Juridiska fakulteten i Uppsala 500 år
På den heliga Birgittas dag — den 7 oktober — år 1477 inleddes i Uppsala, i kraft av påven Sixtus IV :s bulla av februari samma år, det svenska riksrådets resolution av den 2 juli och den förste kanslerns, ärkebiskop Jakob Ulfssons, öppna brev av den 20 juli, lectiones et exercicia in Sacra Theologia, Jure Canonico et Artibus. Uppsala universitet, och dettas juridiska fakultet, kom till världen. Om den medeltida facultas iuridica är mycket litet bekant, men dess existens och verksamhet synes tillräckligt väl belagd för att fakulteten skall kunna med full rätt deltaga i universitetets femhundraårsjubileum.
Universitetet har valt att högtidlig hålla jubileet icke blott med jubelfest och högtidspromotion utan också och framför allt med en rad vetenskapliga symposier, spridda över hela jubileumsåret, och med utgivning av en rad skrifter, som belyser ej endast det jubilerande lärosätets historia utan även den aktuella forskningen och undervisningen.
Den juridiska fakulteten utger till jubileet tre skrifter, som utkommer strax före jubileumsårets början. Professor emeritus Åke Malmström framlägger i ett arbete, "Juridiska fakulteten i Uppsala. Studier till fakultetens historia. I. Den medeltida fakulteten och dess historiska bakgrund", resultaten av sina forskningar kring svenskarnas juridiska studier i Europa före universitetsgrundandet och vid den nya upsaliensiska akademien. Fakultetens nuvarande ledamöter presenterar i en särskild volym sina ämnesområden med utblickar över denhistoriska utvecklingen liksom över det aktuella forsknings- och lagstiftningslä-

 

234 Notiserget. Denna jubileumsskrift inledes med en mer kortfattad historik av professor Malmström, som där följer fakultetens öden fram till modern tid. Slutligen utges jubileumsskriften också i en engelsk upplaga.
    Allt som allt hålles i Uppsala under jubileumsåret 49 vetenskapliga symposier. Av dessa svarar den juridiska fakulteten för fyra. Den 2—4 februari hölls ett symposium under rubriken "Rättsutvecklingen och de juridiska fakulteterna". Närmast ansvarig var fakultetens prodekanus, professor Anders Agell. Symposiets syfte var att belysa fakultetens och juristutbildningens roll i det moderna svenska samhället, och deltagare var, förutom fakultetens egna medlemmar, främst företrädare för det praktiska rättslivets olika grenar. Ett femtiotal deltagare var inbjudna. Bland ämnen som diskuterades kan nämnas lagstiftningen, de högsta instansernas rättsskapande verksamhet, organisationernas rättsbildning och juridik och politik inom förvaltningen. Vidare diskuterades de juridiska yrkesrollernas utveckling, den framtida juristutbildningen, juridisk efterutbildning samt angelägna uppgifter för den juridiska forskningen.
    Den 23—26 maj hålles i samarbete med den nordiska föreningen för rättsfilosofi ett symposium med omkring 50 deltagare kring temat "Uppsalaskolan och efteråt". Närmast ansvarig är fakultetens dekanus, professor Stig Strömholm. Avsikten med symposiet, som samlar deltagare från hela Norden, är att dels belysa den upsaliensiska rättsfilosofins insatser på det nordiska och internationella planet, dels diskutera nyare strömningar i nordisk rättsfilosofi och rättsteori.
    I omedelbar anslutning till jubelfestpromotionen, som äger rum den 30 september, anordnar fakulteten en serie föreläsningar under den samlande rubriken "Legal Science Today". Det är fakultetens hedersdoktorer som vid detta tillfälle skall föreläsa om det aktuella forskningsläget på de områden som företrädes av vederbörande.
    Jubileumsårets sista juridiska symposium blir en nordisk rättshistorikerkongress med ett tjugotal deltagare. Den hålles den 22—25 november. Kongressen har förberetts av numera professor emeritus Gösta Hasselberg och kommer att ledas av dennes efterträdare, professor Göran Inger. Den knyter an till tidigare symposier. Ämnena är ännu ej i detalj fastställda.
    Till jubileumshögtidligheterna i Uppsala har en rad särskilda evenemang och anordningar förberetts. I universitetshuset, som genomgått en omfattande renovering, kommer sålunda att ordnas en jubileumsutställning. Det upsaliensiska kör- och musiklivet kommer att lämna bidrag i form av talrika konserter och specialföreställningar under hela året.
    Även om strävan sålunda varit att i första hand begå femhundraårsjubileet med vetenskapliga och andra evenemang, avstår man dock inte från en jubelfest av traditionellt slag med promotion av hedersdoktorer och bankett. Juridiska fakulteten kreerar den 30 september sex hedersdoktorer. Man har valt att utdela graden honoris causa endast åt utländska jurister, vilkas insatser i särskilt hög grad kommit den svenska eller internationella utvecklingen tillgodo. Hedersdoktorerna är först och främst Finlands statspresident, jur. dr Urho Kekkonen, vidare professor Knud Illum från Århus, professor Johannes Andenæs från Oslo, professor Helmut Coing från Frankfurt am Main, professor Jean Carbonnier från Paris och professor Ronald Graveson från London.
    År 1977 blir i Uppsala på en gång ett tillbakablickande och ett framåtblickande år. Samtidigt som universitetet och den juridiska fakulteten firar sitt femhundraårsjubileum, kommer de i många år omdebatterade och delvis om-

 

Notiser 235stridda förändringarna i universitetsväsendets och den juridiska utbildningens organisation att träda i kraft. Det har för fakulteten framstått som särskilt viktigt att ge sitt jubileumsfirande en inriktning som visar att man trots den vördnadsvärda åldern — eller snarare i kraft av den erfarenhet som åren givit— är beredd att i sin mån och på sitt område arbeta vidare för att svensk juridisk forskning och svensk juristutbildning skall behålla både sin kvalitet och sina förbindelser med utvecklingen, såväl i Norden som i det större internationella sammanhanget.


S.S.