Ny arbetsmiljölag i Danmark
Den danska arbetsmiljölagen som antogs av folketinget i december 1975, omfattar 90 paragrafer. Den samlar de tre tidigare gällande arbetarskyddslagarna för industriverksamhet, lant- och skogsbruk samt handels- och kontorsverksamhet i en gemensam lag. Till sin karaktär är lagen en ramlag,

 

14 Jfr det engelska rättsfallet Carl Zeiss Stiftung v. Rayner and Keeler (House of Lords 1967) [1967] A. C. 853, där domstolen ansåg DDR:s myndigheter vara biträdande sovjetiska ockupationsorgan. På detta sätt var det möjligt att bortse från icke-erkännandet (vid den tiden) av DDR från Storbritanniens sida. England är för övrigt det land där icke-erkännande tillmätes den största betydelsen i internationellt-privaträttsliga sammanhang. 

746 Ny arbetsmiljölag i Danmarkvilken har som målsättning dels att skapa en säker och sund arbetsmiljö i nivå med samhällets tekniska och sociala utveckling, dels att ge underlag för de enskilda arbetsställena att med bistånd från organisationerna på arbetsmarknaden och under vägledning och kontroll av arbetarskyddsmyndigheten, arbejdstilsynet, lösa säkerhets- och hälsoproblemen inom arbetsmiljön.
    En väsentlig nyhet i lagstiftningen är strävan att frångå det tidigare passiva förebyggande arbetarskyddet och i dess ställe ge lagen en aktiv och positiv roll när det gäller "att skapa" en säker och hälsosam arbetsmiljö. Lagen bygger därefter vidare på principen att det är arbetsgivaren och de anställda på företagen som skall samarbeta för att finna lösningar på arbetarskyddsfrågorna. Från lagens tillämpningsområde undantages arbete som utföres i arbetstagarens privata hushåll, arbete som utföres av arbetsgivarens familjemedlemmar samt arbete som utföres av militär personal och som kan hänföras till rent militär verksamhet. När det gäller luftfart gäller lagen endast markbunden verksamhet och för sjöfart endast för lastning och lossning av fartyg samt varvsarbete ombord på sådant.
    Bestämmelserna om skyddsarbetet och skyddsorganisationen på de enskilda arbetsställena intar en central plats i lagen.
    Lagen inrymmer vidare regler om arbetstid, bestämmelser om minderårigas användning till arbete, tillsynsmyndigheter, bestämmelser om besvär, sanktioner och inrättandet av två nya organ, arbetsmiljörådet och arbetsmiljöfonden.
    Särskilda branschsäkerhetsråd kan bildas för arbetarskyddet inom vissa specialområden. På arbetsställen med minst 10 anställda skall arbetarskyddet organiseras. De anställda skall välja ett skyddsombud (säkerhetsrepresentant) för varje avdelning eller verksamhetsområde och skyddsombudet bildar tillsammans med arbetsledaren inom skyddsområdet en säkerhetsgrupp. Finns 20 eller fler anställda skall skyddskommitté inrättas.
    Företagshälsovården skall närmare regleras genom bestämmelser som skall utformas av arbetsministern och godkännas av folketinget.
    Ett arbetsmiljöråd skapas i syfte att ge arbetsmarknadens parter inflytande i viktigare frågor om planering och inriktning av arbetarskyddsverksamheten.Genom upplysning och utvecklingsarbete skall arbetsmiljöfonden verka för enbättre arbetsmiljö. Fonden är underställd arbetsmiljörådet och ledes av en styrelse som består av generaldirektören för arbejdstilsynet, ordförande, och treandra ledamöter som utses av arbetsmiljörådet. Fondens verksamhet finansieras genom bidrag från försäkringskassorna, staten och kommunerna. Arbetsmiljöfonden har anförtrotts utbildningen av skyddsombuden vilken enligt en överenskommelse mellan berörda parter skall omfatta minst 32 timmars undervisning. Arbetsmiljöfonden har också tillsammans med arbejdstilsynet och arbetsmarknadens parter ansvaret för informationen kring och genomförandet av den nya arbetsmiljölagen. Detta sker i samarbete med bland annat danska radion och televisionen, danska LO, utbildningsdepartementet och studieförbunden. TV-inslag förberedes liksom filmer och undervisningsmaterial förskolor och studiegrupper. Ett särskilt kurscentrum "Kongegården" kommer attskapas i Köpenhamn för ändamålet.
    Erfarenheterna av de danska ansträngningarna att introducera den nya lagstiftningen kan ge värdefull vägledning när vi i Sverige snart kan väntas stå inför uppgiften att genomföra en liknande informationsinsats beträffande den svenska arbetsmiljölagen som beräknas träda i kraft i juli 1978.


Bo Larmark