Något om formulering av häktningsbeslut

 

Enligt 24 kap. 1 § RB kan en person häktas om han är på sannolika skäl misstänkt för brott, om det kan befaras att han avviker eller försvårar sakens utredning "eller ock anledning förekommer att han fortsätter sin brottsliga verksamhet".
    Enligt min mening kan det sista ledet i lagrummet endast tillämpas och citeras i de fall då vederbörande erkänt brott, eller möjligen då han har ettn ågorlunda "innehållsrikt" straffregister, eller det av andra skäl är fullkomligt klart att han gjort sig skyldig till brottslig gärning. Av en tämligen lång erfarenhet har jag emellertid funnit att denna distinktion icke alltid upprätthålles. Ofta finner man skrivningar där det säges att någon är på sannolika skäl misstänkt för brott varpå följer att domaren, utan att han på något sätt redovisar att den misstänkte också är övertygad om brott, ser sig berättigad att skriva "att anledning förekommer att han fortsätter sin brottsliga verksamhet". Fortsätter vad? frågar man sig. Det bör fasthållas att vederbörande är på sannolika skäl misstänkt och inget annat i dessa fall. Det kan

 

¹⁸ Jfr Ekelöf, Rättegång I, 4 uppl., s. 156.

 

ifrågasättas om inte lagstiftaren här borde ha formulerat lagtexten på ett bättre och rakare sätt.
    I anslutning till detta kan erinras om det förhållandet att det i underrätterna ofta används blanketter för häktningsförhandling med rutor för kryssmarkering för olika alternativ motiverande häktning. Det kan inte hjälpas att man ibland, då man ser denna "tipskupong" fullständigt eller nästan fullständigt ifylld får det intrycket att vederbörande domare på grund av för stor arbetsbörda eller annat hindrats från ett mera nyanserat övervägande.
John Ericson