362 Michael von KochRättspolitiska studier. En vänbok till Björn Kjellin. Departementens utredningsavdelning. Malmö 1977. 118 s.
Skånska hovrätten har länge försett landet med framstående lagstiftare. Känt är hur vissa departement och riksdagsutskott till stor del rekryterats från denna hovrätt, ofta med vidarebefordran till topposter inom jurisdiktion och förvaltning. Känt är också att "skåningarna" ådagalagt tilltagande obenägenhet att lämna Malmö. Som en kompromiss inrättades 1965 en departementens utredningsavdelning med egna lokaler i Malmö. Björn Kjellin, sedan 1958 en god chef för en fin hovrätt, har i hög grad värnat om utredningsavdelningen, och det är därför naturligt att medlemmar i avdelningen skrivit ihop en vänbok vid hans avgång från presidentposten 1977. Att boken fått ett rättspolitiskt innehåll är inte heller förvånande. De rättspolitiska frågorna blir allt viktigare och intressantare i lagstiftningsarbetet, och Björn Kjellin själv har i hög grad deltagit i den rättspolitiska debatten.
Bokens redaktör Erland Aspelin inleder med "Några tankar om utredningssekreterare", där han pläderar för att sekreteraren borde få en starkare ställning i utredningen till båtnad för arbetet och resultatet. Aspelin bidrar även med en uppsats om "Kriminalpolitisk seglats i motvind", där han, något pessimistiskt, betraktar hur ett stolt program undan för undanmals sönder i utredningskvarnen för att slutligen komma ut ur riksdagen som en krusning på ytan. Jan Alvå diskuterar i "Samhällstjänst — en ny påföljdsform" möjligheten att i Sverige införa en motsvarighet till den engelska "community service"; tanken är god men förutsättningarna i Sverige osäkra. Bo Broomé diskuterar i "Tala är guld? Om tryckfrihet och tystnadsplikt" de just nu så aktuella frågorna om yttrandefrihet och publicitetsskador. Lars-Göran Engström framför i "Pressen och sexualbrottsutredningen" några mycket välmotiverade funderingar om debattekniken och slagkraften hos massmedia och svårigheterna för ansvariga personer att få komma tilltals. Det tog t. ex. en månad för Engström att få in ett inlägg i DN i dendebatt som förekom i anslutning till sexualbrottsutredningens betänkande— Engström var sekreterare i utredningen — och då inlägget publicerade svar det på ett tendentiöst sätt nedskuret och förvanskat. Erik Holmberg medverkar med "Några ord om domarnas roll i vårt politiska system". Efter att ha beskrivit domstolarnas ställning i den nya regeringsformen, domarnas roll som lagstiftare, lagrådsgranskningen och lagprövningen slutar Holmberg med följande manande ord:
En djupgående eller långvarig konflikt mellan en riksdagsmajoritet och domstolarna skulle leda till att domstolarna bleve indragna i partipolitiska strider och förlorade i auktoritet. Domstolarnas prövning av lagar och förordningar mot grundlagens rättighetsregler är avsedd att vara ett styrkebälte för demokratin. Det är tydligt att den också rymmer faror. Lagprövningen måste utövas med djupaste insikt och säkraste omdöme. Det gäller att redan under lugna förhållanden värna om domstolarna och domarna, om utbildningen och urvalet av domare, om domarnas arbetsvillkor, så att man vinner säkerhet för att de i krislägen står fria och oberoende, med oförbrukat förtroendekapital. Varje åtgärd som är ägnad att minska domarnas ansvarskänsla, kanske genom att man vänjer dem vid att i sin rättstillämpning handla i enlighet med råd eller rekommendationer från administrativa instanser, måste bekämpas. Varje domare bör, i Björn Kjellins anda, sätta in sin kraft på att försvara domstolarnas frihet och domarnas oberoende.
Måns Jacobsson ger i sin uppsats om "Internationella civilrättskonventio-