Bo JOHNSON. Islamisk rätt. Studier i den islamiska rätts- och samhällsordningen. Sthlm 1975. Liber Förlag/Jurist- och Samhällsvetareförbundets Förlag (serien Publica/Rätt och samhälle). 182 s.
Behovet av kännedom om andra rättsordningar än vår egen ökar oavbrutet i våra dagar, och detta behov begränsar sig ingalunda enbart till vad som gäller i Europa och Nordamerika. Det finns därför anledning att välkomna här anmälda arbete om islamisk rätt, författat av en svensk jurist med omfattande internationella erfarenheter.
Efter ett kort introduktionskapitel granskar förf. i kap. 2 de allmänna dragen i den muslimska rätts- och samhällsordningen, varvid han erinrar om det tydliga sambandet mellan vissa än i dag förekommande styrelseformer och de tankar som bar upp det gamla kalifatet. Intressanta påpekanden görs om förhållandet mellan religiös och sekulariserad lagstiftning, om auktoritära och demokratiska inslag i den islamiska traditionen, om förhållandet mellan Islam och kommunismen samt om den islamiska socialismen. Med rätta betonas vikten av att känna till vissa traditionella islamiska mönster vid bedömningen av dagens muslimska värld. Det bör därvid beaktas att Islam genom den traditionella sharī'a-rätten ingriper i gemenemans vardag på ett konkret och praktiskt plan. Förf. anser sig kunna konstatera att även i en radikaliserad socialistisk islamisk värld muhammedanismens principer lever kvar inte bara som religion utan även som en grundfaktor i rättssystemet.
I kap. 3 behandlas "Pax Islamica och folkrätten". Förf. framhåller att sharīa-rättens folkrättsdoktrin, byggd på det heliga krigets begrepp, alltjämt är en levande realitet. För anhängare till denna doktrin är den fredliga samexistensen endast ett ideologiskt provisorium, om än kanske i praktiken långvarigt. Förf. gör här en jämförelse med teorien om världsrevolutionen inom marxismen-leninismen. Även från denna teoris utgångspunkt kan som bekant den fredliga samexistensen i en given situation te sig som ett nödvändigt modus vivendi. I kap. 4 ger förf. en kort översikt över rättskällor
och olika historiskt uppkomna tolkningsskolor. De följande kapitlen 5—7 avhandlar äktenskaps- och arvsrätt. Kap. 5 skildrar ingående sharī'as äktenskapsregler med däri ingående rätt för mannen till förskjutning, talāk,en rätt som vilar direkt på Koranen. Kap. 6 behandlar modern familjerättslig kodifiering och ger upplysningar om läget i detta hänseende i de särskilda länder, där islamisk rätt är av betydelse. Kap. 7 presenterar islamisk arvsrätt och ger anledning till intressanta jämförelser med den historiska utvecklingen av arvsrätten i andra delar av världen.
De hittills berörda kapitlen ger en nyttig om än delvis skissartad och allmänt hållen framställning av islamiska rättsprinciper och tankegångar. För att tränga närmare in i hithörande förhållanden får man givetvis gå till den omfattande utländska litteraturen, men förf. ger en första orientering som— såvitt anm. som icke-specialist kan bedöma — förefaller vederhäftig och erbjuder mycket av intresse.
I kap. 8, "Familjerättskollisioner", övergår förf. till vissa problem av internationellt privaträttslig karaktär: erkännande i utlandet av äktenskapsskillnader meddelade i Sverige, erkännande i Sverige av utländska äktenskapsskillnader, särskilt islamiska, m. m. Kapitlet går delvis utanför den naturliga ramen för ett arbete om islamisk rätt och verkar samtidigt knappast så genomarbetat som de tidigare kapitlen. Vissa påpekanden är onödigt elementära; på andra punkter kunde stringensen ha varit större. Man torde få ge förf. rätt i att 1973 års svenska lagstiftning något ökar risken för "haltande skilsmässor" i förhållande till islamiska länder. Om erkännande här i landet av islamiska skilsmässor påpekas riktigt, att gällande svenska regler ej omfattar godkännande av rent privata talāk-skilsmässor; annorlunda däremot om dessa stadfästs av domstol eller annan kompetent myndighet i vederbörandes hemland. Enligt motiven till 1973 års svenska lagstiftning har det överlämnats åt rättstillämpningen att bedöma, vilken verkan en privat talāk-skilsmässa bör anses ha i olika fall. Förf. framhåller påtal härom, att vissa former av dylik skilsmässa (det gäller närmast den s. k. talāk bain) är så definitiva som en skilsmässa någonsin kan bli.
I bilagor ges utdrag av Koranen (efter Zetterstéens översättning av 1917), vidare (i engelsk version) den irakiska personalstatuslagen av 1959 samt UD:s rättsavdelnings förteckningar rörande äktenskapshinder i de islamiska länderna (enligt rättsläget i april 1975).
Såvitt anm. kan bedöma har förf. med sin översikt över islamisk rätt åstadkommit en lättläst och nyttig orienterande framställning på ett område, där svenska jurister i allmänhet saknar alla kunskaper och där sakkunnig handledning därför är av stort värde.
Åke Malmström