (eller föreningen) erbjuder skadelidande uppgörelse om sådan viktigare ersättningsfråga i personskadeärende, som anges i reglementet, frågan hänskjutas till nämnden för yttrande. Nämndens yttranden är rådgivande. Nämnden avger också på begäran yttrande till domstol eller annan myndighet (även beträffande andra personskador än trafikskador).
Nämndens ordförande, som förordnas av regeringen, är f. d. regeringsrådet Frank Öhman. Vice ordförande, som förordnas av försäkringsinspektionen, är f. d. hovrättslagmannen Yngve Linder, lagmannen Gunnar Sterner och chefsrådmannen Sten Kjellgren, ävensom rådmannen Ingrid von Möller (ersättare). Övriga ledamöter förordnas av försäkringsinspektionen på förslag av trafikförsäkringsföreningens styrelse.
Enligt nämndens reglemente deltar i beslut i varje särskilt skadeärende fyra ledamöter, nämligen två från gruppen ordförande/vice ordförande samt två från gruppen övriga ledamöter. Ordföranden och vice ordförandena skall vara lagkunniga; de får inte vara anställda i trafikförsäkringsbolag. Övriga ledamöter skall ha ingående kunskaper och erfarenhet beträffande reglering av personskador. Ledamot som är anställd i bolag (föreningen) får inte delta i behandlingen av det egna bolagets ärenden.
Under förberedelsearbetet för de nu genomförda reglementsändringarna övervägdes att införa lekmannarepresentation i nämnden. Såväl trafikförsäkringsbolagen och trafikförsäkringsföreningen som nämnden ställde sig i princip positiva till en sådan utbyggnad. Försäkringsinspektionen delade för sin del denna uppfattning. Emellertid ansågs att, innan en lekmannarepresentation infördes, kompetensfördelningen i förhållande till allmänna reklamationsnämnden borde övervägas ytterligare. Slutlig ståndpunkt i frågan har alltså ännu inte tagits.
Bland de skadeärenden, som bolag jämlikt 6 § trafikförsäkringsförordningen och reglementet obligatoriskt skall hänskjuta till nämnden, märks främst frågor utom rättegång om ersättning för inkomstförlust och ersättning för kostnader eller för ideell skada (lyte eller annat stadigvarande men, olägenheter i övrigt) under invaliditetstid, om den medicinska invaliditeten uppgår till minst 10 procent. Vidare skall nämnden höras i ärenden