Några frågor kring lagstiftningen om konvertibla skuldebrev

 

Ett nyligen avslutat uppdrag avseende ett konvertibelt obligationslån har föranlett frågan huruvida nu aktuell lagtext kan anses i alla hänseenden tillfredsställande utformad.
    Lagen om konvertibla skuldebrev (SFS 1973: 302) har i allt väsentligt ersatts av reglerna i 5 kap. aktiebolagslagen (ABL) (SFS 1975: 1385).
    1. Enligt 5 kap. ABL skall förfarandet vid utbyte av skuldebrev mot aktier vara följande. Skuldebrevet inges (11 §) till bolaget, som förser detta med påskrift om att skuldebrevet utbytts mot aktie (en eller flera i enlighet med vad som bestämts i konverteringslånet). Aktien skall därvid genom styrelsens försorg omedelbart upptagas i aktieboken. Senast tre månader efter det att tiden för utbytet gått ut skall (14 §) för registrering anmälas hos Pantentverket "hur många aktier som utgivits (understruket avmig) i utbyte (eller som nytecknats och till fullo betalats)". Patentverket gör härefter sin granskning av att bolaget genom utgivandet av de konver-

 

Konvertibla skuldebrev 377tibla skuldebreven tillförts vederlag, som ej understiger det nominella värdet av de aktier som tillkommit genom konverteringen.
    Vid en första granskning av lagtexten får läsaren den uppfattningen att bolaget redan vid konverteringstillfället ger ut de nya aktierna till den nyblivne aktieägaren (jfr formuleringen i 14 § citerad ovan). Emellertid stadgas i 3 kap. 4 § att aktiebrev endast får utlämnas till den som införts i aktieboken och först när full betalning erlagts. Om aktie tillkommit på grund av konvertering fordras dessutom att registrering skett hos Patentverket enligt ovan. Dessa två stadganden förefaller vara svårförenliga. I 14 § används verbet "utgiva" medan i 3 kap. 4 § begagnas verbet "utlämna".
    Lagstiftningen på området har kommenterats bl. a. av Johan Lind, som var chef för den enhet i Justitiedepartementet, inom vilken den nya lagstiftningen utarbetades. På s. 151 i kommentaren (1976 års upplaga) anförs: "Aktiebrev får ges ut (understruket av mig) först när utbytet resp. nyteckning har registrerats, se 3 kap. 4 § första stycket punkten 3." Här används verbet "ge ut" där lagtexten anger "utlämna". Längre ner på sidan och pås. 152 anförs: "Rösträtt inträder nämligen i och med att aktierna har upptagits i aktieboken och detta skall som tidigare framhållits ske ofördröjligen efter det att aktierna har utlämnats (understruket av mig) i samband med utbyte eller . . .". Här används verbet "utlämna" där lagtexten anger "geut". I allmänt språkbruk torde knappast någon åtskillnad göras mellan orden utgiva och utlämna. För Lind är "utgiva" och "utlämna" uppenbarligen synonyma ord. Lagstiftaren är emellertid av annan mening. En rimlig tolkning av de anförda lagrummen ger vid handen, att med "aktier som utgivits i utbyte" måste avses aktier som upptagits i aktieboken och att med "utlämnas" måste avses det rent fysiska utlämnandet av själva aktiebrevet. Det skall emellertid påpekas att verbet utgiva i 1973 års lag (18 §) användes för att ange utlämnandet av aktiebreven.
    Frågan har praktisk betydelse, eftersom handel med aktierna icke kanske förrän aktiebreven utlämnats. Det torde för en skuldebrevsinnehavare som vill konvertera vara av vikt att veta när han kan avhända sig aktien.
    För att lagreglerna på detta område skall bli klara och överskådliga vill jag föreslå att i samband med en framtida översyn av ABL formuleringen i 14 § ändras så att ordet "utgiva" utgår och ersätts med formuleringen "aktier som enligt 11 § upptagits i aktieboken".
    2. Ovan har i korthet redogjorts för det tekniska förfarandet i samband med utbyte av skuldebrev mot aktie. I samband härmed uppkommer frågan när den forne skuldebrevsinnehavaren får ställning av aktieägare i bolaget.
    Såsom framgår av 5 kap. 11 § skall bolaget, så snart skuldebrevet ingivits för konvertering, tillse att innehavaren blir upptagen i aktieboken som aktieägare. Av anteckningen i aktieboken följer viktiga befogenheter för aktieägaren. Den viktigaste är måhända rösträtten vid bolagsstämman. Skuldebrevsinnehavaren får således omedelbart i samband med konverteringrösträtt för de aktier, som för honom upptagits i aktieboken. Detta skall jämföras med regeln i ABL 5 kap. 14 § 3 st. som anger att aktiekapitalet skall anses ökat först sedan de nya aktierna registrerats hos Patentverket. Registrering får ske först sedan Patentverket granskat att bolaget tillförts tillräckligt vederlag för de nya aktierna, d. v. s. att konvertering till underkurs icke ägt rum.

 

378 Magnus Ullman    Antag att följande inträffar.
    AB X har ett aktiekapital om 100 000 kr. Bolaget ger ut konvertibla skuldebrev. Konvertering av samtliga skuldebrev sker under mars—april ett visst år. Genom konverteringen har 1 000 nya aktier à 100 kr. upptagits i aktieboken. Härefter infaller tidpunkten för bolagets ordinarie bolagsstämma och de nytillkomna aktieägarna kallas tillsammans med de förutvarande till stämman. Under stämman uppstår oenighet kring ett flertal frågor, bl. a. rörande valet av ny styrelse. Votering måste tillgripas. Några månader härefter granskar Patentverket bolagets ansökan om registreringav de nya aktierna. Patentverket finner att konvertering skett till underkurs och vägrar registrering. Bolagets aktiekapital skall således i detta fall förbli 100 000 kr.
    Det ovan angivna exemplet ger vid handen att rösträtt kan utövas för ett aktiekapital som överstiger det som officiellt godkänts. Bolagsstämmans beslut kan ej heller klandras på den grund att rösträtt utövats för aktier, vilka sedermera ej registrerats. Exemplet påvisar en klar olägenhet vid tillämpningen av gällande regler. För att förhindra en sådan olägenhetkan nuvarande regler kompletteras så att rösträtt för de genom konvertering tillkomna aktierna icke får utövas förrän registrering skett.
    3. Slutligen vill jag beröra ytterligare ett problem kring förbudet mot konvertering till underkurs. Ett sådant problem kan uppstå om de konvertibla skuldebreven ges ut i en främmande valuta. I 5 kap. 14 § 2 st. stadgas: ". . . Hinder mot registrering föreligger, om ej yttrande företes från auktoriserad eller godkänd revisor av vilket framgår att bolaget på grund av emissionen tillförts vederlag till ett värde motsvarande minst sammanlagda beloppet av de aktier som utgivits i utbyte eller . . .". Antag att ett konvertibelt lån ges ut i dollar och att dollarkursen efter några år sjunker så lågt att värdet av skuldebreven som ges in för utbyte mot aktier understigerdet nominella värdet på de aktier som skall utges enligt konverteringsvillkoren. Fråga uppstår då om konvertering skett till underkurs och om Patentverket till följd härav skall vägra registrering av de nya aktierna.
    En sänkning av dollarkursen innebär icke någon omedelbar förändring av skuldsidan i bolagets balansräkning. Enligt god bokföringssed har bolaget att vänta till dess valutavinsten blivit realiserad, d. v. s. till tidpunkten för lånets inlösen eller konvertering. Lagtexten innehåller i vederlagsfrågan uttrycket ". . . bolaget på grund av emissionen (understruket av mig) tillförts vederlag . . .". Frågan blir då vid vilken tidpunkt av emissionen vederlaget skall bedömas, vid början av emissionen, d. v. s. vid skuldebrevsemissionen, eller vid slutet av emissionen, d. v. s. vid aktieemissionen.
    Eftersom bolaget i detta fall tillförts och tillgodogjort sig ett vederlag, som ursprungligen varit högre än motsvarande värde vid konverteringen, måste bolaget i detta fall sägas ha fått tillräckligt vederlag. (Bokföringsmässigt uppstår det vid konverteringstillfället en valutavinst för bolaget.) Tidpunkten måste således i detta fall bli i början av emissionen, d. v. s. då vederlagen för skuldebreven flutit in.
    Annorlunda förhåller det sig emellertid för det fall att betalning skall verkställas av visst belopp också i samband med konverteringen. Då tillförs bolaget vederlag såväl i början som i slutet av emissionen.
    Tolkningsvis är det således möjligt att komma fram till vilken tidpunkt av emissionen som avses i stadgandet, men för att förtydliga det aktuella stad-

 

Konvertibla skuldebrev 379gandet vill jag föreslå att orden ". . . på grund av emissionen . . ." utgår och ersätts med ". . . enligt vad som stadgas i 1 § tredje stycket . .. .".
 

Magnus Ullman