Alexander Peczenik 197JUHA PENTTI TOLONEN. Der allgemeine Erklärungshintergrund der wirtschaftlichen Ordnung und seine Anwendung auf das Aktiengesellschaftsrecht. Rechtsvergleichende Untersuchung. Helsingfors 1974. 213 s.
Arbetet utgör en avhandling för juris doktorsgraden. Förf. behandlar inte så mycket finsk rätt som aktiebolagsrättens utveckling i världshistoriskt perspektiv med särskilt beaktande av förhållandena i England, Frankrike och Tyskland. Avhandlingen visar mycket höga rättsteoretiska ambitioner: Det gäller ingenting mindre än att söka formulera en teori som skulle möjliggöra en bedömning av om aktiebolagsrätten är välanpassad till den socialekonomiska verkligheten. Tolonen uttalar sig härvid om en hel del principiella frågor i allmän rättslära, samhällsekonomi och filosofi. Följande punkter förefaller vara särskilt intressanta:
Om "gällande rätt". "Gültig ist diejenige Rechtsordnung, die von der juristischen Wissenschaft... für gültig erklärt wird." (s. 28) Inte lagstiftaren och inte domstolarna, utan den rättsvetenskap som bearbetar lagstiftning och prejudikat, bestämmer i sista instans vad som anses som "gällande rätt". Idén är riktig. En svensk läsare saknar härvid hänvisningar till Karl Olivecrona och Tore Strömberg, men — mea culpa! — när jag 1967 skrev en uppsats med likadana slutsatser, citerade inte heller jag den svenska litteraturen.
Rättsvetenskapen framställer rättsordningen som logiskt konsekvent och välanpassad till samhället. Arbetet behandlar just frågan vilket slags aktiebolagsrätt som är välanpassad till det moderna samhället.
En ekonomisk utvecklingsteori. Med tidens lopp anpassas aktiebolagsrätten till två olika ideologiska modeller, först till modell I, sedan till modell II.
Modell I. Mål: att tillfredsställa individuella behov. Grundprincip: så få beslut som möjligt fattas inom aktiebolaget utan att alla aktieägare biträder besluten (s. 75 och 96 ff).
Modell II. Mål: att tillfredsställa sociala behov. Grundprincip: "die Existenz privater Produktionseinheiten ist ... eine rein wirtschaftlich-gesellschaftliche Zweckmässigkeitsfrage." (s. 103) Aktiebolagets uppgift består inte i att tillfredsställa aktieägarnas preferenser utan i att utveckla en så intensiv produktion som möjligt. Ur denna synvinkel är bolagsledningens beslutfattande överlägset bolagsstämmans beslutfattande (s. 104 ff, jfr s.76). Beslutfattandet framstår nu inte så mycket som en maktutövning utan snarare som en rationell aktivitet (s. 201 och passim).
Förslag de lege ferenda. För att konsekvent anpassa aktiebolagsrätten till modell II bör följande genomföras: I stora aktiebolag bör beslutanderätt separeras från äganderätt och överföras på bolagsledningen. Statliga bolag bör inte styras av marknadsmekanismen utan av samhällsekonomiska hänsyn. Företagsdemokratin bör främjas. Aktiebolagsrätten i så små länder som Finland bör icke anpassas till de stora kapitalistiska länderna, utan tvärtom bör de inhemska bolagen göras så effektiva, att de kan konkurrera med större utländska bolag (s. 201 ff).
Vill man ta ställning till Tolonens avhandling, så måste följande beaktas: 1. Att skriva sådant kräver enorma kunskaper, inte blott i juridik utan främst i samhällsekonomi. Är de samhällsekonomiska premisserna tillräckligt stringenta?